Natur & Kulturs
Psykologilexikon
Här kan du hitta ordet du söker i Natur & Kulturs Psykologilexikon av Henry Egidius.
Lexikonet rymmer ca 20 000 sökbara termer, svenska och engelska, samlade under 11 500 bläddringsbara ord och namn i bokstavsordning.
Lexikonet uppdateras kontinuerligt av Henry Egidius.
Sökresultat
- Uppslagsord som matchar "psykofysisk":
psykofysik
psychophysics [ˌsaɪkəˈfɪzɪks]
Psykofysiken som forskningsområde
Psykofysik är en gren av psykologi och biologi. Den behandlar mätningar av sensorisk perception (intryck som vi får direkt från sinnena) utifrån frågan om hur skillnader i intensiteten hos stimuli (tryck, lukt- och smakämnen, stick, tryck, ljus- och ljudvågor och så vidare) svarar mot skillnader i upplevelsen av dem (sinnesförnimmelsen, perceptionen) i form av beröring, smak, lukt, smärta, färger, ljud och så vidare.
Man kan därför definiera psykofysik som studiet av hur såväl medvetna som subliminala (icke-medvetna) reaktioner på stimuli varierar med variationer i simulis fysiska egenskaper som intensitet, väglängd på ljus och ljud med mera (eng: the analysis of perceptual processes by studying the effect on a subject’s experience or behaviour of systematically varying the properties of a stimulus along one or more physical dimensions).
Psykofysiken behandlar såväl kvalitativa som kvantitativa aspekter då det gäller mätning av hur tydliga och starka våra sinnesförnimmelser är av ljud, ljus, tryck, värme, kyla, smärta och så vidare, till exempel hur starkt bullret från en viss maskin eller ansträngningen vid ett visst arbete upplevs, samt hur perceptionen förändras med retningens styrka eller under ett tidsförlopp.
I studier i psykofysik inom neurovetenskap och kognitiv neurovetenskap bedrivs mera komplexa samband mellan stimuli, nervprocesser och upplevandet som är kopplat till dem.
Uppkomsten av ämnet psykofysik
Gustav Theodor Fechner (1801-1887) räknas som ämnets grundare. Han var professor i fysik vid universitetet i Leipzig, hade filosofiskt intresse för sambandet mellan kropp och själ och utvecklade metoder för psykofysiska mätningar.
Till de bestående insatserna hör hans metoder för tröskelmätningar, det vill säga bestämningar av nätt och jämnt förnimbara fysikaliska retningar, eller ökning och minskning i sådan förnimmelse:
- Gränsmetoden. Försökspersonen ska ange när en ökande stimulus börjar märkas och när en minskande upphör att märkas.
- Konstansmetoden. Försöksledaren presenterar ett antal stimuli av olika intensitet ett stort antal gånger och ber försökspersonerna ange när de uppfattar stimulus och när de inte gör det. Tröskelvärdet anses ligga där försökspersoner kan med femtioprocentig frekvens uppfatta stimulus.
- Produktionsmetoden. Försökspersoner får själv producera och ställa in en stimulus så att de nätt och jämnt kan uppfatta den.
Dessa metoder har sedermera utvecklats och kompletterats med andra för bestämningar såväl av tröskelintensiteter som av andra intensitetsnivåer. Av särskilt intresse är metoden "parvisa jämförelser" med enkla svarsalternativ såsom "större än "och "mindre än", vilket möjliggör viss typ av skalning och nivåbestämning.
En föregångare till Fechner var anatomiprofessorn i Leipzig Ernst Heinrich Weber (1795-1878). Han formulerade en lag om människans förmåga att särskilja närliggande retningar (stimuli, S): Webers lag. Enligt den måste det ske en viss stegrad ökning av en stimulus (S) för att en förändring ska kunna förnimmas. Ökningen står enligt denna lag i direkt förhållande till styrkan i S.
Exempel: Om särskillnadströskeln (eng: difference limen, discrimination threshold, difference threshold) är 40 % av S, måste man lägga till 4 hg till en vikt på 1 kg men bara 2 hg till en vikt på 0,5 kg för att känna en skillnad.
Fechner utgick från Webers lag och antog att särskillnadströsklarna upplevelsemässigt kunde sättas lika stora. Han kunde härigenom beskriva tillväxtfunktionens utseende och presenterade så sin berömda lag, Fechners lag (eng: Fechner's law), enligt vilken styrkan i sinnesförnimmelsen (R) växer med logaritmen på retningen (S), dvs R = c logS. Denna lag, som också kallas Weber-Fechners lag (eng: Weber-Fechner law) verifierades egentligen aldrig empiriskt, men stämde dock någorlunda väl för ljudstyrka och ljusintensitet. Ur filosofisk synpunkt (mest för anknytningen till den filosofi som framställdes av 1600-talsfilosofen Baruch Spinoza) var den en bekräftelse på konstansprincipen.
Ett annat av de stora namnen inom den klassiska psykofysiken var Georg Elias Müller (1850-1934). Han utvecklade psykofysikens grunder och den experimentalpsykologiska metodiken och framstod efter Fechners död som psykofysikens självklare ledare.
Nutida mätning av perceptionsstyrka
Den klassiska psykofysiken gav inte möjlighet till några egentliga mätningar av perceptionens styrka. Det var först tack vare S. S. Stevens (1906-1973), professor i psykologi vid Harvarduniversitetet i USA, som sådan metodik utvecklades på 1930- och 40-talen.
Han införde så kallade direkta skalmetoder, till exempel estimationsmetoder, enligt vilka försökspersonen får göra numeriska uppskattningar av relationerna mellan olika retningar, till exempel hur stark en viss retning upplevs i procent av en annan.
Han utvecklade också produktionsmetoder, enligt vilka försökspersonen får ställa in en viss retning så att den upplevs stå i ett bestämt numeriskt förhållande till en annan, till exempel dubbelt så stark.
Signaldetektion
Den klassiska psykofysikens tröskelmetodik kom under 1960- och 70-talen att kompletteras och delvis ersättas av en ny metodik, den så kallade signaldetektionsmetodiken med ursprung i ett något annorlunda teoretiskt tänkande och en annorlunda referensram. (Mer om detta finns under sökordet signaldetektion.)
Stockholmsskolan – ledande inom psykofysisk forskning
Samtidigt med Stevens utförde Gösta Ekman (1920-1971), professor i psykologi vid Stockholms universitet, ett stort antal psykofysiska undersökningar. Ämnet kom under Ekmans tid att vara ett av de ledande inom psykologin i Norden.
Ekman utvecklade skalningsmetodiken, flerdimensionell skalning, likhetsanalyser och dimensionsanalys, bland annat tillämpade på bestämningar av färgupplevelsernas grunddimensioner.
Han applicerade också metodiken på nya områden, såsom upplevt avstånd av händelser över tid och över geografisk distans.
Gruppen kring Gösta Ekman kom att kallas "Stockholmsskolan". Den har rönt stort internationellt erkännande och flera av Ekmans lärjungar erhöll egna professurer.
Den enda specialprofessur i världen med inriktning mot psykofysiska frågor finns sedan 1987 vid Stockholms universitet vid Avdelningen för perception och psykofysik, inrymd i byggnaden med namnet Gösta Ekmans Laboratorium. Forskningen är inriktad på perceptuella upplevelser som studeras i relation till emotioner, uppmärksamhet, minne, hälsa, genetik och hjärnaktivitet
Nutida tillämpningar
En väsentlig skillnad i dagens psykofysik i förhållande till den under dess moderna blomstringstid på 1950- och 60-talen är de många tillämpningsområdena.
Till dessa hör medicinska tillämpningar i samband med klinisk diagnostik av sinnesdefekter eller vid kvantifiering av subjektiva somatiska symtom som ansträngning, värk och smärta.
Inom miljöpsykologin, ergonomin, arbetsvetenskapen och idrotten kommer psykofysisk metodik till användning för att bestämma buller, lukt och luftkvalitet, ansträngning, besvärssymtom och olika störande stimuli.
Ett praktiskt exempel är användandet av en enkel skattningsmetodik för bestämning av lagom motionsaktivitet efter en hjärtinfarkt.
Ett exempel från smaksinnets område är bestämning av känsligheten för sötma och beskhet. (Mer om detta finns under sökordet sensorik.)
Relaterade sökord:
Borgskala, Guttmanskala, Herbart, kropp och själ, psykofysiologi, psykofysisk, sinnesbiologi.
Terminologi:
S:et i slutet av den engelska termen är ingen pluraländelse utan -ics kommer från den grekiska slutändelsen -ικός {uttal: ikåss´} som anger vart något hör, i det här fallet till både det psykiska och fysiska. Mer information finns under sökordet -ics.
["Gustav Theodor Fechner","Webers lag","kvalitativa","kvantitativa","subliminala","sinnesförnimmelser","sinnesförnimmelsen","perceptionen","-ics","kropp och själ","Baruch Spinoza","Guttmanskala","Ernst Heinrich Weber","Fechners lag","somatiska","arbetsvetenskapen","ergonomin","Georg Elias Müller","Gösta Ekman","signaldetektion","perceptionens","Borgskala","konstansprincipen","perception","sensorik","emotioner","uppmärksamhet","miljöpsykologin","minne","Herbart","sinnesbiologi","stimuli","stimulus","psykofysiologi","psykofysisk"]psykofysisk