Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "psykologi":

• psykologi

  psychology [saɪˈkɒlədʒɪ]

  Grekiska: ψυχή {uttal: psykhä´} själ, andedräkt + λογία {uttal: låggi´a} 'lära'.

  Ett ord med många betydelser

  Psykologi är ett ord. Som sådant kan det beteckna flera olika typer av lära, teori, forskning och kunskap. Det kan avse människokännedom eller såväl någons sätt att agera och reagera som forskning och teori om djurs och människors sätt att agera och reagera. Det är beteckning på ett läroämne i gymnasieskolan och högre utbildning.
  

  Det används om flera olika sätt att avgränsa vad som är psykologiskt och inte, och står därför för flera olika "begrepp". Dessa har dock det gemensamt att de handlar om det som är speciellt för djur och människor i motsats till hur växterna hanterar sin tillvaro, nämligen sinnesintryck och beteende med hjälp av nervprocesser, hos högre djur dessutom föreställningar och känslor.

  Vad är det speciellt psykologiska, psykiska?
  

  Beteendet upplevs åtminstone av oss människor, och säkerligen även av många djur, som något som vi reglerar efter hur vi medvetet uppfattar och upplever händelser och situationer i vår omvärld. Därför väcker hos oss människor detta medvetande vår undran och nyfikenhet och får oss att fantisera i olika riktningar om det medvetnas natur.
  

  Är det en aspekt av nervprocesser i kropp och huvud, är det något himmelskt och oförstörbart, är det individuellt och personligt eller en del av ett överindividuellt förnuft? Frågorna är många och har tacklats och besvarats på många sätt i religionernas, de filosofiska systemens och de nutida vetenskapernas olika världar.

  Vardagspsykologi och ämnet psykologi
  

  Man skiljer mellan psykologi som allmän kunskap om människors sätt att uppfatta, tänka, känna och vilja å ena sidan och å andra sidan ämnet eller vetenskapen psykologi (the discipline of psychology, the subject of psychology), som är den form som studiet av psykologiska fenomen tar i skolor och högskolor på grundval av praktisk psykologisk verksamhet och den vetenskapliga forskningen på psykologins olika områden (the subfields of psychology). Se nedan under rubriken Fem sorters psykologisk kunskap.

  Fyra aspekter av själsliv

  Med dessa reflektioner som utgångspunkt kan man med stor förenkling urskilja fyra områden att undersöka och få kunskap om av den typ som vi kallar psykologi:

  • själen som bärare av de tankar, föreställningar, minnen, känslor, motiv och annat psykiskt, alltså psykologi som själslära som hos bland andra Sokrates, Platon, Buddha samt hos teologer inom olika religioner och religiösa organisationer,
  • det personliga medvetandet som en del av ett överpersonligt själsliv som i transpersonell psykologi,
  • medvetandeupplevelserna som sådana, deras natur, uppkomst, styrning och eventuella koppling till fysisk och fysiologisk verklighet som hos Franz Brentano, Edmund Husserl, Thomas Luckmann med flera eller till icke-medvetna känslor, motiv och föreställningar som hos Sigmund Freud och andra psykoanalytiker,
  • beteenden av alla de slag som yttringar av själsliv, de enda som kan bli föremål för objektiv observation enligt Ivan Pavlov och John B. Watson med flera.

  Fem sorters psykologisk kunskap

  • Läran om själslivet. Vetenskapen om de psykiska fenomen och processer, antingen enbart om medvetna sådana eller om både medvetna och icke-medvetna processer.
  • Vetenskapen om djurs och människors sätt att uppfatta, uppleva, handla och reagera.
  • Vetenskapen om djurs och människors beteende, bl a om vilka faktorer som styr beteendet. Denna betydelse har lett till att ordet beteendevetenskap i många sammanhang är liktydigt med psykologi.
  • Människokunskap. Detta är den vanliga betydelsen i vardagsspråket som när man talar om en person som en "god psykolog" med "skarp psykologisk blick".
  • Psykologisk verksamhet utövad professionellt av psykologer i betydelsen personer som är universitetsutbildade i psykologi.

  Psykologi med olika bakgrund

  • psykologi som teori om själslivet oavsett under vilken epok den har tillkommit eller i vilken form (religiös, litterär, vetenskaplig) den har,
  • psykologins huvudfåra eller huvudströmning (mainstream psychology) som är den typ av psykologi och psykologisk forskning som är den dominerande vid de psykologiska institutionerna i västvärlden,
  • nationellt förankrade teorier som den ryska, tyska, brittiska eller franska psykologin med deras avvikelser från huvudfåran,
  • speciella teorier och forskningsprogram som psykoanalysen, behaviorismen, existentialistisk psykologi, buddhistisk psykologi, parapsykologi, radikal psykologi osv,
  • "inhemsk psykologi" med förankring i en helt annan kulturtradition än den västerländska, till exempel kinesisk, indisk och muslimsk psykologi. De föreställningar om människan och själslivet som gjort sig gällande i europeiskt tänkande och europeisk religiös mystik under mer än 2 500 år sätter fortfarande sin prägel på psykologisk forskning och verksamhet i västvärlden.

  Integration, eklekticism och mångfald

  Från 1980-talet och framåt har psykologin kommit att omfatta människors upplevande, reaktions- och beteendemönster, handlingar, värderingar och attityder, utveckling och sociala relationer i ett mycket brett perspektiv. Aspekter från biologin, fysiologin, psykiatrin, datalogin och samhällsvetenskaperna får därmed allt större betydelse i nutida psykologisk forskning och teoribildning.

  Mer om psykologi finns under flera sökord, till exempel psykologiska teorier och riktningar, psykolog, psykologins grenar, psykologins historia, homo psychologicus, psykologism.

  Ordformer:
  

  Person: psykolog, psykologer (eng: psychlogist, psychologists).

  Adjektiv: psykologisk (eng: psychological, psychologic): Kan avse såväl psykologisk i fråga om ämnet psykologi som 'psykisk' (till exempel i termerna 'psykologisk flexibilitet' och 'psykologisk grundfunktion').
  

  Adverb: psykologiskt (eng: psychologically].

  ["begrepp","föreställningar","homo psychologicus","beteenden","beteende","minnen","motiv","känslor","Platon","psykoanalytiker","behaviorism","beteende","Edmund Husserl","eklekticism","fenomenologi","Franz Brentano","inhemsk psykologi","Integration","Ivan Pavlov","John B. Watson","psykofysik","Sigmund Freud","Thomas Luckman","transpersonell psykologi","beteendevetenskap","psykologiska teorier och riktningar","psykologins grenar","psykologins historia","psykologism","psykologisk flexibilitet","psykologisk grundfunktion","psykolog","psykisk"]