Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "psykologins filosofi":

• psykologins filosofi

  philosophy of psychology [fɪˈlɒsəfɪ əv saɪˈkɒlədʒi, USA-uttal: fɪˈlɑsəfi eller fəˈlɑsəfi əv saɪˈkɑlədʒi]

  Tvärvetenskapligt ämne som behandlar frågor om psykologins ändamål, de medvetna och icke-medvetna processernas natur, orsakslagens giltighet för mänskligt beslutsfattande och andra övergripande frågor som gäller djurs och människors medvetande och beteenden.
  

  Subjekt-objekt-dialektik
  

  Som exempel på en teori i ämnet psykologins filosofi kan man ta analyser som visar att det finns en subjekt-objekt-dialektik (eng: subject-object-dialektics) i hur de stora strömningarna i psykologin växlar i dominans i psykologisk forskning, teoribildning och tillämpning.
  

  Två grundteman dominerar: a. Verkligheten formar människan. b. Människan formar verkligheten.
  

  Det finns också ett tredje tema. c. Verklighet och människa formar varandra.
  

  Det är tes, antites och syntes i de psykologiska riktningarnas historia.
  

  a. I 1800-talets och det tidiga 1900-talets associationism utgick man från att själslivet formas i strukturer av sinnesintryck som lagras i minnet som föreställningar. Det är en form av strukturalism där objektet har företräde före subjektet. Omvärlden formar individen.
  

  b. En motrörelse vid samma tid var fenomenologin, enligt vilken subjektet med sin gestaltande förmåga skapar människors omvärld. Det var en teori som kom att ligga till grund för gestaltpsykologi och konstruktivism. Subjektet styr objekten till form och innehåll.
  

  c. I psykoanalysen (med stort inflytande under större delen av 1900-talet) var det drifter och omvärldens behandling av individen som gör oss till objekt, men vi kan befrias genom psykoanalys och då som subjekt få kontroll över omvärlden som objekt. Ett både-och som blir till en syntes.
  

  a. Behaviorism (samtida med psykoanalysen) är en teori om hur yttre omständigheter genom förstärkningar och bestraffningar formar människors beteende. Som subjekt är vi offer för omständigheterna. Objekten har företräde. Positivism gäller som vetenskapsteori.
  

  b. Humanistisk psykologi och konstruktivism (årtiondena efter mitten av 1900-talet) sätter i stället den självförverkligande människan i centrum. Omvärlden blir till objekt för subjektet.
  

  c. Syntesen kom i slutet av 1900-talet med onto-etisk-epistemologi, agentisk realism och nomadism där subjekt och objekt blir till en enhet i intra-aktivitet med sig själva och omvärlden. Människan befinner sig enligt dessa teorier i intra-aktion med varelser och saker av alla slag, i växlande konstellationer och nätverk, som delar i en kaleidoskopisk tillvaro att forma och bli formade av allt som de tillfälligtvis intra-agerar med.
  

  De psykiska fenomenens natur
  

  Andra teman inom området psykologins filosofi gäller
  

  • hur vi kan veta något väsentligt om eget och andras själsliv,

  • vad vi kan utforska om icke-medvetna psykiska fenomen,
  • om kunskap om psykiska fenomen ska vara i form av objektiva observationer och statistiska sammanställningar eller om den ska gälla människors sätt att uppleva sig själva och sin omvärld,
  • om det är något speciellt och specifikt med psykiska fenomen eller om man kan forska om dem som de nervprocesser som de har sin grund i,
  • om man alltså ska avstå från att tala om själsliv när det verkar helt klart att psykiska fenomen är "insidan" av det som för neuroforskarna är utifrån iakttagbara elektriska och kemiska processer i hjärnans olika områden.

  Frihet eller inte frihet att välja

   

  • Är det meningsfullt att förstå människor  utifrån deras mer eller mindre konstanta läggning som typer och deras framträdande egenskaper eller utifrån deras värderingar och synsätt,
    
  • eller är människors sätt att agera och reagera bestämt av arvsanlag och erfarenheter
    
  • eller kan vi välja livsstil efter fri överläggning om hur vi vill vara,

  och så vidare ett antal frågor som inte låter sig avgöras genom empirisk psykologisk forskning utan kräver ställningstaganden av den typ som man behandlar i ämnet filosofi.

  Psykologisk filosofi

  (Engelska: psychological philosophy.) Term använd huvudsakligen om den på psykologi grundade filosofi som den amerikanske filosofen och psykologen William James (1842-1920) utvecklade och som ledde över i den amerikanska funktionalismen.
  

  Ett närbesläktat begrepp är det som på engelska kallas mental philosophy och avser 1600- och 1700-talens filosofiska spekulationer om själen, moralen och det översinnliga.

  Relaterade sökord: antites, behaviorism, determinism, diskursanalys, diskursiv psykologi, existentialism, fenomenologi, filosofi, hermeneutik, kognitiv psykologi, medvetande, medvetandeteori, metapsykologi, metateori, nybehaviorism, operationalism, psykobiologi, psykologism, spöket i maskinen, teoretisk psykologi, viljans frihet.

  ["determinism","existentialism","medvetande","beteenden","icke-medvetna","beslutsfattande","forskning","teoribildning","orsakslagens>>kausalitet","grundteman>>tema","tema","tillämpning>>tillämpad psykologi","psykologiska riktningarnas","metateori","vetenskapsteori","formar>>formning","statistiska","strukturalism","intra-agerar","objektet","subjektet","Positivism","metapsykologi","fenomenologin","teori","subjekt-objekt->>dialektik","analyser","tes, antites och syntes>>antites","gestaltpsykologi","egenskaper","värderingar","synsätt","typer>>typologi","konstruktivism","fenomenologi","hermeneutik","kognitiv psykologi","medvetande","nybehaviorism","Behaviorism","Humanistisk psykologi","konstruktivism","synsätt","självförverkligande","förstärkningar","bestraffningar","beteende","psykoanalysen","psykoanalys","associationism","strukturer","sinnesintryck","föreställningar","behaviorism","operationalism","psykobiologi","psykologism","William James","funktionalismen","spöket i maskinen","Syntesen","onto-etisk-epistemologi","agentisk realism","teoretisk psykologi","medvetandeteori","nomadism","intra-aktivitet","intra-aktion","intra-agerar","begrepp","empirisk","syntes","omvärld","filosofi","viljans frihet","diskursanalys","diskursiv psykologi","objekt","subjekt","antites"]