Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "psykologins grenar":

• psykologins grenar

  branches of psychology [eng: ˈbrɑ:ntʃiz əv saɪˈkɒlədʒɪ, USA-uttal: ˈbræntʃiz əv saɪˈkɑːlədʒi], fields of psychology

  Psykologins områden som till exempel personlighetspsykologi, minnespsykologi, socialpsykologi, arbetspsykologi och så vidare.
  

  Man kan kalla dessa grenar för "områden", "specialiteter", "delar" eller "deldiscipliner".

  Grenar och riktningar

  Man skiljer mellan grenar och riktningar. Grenarna är de områden som antingen är typer av psykiska fenomen eller forskningsuppgifter. Riktningar är skolbildningar med viss speciell teoretisk eller forskningsmetodisk inriktning som behaviorism, psykoanalys, fenomenologisk psykologi, kognitivism, relationism och liknande. Riktningarna beskrivs sedan slutet av 1800-talet som olika "perspektiv" på de fenomen som man studerar.

  Vissa grenar har samma namn som vissa riktningar. Kognitiv psykologi är sålunda ett namn både på en riktning och en gren (deldisciplin) och ingår allmänt i det synsätt som kan betecknas som kognitivism.
  

  Här är en förteckning över de mest betydande grenarna av psykologin och en kortfattad beskrivning av varje (klicka på dem som du vill veta mer om):

  Grenar inom teoretisk psykologi

  Allmän psykologi, gren av psykologin som har fokus på psykiska fenomen överhuvudtaget med eller utan koppling till vissa typer av fenomen som perceptioner, lärande, känslor och motiv.
  

  Kognitionpsykologi, kognitiv psykologi, studiet av fenomen som gäller inhämtande och bearbetning av information (perception, inlärning, minne, tänkande). Här ingår alltså bland annat perceptionspsykologi och inlärningspsykologi.

  Motivationspsykologi, studiet av drifter, behov och motiv.

  Emotionspsykologi, studiet av känsloreaktioner.

  Utvecklingspsykologi, studiet av individens utveckling från konceptionen till sista fasen av ålderdomen.

  Differentiell psykologi, studiet av skillnader mellan individer och kategorier av människor, en gren av psykologin som var intog en dominerande ställning från slutet av 1800-talet till mitten av 1900-talet. Ämnesområdet har därefter fördelats på anlagsprövningar och personlighetspsykologi. (Mer om detta finns under sökordet differentiell psykologi.)

  Genuspsykologi, studiet av manligt och kvinnligt, speciellt mot bakgrund av sociala och kulturella faktorer.

  Socialpsykologi, studiet av grupper och organisationer och människors sätt att reagera i grupp, att bilda attityder, värderingar och åsikter.

  Klimatpsykologi, studiet av människors sätt att reagera på klimatförändringar och klimathot, kognitivt, emotionellt och i handling, individuellt och socialt.
  

  Kulturpsykologi, etnopsykologi, forskning om hur människor fungerar socialt och hur de formar sin identitet olika beroende på skillnader mellan de kulturer som människor växer upp i eller anpassar sig till.

  Psykologisk antropologi, gren av kulturantropologin som fokuserar hur individuella egenskaper hos människor på olika sätt och i olika hög grad tar form i samspel omgivande kulturmiljö samt på hur människor i olika kulturer uttrycker och tolkar egna och andras känslor samt hur människor relaterar till varandra (jaget i möte med den andre, the self and the other).

  Personlighetspsykologi, studiet av hur individen fungerar som hel person, varvid känslor, motiv, tankar och så vidare betraktas som aspekter av personen som helhet.

  Biologisk psykologi, studiet av hur fysiologiska processer, speciellt i nerv- och hormonsystem, hänger samman med psykiska processer och med reaktions- och beteendemönster. Särskilt neuropsykologin, bland annat kognitiv neurovetenskap, har under 1990-talet ryckt fram till en viktig gren av såväl neurovetenskap som psykologi.
  

  Religionspsykologi, studiet av religiösa upplevelser och uttryck, religionernas uppkomst och konsekvenser av religiösa föreställningar och värderingar för människors sätt att leva och för samhällslivet som helhet.
  

  Evolutionspsykologi, genetisk psykologi, etologi och komparativ psykologi handlar om beteendets utveckling genom djurserien hör hit.

  Psykofysik, studiet av sambandet mellan stimuli och uppfattning av dem.

  Psykopatologi, studiet av psykiska problem och sjukdomar.

  Parapsykologi, studiet av övernaturliga fenomen.

  Grenar inom tillämpad psykologi

  Psykologi som professionell verksamhet, ofta kallad "tillämpad psykologi", kan indelas i lika många områden som det finns mänskliga aktiviteter.
  

  Vi har därigenom fått beteckningar på områden som
  

  • arbets- och organisationspsykologi (finns även separata som arbetspsykologi och organisationspsykologi),
    
  • barnhälsovårdspsykologi,
    
  • ekonomisk psykologi,
    
  • handikappsykologi,
    
  • hälsopsykologi,
    
  • idrottspsykologi,
    
  • klinisk barnpsykologi,
    
  • klinisk psykologi,
    
  • militärpsykologi,
    
  • miljöpsykologi,
    
  • musik-, konst- och litteraturpsykologi,
    
  • pedagogisk psykologi,
    
  • psykologisk rådgivning,
    
  • psykoterapi
    
  • coachingpsykologi,
    
  • rehabiliteringspsykologi.
    
  • reklampsykologi,
    
  • religionspsykologi,
    
  • rättspsykologi,
    
  • skolpsykologi,
    
  • med flera.

  I och med att man allt mer väljer termer som psykologisk behandling, psykologisk intervention, psykosocial intervention i stället för termen psykoterapi och delvis lägger en annan betydelse i de förstnämnda uttrycken än i begreppet psykoterapi, används också alltmer termen behandlingspsykologi.
  

  Den anger att man använder psykologiska behandlingsmetoder för behandling av psykiska besvär och problem av olika slag och med metoder som i vissa avseenden är mer pedagogiska än terapeutiska i traditionell mening.

  ["allmän psykologi","Allmän psykologi","perceptioner","lärande","känslor","motiv","teoretisk psykologi","minnespsykologi","perceptionspsykologi","inlärningspsykologi","Kognitionpsykologi","Emotionspsykologi","Motivationspsykologi","Utvecklingspsykologi","Differentiell psykologi","Socialpsykologi","Klimatpsykologi","Genuspsykologi","Psykologisk antropologi>>antropologi","Personlighetspsykologi","Biologisk psykologi","Evolutionspsykologi","Psykofysik","Psykopatologi","Parapsykologi","professionell","arbetspsykologi","associationism","barnhälsovårdspsykologi","fenomenologisk psykologi>>typer av fenomenologi","behaviorism","biologisk psykologi","buddhistisk psykologi","coachingpsykologi","differentiell psykologi","diskursiv psykologi","dynamisk psykologi","ekologiska psykologin","ekonomisk psykologi","emotionspsykologi","evolutionspsykologi","existentialistisk psykologi","experimentell psykologi","fenomenologi","genetisk psykologi","genuspsykologi","handikappsykologi","humanetologi","etologi","hälsopsykologi","idrottspsykologi","klinisk barnpsykologi","klinisk psykologi","Kognitionsykologi","kognitionsforskning","kognitiv beteendeterapi","kognitiv neuropsykologi","kognitivism","komparativ psykologi","kulturantropologi","Kulturpsykologi","militärpsykologi","miljöpsykologi","motivationspsykologi","musik-, konst- och litteraturpsykologi","neuropsykologi","organisationspsykologi","parapsykologi","pastoralpsykologi","pedagogik","pedagogisk psykologi","perception","personlighetspsykologi","perspektiv","psykoanalys","psykofysik","psykologisk rådgivning","psykologutbildning","psykoterapi","psykopatologi","rehabiliteringspsykologi","reklampsykologi","relationism","religionspsykologi","rättspsykologi","skolpsykologi","socialpsykologi","sociobiologi","sociologi","stimuli","utvecklingspsykologi"]