Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "psykosocial":

• psykosocial

  psychosocial [ˌsaɪkəʊˈsəʊʃəl]

  Adjektivet 'psykosocial' används om sådant som har såväl psykisk som social bakgrund och inre samband eller om fenomen som har det ena som orsak och det andra som följd.
  

  Ordet 'psykosocial' används om det konkreta samspelet mellan människors sociala omvärld och sätten att reagera på den. Ordet 'socialpsykologisk' används om teori och forskning som gäller hur samhällsförhållandena får människor på viss plats och i viss tidsepok att bilda sig uppfattningar, utveckla attityder och ta olika roller med mera.
  

  Fram till 1960- och 1970-talen gjordes i många framställningar inte någon skillnad mellan termerna 'socialpsykologisk' och 'psykosocial'.
  

  Kulturell skillnad i sätt att tolka ordet psykosocial
  

  Ordet har dock olika innebörd på ett djupare plan beroende på om det används i ett anglosaxiskt (brttisk-nordamerikanskt) eller ett kontinentaleuropeiskt sammanhang (franskt, tyskt, österrikiskt). Lite generaliserat och förenklat på följande sätt.
  

  Enligt anglosaxiskt sätt att se på relationen mellan individens psyke och samhället står individen i centrum. Det sociala och gemensamma i form av uppfattningar, seder, värderingar och normer är något individerna kommit överens om som ska gälla eller som uppstår genom påverkan, ensidig eller ömsesidig. I den mån individen påverkas ensidigt av omvärlden är det på grund av till exempel stress, övertalning, argument, reklam och undervisning. Flera engelska och nordamerikanska forskare har trotsat denna tradition och använder ordet psykosocial om fenomen som är på en gång psykiska och sociala, till exempel om tonåringars inväxande i gällande tonårskultur.
  

  Enligt kontinentaleuropeiskt sätt att se finns ett övergripande rationellt förnuft som inordnar enskilda människor i ett för de flesta gemensamt sätt att uppfatta, tycka, värdera och agera. Den tyske filosofen Leibniz (1646-1716) föreställde sig att alla individer genom egen kraft kan få mer eller mindre klart för sig hur tillvaron i sig är beskaffad. Enligt den franske filosofen Rousseau (1712-1778) finns det en gemensam "allmänvilja" som tar sig uttryck i individernas sätt att ta del i samhällets alla viktiga beslut. Den tyske filosofen Hegel (177-1831) tänkte sig att alla människor, särskilt ledare på olika områden, blott är "marionetter på historiens scen". För Marx (1818-1883) gällde det att människor i arbetarklassen skulle komma in i ett klassmedvetande och göra sig fria från falskt medvetande, så att det klasslösa samhället kunde ta form.
  

  Gestaltpsykologi med betoning på helhetens dominans över delarna och C. G. Jungs sökande efter det kollektivt omedvetna är uttryck för denna uppfattning om att det inte är individer som skapar helheten utan att det är helheten som formar individen. Människan är som varelse psykosocial eller kanske rättare sagt biopsykosociokulturell.
  

  Flera kontinentaleuropeiska forskare har avvikit från den tradition av rationalism, idealism och kollektivism som varit dominerande i Centraleuropa och i stället blivit företrädare för ett positivistiskt synsätt.
  

  Samspelet mellan psyke och social omvärld
  

  I ett evolutionspsykologiskt perspektiv formas våra synsätt, normer, värderingar, målsättningar med mera i samspel med människor i de grupperingar som vi känner oss hemma i. Det hänger samman med vår biologiska natur som sociala varelser.
  

  Det går därför inte att dra bestämda gränser mellan vad som är psykiskt och socialt, utan vi lever "psykosocialt" liksom andra socialt levande varelser. Det kan vara fråga om gemensamma normer, värderingar, åsikter och uppfattningar. De får hos individen sin innebörd i det psykosociala och kulturella sammanhanget. Vi är i den meningen biopsykosociala varelser i ett sociokulturellt sammanhang, även andligt i den mån vi ägnar oss åt någon form av filosofisk eller andlig aktivitet.
  

  Vår psykiska hälsa och personliga utveckling är enligt detta psykosociala sätt att se starkt beroende av sådana sociala faktorer som familjeliv, sociala nätverk, fritidssysselsättningar, arbetets meningsfullhet, kontrollen över den egna arbetsinsatsen, ansvar, medinflytande och sambandet mellan arbetet och vår samhällsroll i övrigt. Människor blir sjuka inte bara av buller, onaturliga arbetsställningar, kemikalier, enformig belastning och så vidare utan också av stress, trakasserier, dåligt arbetsklimat, otydligt ledarskap och brist på återhämtning, fastän sådant inte är lika mätbart.

  Begreppets historia

  Själva termen är från början av 1890-talet men fick teoretisk och praktisk betydelse först på 1930-talet och ännu mer på 1960- och 1970-talen.

  I en första omgång, på 1930-talet, var det främst socialpsykologisk och antropologisk forskning samt det ökade inflytandet från behaviorismen, som gav begreppet psykosocial en stark teoretisk innebörd. "Det psykosociala" (eng: the psychosocial) var ett uttryck som kom att användas om sådant som inte hör enbart till sociologin utan också till psykologin som till exempel ritualer, attityder, värderingar, sedvänjor, grupputveckling och liknande.
  

  Det hade då betydelsen socialpsykologisk.
  

  Samhällsperspektivet gav upphov till en ny syn på människans sociala natur bland annat hos företrädarna för den socialpsykologiskt inriktade psykoanalys i USA som utformades av H. S. Sullivan (1892-1949), Karen Horney (1885-1952) och Erich Fromm (1900-1980), den så kallade interpersonella skolan (the interpersonal school of psychoanalysis). De använde dock inte själva termen 'psykosocial'.
  

  Enligt dem är vi människor från födelsen involverade i ett socialt sammanhang, där vi enligt vår i grunden sociala natur inte "lär oss" utan omedvetet tar in omvärldens synsätt, värderingar och normer och därmed på ett sätt som vi själva inte är medvetna om utvecklar en social identitet.
  

  Det var en annan amerikansk psykoanalytiker, Erik H. Eriksson (1902-1994) som kom att ge spridning åt ordet psykosocial. I boken Barnet och samhället (Childhood and society) från 1950 beskriver han människans livscykel i termer av psykosociala stadier. Verket fick snabb spridning och stor betydelse som en sorts omvänd psykoanalytisk teori, där Freuds psykosexuella stadier förvandlats till individers psykosociala ställningstaganden från födelsen till ålderdomen.

  Psykosocialt arbetssätt och psykosocial behandling

  En ny yrkeskår tillkom efter andra världskriget, socionomer i form av socialsekreterare och kuratorer.  Genom att kombinera metoder för socialt arbete med synsätt från den nu avtagande mentalhygieniska rörelsen från tiden före andra världskriget började de använda arbetssätt och välja åtgärder som kom att betecknas som psykosociala. Det var på det sättet företagshälsovården på 1970-talet fick (jämte den medicinska och tekniska) sin psykosociala funktion: uppgiften att förebygga psykisk ohälsa genom att verka för stimulerande och utvecklande miljö på alla arbetsplatser.
  

  Socialpolitik
  

  Erfarenheterna från de totalitära staterna i öst och väst öppnade människors ögon för hur stor betydelse sociala omständigheter, samhälle, grupp och kollektiv för individernas sätt att fungera psykologiskt, för deras värderingar, attityder, åsikter och normer. Det blev därför en viktig uppgift för regeringarna i västvärlden, från 1950 organiserade i OECD, att möta trycket från kommunistiska ideologier (stalinism och maoism) genom att i demokratiska former verka för social välfärd. Det skedde bland annat genom så kallad socialpolitik. I Sverige utbildades socionomer vid socialinstitut som i Stockholm kallaes Socialpolitiska institutet och fick en viktig roll i fråga om utbildning i psykosocialt arbete med psykosocial inriktning.
  

  Under 1970-talet uppstod en skarp motsättning mellan rörelsen för ökade möjligheter till psykoterapi och ovannämnda strävanden i arbetslivet att göra psykosociala insatser, en motsättning som dock fick mindre betydelse mot slutet av århundradet. Det uppstod en rollfördelning mellan å ena sidan psykologer/psykiatrer vars fokus är på individens sätt att hantera omvärlden och å andra sidan socionomer vars fokus är att med sociala åtgärder, rådgivning eller vissa former av psykoterapi få människor att fungera bättre och känna sig bättre till mods privat och i de verksamheter som de är involverade i.
  

  Termer där 'psykosocial' ingår
  

  Termen 'psykosocial' förekommer i sammansättningar som biopsykosocial, psykosociala bakgrundsfaktorer, psykosocial behandling, psykosociala frågor (eng: psychosocial issues, ett uttryck som också används om psykosociala problem), psykosocialt inlärningsklimat, psykosocial kris, psykosocial problematik, psykosocial miljö, psykosocial arbetsmiljö, psykosocialt stöd, psykosociala stödinsatser, psykosocial utveckling och i uttrycket företagshälsovårdens psykosociala funktion.
  

  På engelska finns benämningen psycho-social studies som beteckning på vetenskaplig forskning om individers sätt att förhålla sig till vad som finns och händer omkring dem, exempelvis hur människor reagerar på klimatförändringarna och hotet om kommande naturkatastrofer till följd av den inverkan vår livsstil har på den globala uppvärmningen.
  

  Relaterade sökord: biopsykosocial, biopsykosociokulturell, ekologi, Michel Foucault, företagshälsovård, fältteori, kollektivt medvetande, George Herbert Mead, nätverk, psykosociala koncept, psykosocialt stöd, psykosocial behandling, psykosociala stödinsatser, psykosocial utveckling, social identitet, social inlärningsteori, socialkonstruktivism, socialpsykiatri, sociobiologi, sociokulturell, symbolisk interaktionism.
  

  Adverb: psykosocialt (eng: psychosocially).

  På engelska även (fast sällsynt i betydelsen 'psykosocial'): sociopsychological [ˈsəʊʃɪəʊˌsaɪkəˈlɒdʒɪkəl].

  Stavning med bindestreck (psyko-social, på engelska: psycho-social) förekommer särskilt i äldre texter men också i särskild betydelse i aktuell forskning som i uttrycket psycho-social studies. (se ovan).
  

  ["åsikterintersubjektiviteten","ekologi","biopsykosociokulturell","psykosociala stödinsatser","biopsykosocial","sociobiologi","social inlärningsteori","teoretisk","meningsfullhet>>mening","antropologisk","behaviorismen","begreppet","forskning","normer","termen","återhämtning","psykosociala stödinsatser","Erik H. Eriksson","psykosocialt stöd","psykosociala konceptet","företagshälsovård","stress","trakasserier","sociologin","arbetsklimat>>klimat","ledarskap","sociala nätverk","fältteori","psykoterapi","Gestaltpsykologi","C. G. Jungs","Karen Horney","Erich Sullivan","Leibniz","Rousseau","socialpsykologisk","synsätt","Hegel","Marx","klassmedvetande","uppfattningar","ritualer","attityder","värderingar","åsikter","sedvänjor","välfärd","grupputveckling","psykoanalytisk","teori","Freuds>>Sigmund Freud","psykosexuella","falskt medvetande","skolan","evolutionspsykologiskt","psykosocial arbetsmiljö","socialkonstruktivism","bakgrundsfaktorer","sociokulturellt","George Herbert Mead","kollektivt medvetande","nätverk","ansvar","social identitet","socialpsykiatri","symbolisk interaktionism","företagshälsovårdens","psykosocial kris","psykisk ohälsa","problematik","klassmedvetande","positivistiskt","idealism","falskt medvetande","mentalhygieniska","psykosocial behandling","psykosocial utveckling","Michel Foucault","sociokulturell","perspektiv","normer","sociala","social","stress","reklam","psykoanalytiker","psykoanalys"]