Natur & Kulturs
Psykologilexikon
Här kan du hitta ordet du söker i Natur & Kulturs Psykologilexikon av Henry Egidius.
Lexikonet rymmer ca 20 000 sökbara termer, svenska och engelska, samlade under 11 500 bläddringsbara ord och namn i bokstavsordning.
Lexikonet uppdateras kontinuerligt av Henry Egidius.
Sökresultat
- Uppslagsord som matchar "psykossjukdom":
psykos
psychosis [saɪˈkəʊsɪs], psychotic disorder [saɪˈkɒtɪk dɪsˈɔːdə]
Termens innebörd
Psykiskt sjukdomstillstånd med bruten verklighetskontakt, egendomliga vanföreställningar om den egna personen och omvärlden med hallucinationer och i många fall även med anfall av ångest och depression.
Termen psykos infördes 1845 av den tyske läkaren Ernst von Feuchtersleben (1806-1849) som samlingsnamn på de svåraste psykiatriska tillstånden. Efter hand kom termen att beteckna problem. med störd verklighetsuppfattning
Typer av psykoser
Som psykoser (eng: psychotic disorders) räknas
- kortvarig psykos, kort och övergående psykos (eng: brief psychotic disorder),
- schizofreni (eng: schizophrenia),
- schizofreniformt syndrom (eng: schizophreniform disorder),
- schizoaffektivt syndrom (eng: schizoaffective disorder),
- substansbetingad psykos, läkemedelsbetingad psykos (eng: substance-induced psychosis, substance-induced psychotic disorder, medication-induced psychosis, medication-induced psychotic disorder),
- demensrelaterad psykos (eng: dementia-related psychosis): psykotiska symtom hos personer med demens,
- psykos orsakad av annat medicinskt tillstånd (eng: psychotic disorder due to another medical condition),
- annat schizofrenisyndrom (eng: other schizophrenia disorder),
Psykotiska symtom
Psykotiska symtom förekommer vid flera typer av psykisk ohälsa i form av
- hallucinationer,
- vanföreställningar,
- tankestörningar,
- desorganiserat beteende och tänkande,
- förändrat känsloliv,
- koncentrationssvårigheter,
- passivitet, likgiltighet,
- förvirring,
- okontrollerad våldsamhet.
Psykotiska symtom kan uppträda hos personer som inte lider av psykisk sjukdom utan har blivit tillfälligt påverkade av droger, hjärnskada eller stress. Ur den synpunkten kan det vara missvisande att använda termen psykos som beteckning på viss typ av psykisk ohälsa.
Psykos som neuropsykiatriskt syndrom
Under 2010-talet finns i amerikansk och europeisk psykiatri en växande insikt om att schizofreni och sådana svårartade psykoser som schizoaffektivt syndrom och bipolär sjukdom med psykotiska drag har sin grund i neurologiskt betingade störningar i hjärnan .
De är alltså neurokognitiva sjukdomar på samma sätt som de som räknas som neuropsykiatriska (eng: neurodevelopmental), till exempel demens, ADHD, autismspektrumtillstånd och Tourettes syndrom.
Psykoser är i detta perspektiv neurokognitiva i den meningen att de är en form av störningar i de områden i hjärnan där bearbetning sker av det som psykiskt framträder som tankar, minnen och varseblivningar.
Men de uppkommer inte genom sjukdom, åldrande eller yttre påverkan och är alltså inte neurokognitiva i ordets vanliga användning (om demens och andra åldersbetingade funktionsnedsättningar) utan egentligen neuropsykiatriska i betydelsen utvecklingsneurologiska (eng: neurodevelopmental).
De gör sig gällande successivt under uppväxten som tecken och symtom på funktionsavvikelser i form av tankestörningar och negativ affektivitet fram till utbrott av psykotiska episoder under puberteten och åren därefter.
Det gör att det i engelskspråkiga framställningar i psykiatri förekommer formuleringar som att schizofreni och bipolär sjukdom med psykotiska yttringar snarare är syndrom av likartade förändringar i hjärnan än olika psykiska sjukdomar. De yttrar sig på en psykisk och psykosocial verklighetsnivå men den rätta förklaringsnivån är enligt detta synsätt den neurologiska liksom när det gäller Tourettes syndrom, och bör alltså förklaras som en neural system dysfunction (en funktionsstörning i nervsystemet).
DSM-5
Psykoser behandlas i DSM-5 (2013) i ett kapitel med rubriken Schzophrenia spectrum and other psychotic disorders, i den svenska översättningen (Mini-D 5) med rubriken "Schizofrenispektrumsyndrom, andra psykoser samt katatoni", en formulering som motiveras av att katatoni är en sjukdom med delvis andra symtom än sådana som förekommer i schizofrenispektrum.
Vidare tar man i DSM-5 upp den personlighetsstörning som kallas schizotyp personlighetsstörning (eng: schizotypal personality disorder), fast den diagnostiseras som personlighetssyndrom, inte som psykos. Skälet är att termen schizofrenispektrum används om ett brett spektrum av störningar. Personlighetsstörningen schizotyp kom därför att hamna i två olika huvudgrupper (två skilda kapitel i DSM-5).
ICD-11
I ICD-11 (2018) används inte 'spektrum' som begrepp utan olika former av psykos behandlas som skilda synrdom under rubriken Schizophrenia or other primary psychotic disorders:
- Schizophrenia (schizofreni).
- Schizoaffective disorder (schizoaffektivt syndrom).
- Schizotypal disorder (schizotyp störning)
- Acute and transient psychotic disorder (akut och övergående psykos, kort och övergående psykos).
- Delusional disorder (vanföreställningssyndrom).
- Symptomatic manifestations of primary psychotic disorders (symtomatiska manifestationer av primära psykoser).
- Substance-induced psychotic disorders (substansbetingade psykoser).
- Secondary psychotic syndrome (sekundärt psykotiskt syndrom).
Katatoni är i ICD-11 en egen diagnostisk kategori.Termen 'psykos' ovanlig i DSM-5 och ICD-11
I ICD-11 och i den engelskspråkiga versionen av DSM-5 används inte beteckningen psychosis men är ändå vanlig i såväl svensk som amerikansk psykiatri. Den används därför i den svenska Mini-D 5 som översättning av termen psychotic disorder.
I svensk psykiatri förekommer också formen 'psykossjukdom'.
Relaterade sökord: alternativpsykos, Ett Självständigt Liv, förstagångsinsjuknande i psykos, gränspsykos, masspsykos, neuros, psykisk sjukdom, psykopati, vanföreställningssyndrom.
Ordformer:
Adjektiv: psykotisk, psykotiska, psykotiskt (eng: psychotic).
Adverb: psykotiskt (eng: psychotically).
Person: psykotiker, psykotikern, psykotikers, psykotikerns (eng: psychotic [saɪˈkɒtɪk], psychotics).
Etymologi:
Grekiska: ψυχή {uttal: psykä´} 'själ', 'sinne' + ordslutet -ωσις {uttal: -å´siss} som betecknar sjukdom.
["postpartumdepression","vanföreställningssyndrom","psyk\u00adiatriska tillstånden","vanföreställningar","hallucinationer","ångest","depression","schizotyp störning","spektrum","DSM-5","DSM","Mini-D 5","schizotyp personlighetsstörning","negativ affektivitet","schizofrenispektrum","schizofreniformt syndrom","vanföreställningssyndrom","schizoaffektivt syndrom","kortvarig psykos","schizofreni","katatoni","bipolär sjukdom","cykloida syndrom","psykisk störning","annat medicinskt tillstånd","tankestörningar","hjärnskada","stress","reaktiv psykos","desorganiserat","ICD-11","neuros","psykisk sjukdom","psykisk ohälsa","psykopati","alternativpsykos","gränspsykos","Ett Självständigt Liv","masspsykos","neuropsykiatriska","utvecklingsneurologiska","neurodevelopmental","förklaringsnivån"]psykossjukdom