Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "rådata":

• data

  data [ˈdeɪtə, USA-uttal: ˈdætə, ˈdeɪtə], [på brittisk engelska även och i flera engelskspråkiga länder: ˈdɑːtə]

  1. Det som finns att observera eller det observerade.

  2. Noteringar och informationer, registrerade fakta eller händelser som man lägger till grund för vetenskaplig bearbetning och tolkning. I all empirisk vetenskap stöder man forskningsresultat, slutsatser och teorier om samband på redovisade data, det vill säga empiriska fynd. Man skiljer dock mellan begrepps- och teoribildning sm helt bygger på data och sådan som har stöd i data (som i kritisk rationalism).

  3. Digitalt lagrade upp­gifter om något. Behandlas ofta som ord i såväl singular som plural. (Se nedan under rubriken Ordform.)
  

  4. I vissa sammansatta ord som databehandling och dataspråk kan 'data-' bytas ut mot 'dator-'.
  

  Big data är sedan början av 2010-talet en benämning på digitalt lagrad information av sådan storlek att det är svårt eller helt omöjligt att bearbeta den med traditionella metoder.
  

  Big data omfattar tekniker för very large databases (VLDB), datalager (data warehouses) och informationsutvinning (data mining).
  

  Omnämns ibland på svenska med uttrycket 'stora datamängder'.

  Databas (eng: database), databank (eng: data bank): information som är sammanställd i en dator på ett visst område och som på webben nås genom en hemsida eller portal.
  

  Datalager (eng: data layer, data warehouse) är ett informationslager av data som är speciellt utformat för att underlätta urval och analys av data från flera källor (databaser). Det används för beslutsstöd och analys som berör en hel organisation, ett helt företag. Analys och sammanställningar sker med hjälp av ett tag management system (tagghanteringssystem). Till ett datalager hör förutom databashanterare särskilda program för datalagerhantering (eng: warehousing). En dimensionsmodell används för att beskriva ett datalager.

  Hårddata – mjukdata. När man skiljer mellan hårddata (eng: hard data) och mjukdata (eng: soft data) är det för att betona att inte bara fakta och siffror i tabeller och diagram har värde som underlag för teoribildning utan även beskrivningar och klassificeringar av fenomen och egenskaper (i så kallad kvalitativ forskning).

  Med rådata (eng: raw data) avses obearbetade data i det skick som de föreligger genom själva datainsamlingen.

  En databearbetning eller dataanalys (eng: data analysis) är en sammanställning, ofta i form av en statistisk beskrivning eller analys av rådata, varigenom man kan ge svar på de frågor som saken gäller.

  Datahantering (eng: data management): Sätt att organisera information från olika källor och välja metoder att utvinna användbar information av materialet som helhet. Ett datalager (se ovan) är en form av datahantering.
  

  Metadata (eng: metadata [ˈmɛtədeɪtə eller ˈmɛtədɑːtə], [USA-uttal: ˈmɛtədeɪtə eller ˈmɛtədætə]): information om den information som man söker och var man kan hitta den. Rubrikerna och de korta beskrivningarna på en Googlesida är metadata (metainformation). Klickar man på en sådan rubrik kommer man till de data (den information som man söker). Uppgifterna om ett foto, var det togs, när det togs, med vilken kamera och så vidare samt beskrivande text som någon lagt in, allt det är metadata om själva fotot. 'Metainformation' är i många fall inga data alls utan en kortfattad beskrivning av innehållet i ett dokument eller bara en etikett som anger vad det innehåller. Mer information om metadata, metadatamodell, metadatamärkning och metadata-attribut finns i Socialstyrelsens publikation [exturl:Informationsspecifikation för metadata|https://kunskapsstyrningvard.se/programomradenochsamverkansgrupper/nationellasamverkansgruppernsg/nsgmetoderforkunskapsstod.702.html].

  Dataset: Grupp av data som hör ihop. Sådan gruppering i teman görs exempelvis med svar som man fått vid intervjuer eller i form av svar i frågeformulär.  Plural: datasets.
  

  QDA, qualitative data analysis: bearbetning, sortering och tolkning av insamlade kvalitativa data.

  Source data: hämta data (från olika källor).

  Hyletic data, hylic data: Term i fenomenologisk filosofi och psykologi som gäller allt det som man uppfattar som sinnesintryck eller föreställningar.
  

  Hälsodata (eng: health data): a. information om hälsa och sjukdom, medellivslängd med mera som sammanställs i form av hälsostatistik (eng: health statistics) för viss ålder, visst land, viss region, viss yrkesgrupp och så vidare, b. information om individers hälsa av den typ som finns i patientjournaler samt egna registreringar av kroppsvikt, blodtryck med mera.
  

  Öppna data (eng: open data): information i digital form som vem som helst fritt får använda, återanvända och distribuera, i vissa fall med begränsningen att källa ska anges.
  

  När man skiljer mellan primärdata och sekundärdata (eng: primary data, secondary data) avser man med primärdata sådan information som registreras av författaren eller författarna själva och med sekundärdata sådan information som hämtas från andras studier.
  

  Relaterade sökord: analytik, datadriven teori, datafångst, datainsamling, datanivå, dataspråk, datautvinning, empirism, evidensbaserad, goodness-of-fit test, kunskapsorganisation, kvalitativ forskning, mätskala, positivism, nominaldata, sinnesdata.

  Ordform: 'data' är formellt en pluralform men behandlas i samhällsvetenskapliga och beteendevetenskapliga texter ofta som singular (troligen under inflytande från engelskan) som i uttrycket "all mätbar data" (eng: all measurable data) i betydelsen "all mätbar information", "alla kvantitativa data".
  

  Etymologi: data är plural av det latinska ordet datum {uttal: datt´umm} 'det givna', som är perfektparticip neutrum av verbet dare {uttal: darr´e} 'ge'. 

  Ordet 'data' började användas i den riktning inom filosofin som kallas den brittiska empirismen på 1600- och 1700-talen. Den hade en direkt koppling till en begynnande blomstring för naturvetenskaperna och lade grunden för den epok som kallas upplysningstiden.
  

  Grundtanken var att sann kunskap inte kan fås genom religiös tro eller sådan teoretisk filosofi som avvisar sinneskunskapen som otillförlitlig och i stället söker sant vetande i logiskt tänkande och ren spekulation.

  I stället hävdade empiristerna (sådana som Francis Bacon, Thomas Hobbes, John Locke och David Hume) att man måste utgå från de enskilda intryck som är oss givna (latin: data) när vi observerar något med sinnena. Data i denna betydelse är enligt empiristerna kunskapens sanna grundval.
  

  ["datainsamlingen","kvalitativ forskning","teoribildning","begrepps->>begreppsbildning","empirismen","evidensbaserad","kunskapens","empiristerna","vetenskaplig","logiskt tänkande","statistisk","positivism","kritisk rationalism","beslutsstöd","empiriska","urval","empiriskt","empirisk","goodness-of-fit test","datadriven teori","kvalitativa","datanivå","datainsamling","kunskapsorganisation","teoretisk filosofi","dataspråk","empirism","mätskala","nominaldata","datautvinning","informationsutvinning","dataanalys","data analysis","datafångst","sinnesdata","fenomenologisk filosofi","filosofin","region","Francis Bacon","John Lock","Analys","analytik","kunskap","intervjuer","frågeformulär","teman"]

• rådata