Sådan behaviorism som till skillnad från metodologisk behaviorism utgår från att det som vi människor upplever och uppfattar, vill och känner är nervprocesser. De är av biologisk natur men skiljer sig från andra fysiologiska reaktioner i kroppen genom att dels vara en sorts återgivning av yttre fenomen, dels vara individens egna föreställningar om sätt att hantera situationen.
Att människor har nervprocesser som är medvetna förnekas inte i radikal behaviorism, inte heller att vi upplever känslor och behov. Men att det skulle finnas något från nervsystemet medvetande eller psyke är något som i radikal behaviorism betraktas som ovetenskapligt.
De är tillgängliga för forskning via människors självbeskrivande yttranden (eng: self-descriptive statements), alltså deras verbala beteende (eng: verbal behaviour, USA-stavning: verbal behavior).
Att det skulle finnas en speciell typ av verklighet, ett psyke, ett medvetande, som kan åstadkomma beteenden, förnekas i radikal behaviorism.
Dock är det enligt B. F. Skinner, den främste företrädaren för denna typ av behaviorism, tillåtet och nödvändigt att ta i beaktande hur människor rapporterar att de upplever hot, fara, avund, misstankar och så vidare.
Sådana konstaterande (eng: statements) räknas som "observerbart beteende" likvärdigt med rörelsemönster, minspel, skrik och liknande.
Man kan rent vetenskapligt enligt Skinner inte använda dem som förklaring till att vissa beteenden förstärks och andra hämmas. Endast yttre omständigheter och händelser (samt vad man vet om artens och individens genetiska förutsättningar, arvsanlagen) får tjäna som förklaring till formning av beteenden och uppkomst av reaktionsmönster knutna till vissa stimuli.
Skinner var noga med att betona att han inte var någon kognitivist bara för att han erkände förekomsten av kognitiva fenomen och processer.
Skillnaden mellan hans radikala behaviorism och nutida kognitiva riktningar i den tredje vågen av behaviorism (som till exempel kognitiv beteendeterapi och mindfulnessbaserad psykoterapi) är att man i dessa är medveten om den roll som människans informationsbearbetande hjärna har i individens hantering av enskilda situationer och händelser.
Enligt radikal behaviorism gäller principerna om stimulus, beteende och konsekvens för allt beteende, alltså även för motiv, känslor, tankar och fantasier. (Radical behaviorism takes the position that behavioral principles apply to all behavior, public and private, observed and unobserved.)
Relaterade sökord: behaviorism, beteendeanalys, cyborg, funktionalism, förstärkningskontingens, kognitiv beteendeterapi, kontextuell funktionalism, Ernst Mach, metodologisk behaviorism, operant, självperceptionsteorin, B. F. Skinner, verbalt beteende.
["beteendeanalys","metodologisk behaviorism","operant","responser","respondent","funktionalism","historisk","cyborg","kognitiva","kognitiv beteendeterapi","förklaring","positivism","Clark Hull","behaviorism","behovsreduktion","galileisk kausalitet","operant","verbalt beteende","B. F. Skinner","Skinner","beteende","formning","självbeskrivande","självperceptionsteorin","förstärkningskontingens","Ivan Pavlov","John B. Watson","mindfulnessbaserad psykoterapi","Ernst Mach","förstärkning","kognitivist","kontextuell funktionalism"]