Slumpmässigt fördelande av individer (eng: randomly assigned participants – som till exempel djur, människor, saker – på olika grupper, vilka därigenom kan antas få likartad sammansättning.
Man randomiserar till exempel när man med slumpens hjälp delar upp ett antal personer på en experimentgrupp och en eller flera kontrollgrupper. Ett problem i sammanhanget är att faktorer som inverkar på resultaten, som kön, ålder och utbildning, kan råka bli ojämnt fördelade. Mer om detta finns under sökordet blockrandomisering.
Skälet till varför man randomiserar är att den påverkan vars effekter man undersöker inte verkar på alla eller lika på alla som utsätts för den. Dessutom kan den förväntade effekten uppkomma av andra orsaker än av den påverkan som utsätter försöksgruppen för.
Om man då fördelar deltagarna i en studie slumpvis på en försöks- och en kontrollgrupp kan man vara tämligen säker på att eventuella skillnader i utfallet förklaras av den påverkan man utsatt försöksgruppen för. De som förändrats i samma riktning i kontrollgruppen har gjort det av andra orsaker och är färre till antalet.
Relaterade sökord: blockrandomisering, randomiserad studie, RCT, sannolikhet, slump, stickprov.
Ordformer:
På brittisk engelska även: randomisation, pluralis: randomisations.
Adjektivform på engelska: random, som adverb: randomly, som adverbial: at random 'slumpvis', 'genom slump' (i vardagligt tal:) 'på måfå'.
Etymologi: Ordet 'randomisering' kommer av ett forngermanskt ord som på svenska gett ordet "ränna" ´med en ursprunglig betydelse av att 'ränna omkring', 'ströva planlöst'.
["randomiserad studie","blockrandomisering","sannolikhet","RCT","stickprov","slump"]
Om Psykologiguiden