Latin: rationalis {uttal: rattiåna´lis} 'förnuftig', 'rationell'; av ratio {uttal: ratt´tiå} 'beräkning', 'tänkande', 'överläggning', 'åsikt', av perfekt participet ratus {uttal: ratt´uss} till verbet reri {uttal: rer´i} 'beräkna', 'mena', 'tro'.
1. Att förändra en verksamhet så att den fungerar mer rationellt, det vill säga mer ändamålsenligt och vanligen också med mindre åtgång av resurser.
2. Förskönande motivering av en handling eller ett handlingssätt, vanligen genom att man framhåller andra motiv än de verkliga. Den som anger ett sådant förskönande motiv är ofta själv inte medveten om sina verkliga motiv. Om medvetande om dessa skulle framkalla skuld- eller skamkänslor, ångest eller självförebråelser är rationaliseringen att räkna som en försvarsmekanism.
3. Att uppfatta eller redogöra för något så att det framstår som mera rationellt, logiskt, rimligt än man vet att det är.
4. På engelska: Att med en teori göra något upplevt begripligt.
Relaterade sökord:
funktionell, försvarsmekanism, rationalitet, rationalism.
Ordformer:
Verb: rationalisera (eng: rationalize [ˈræʃnəlaɪz], rationalizes, rationalizing, rationalized.
Brittisk stavning även: rationalisation, rationalise.
Om Psykologiguiden