Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "rationalitet":

• rationalitet

  rationality [ˌræʃəˈnæləti]

  Latin: rationalis {uttal: rattiåna´lis} 'förnuftig', 'klok', 'rationell'; av ratio {uttal: ratt´iå} 'beräkning', 'tänkande', 'överläggning', 'åsikt', av perfekt participet ratus {uttal: ratt´uss} till verbet reri {uttal: rer´i} 'beräkna', 'mena', 'tro'. Substantivet rationalitas är inte ursprungligt romerskt utan senlatinskt.
  

  1. Förnuftighet, klokhet ur en viss synpunkt, till exempel efter vad man vill vinna eller efter vilka medel som leder till ett uppställt mål.
  

  2. Att resonera och argumentera logiskt och på grundval av fakta.
  

  Rationalitet enligt betydelse 1 består i att man låter sig ledas av förklaringar, motiveringar, rättfärdiganden och så vidare och inte av vana, tradition, tro eller känslor.

  Man kan välja en vara eller en tjänst av känslomässiga skäl eller rationella skäl. Väljer man av rationella skäl har man resonerat sig fram till vad som är klokt att göra rent ekonomiskt, tekniskt, tidsmässigt, moraliskt och så vidare. Man har goda skäl. Det är rationalitet och inte emotionalitet som fått gälla, förnuft och inte känsla.
  

  När det gäller ekonomisk rationalitet avses i regel att man överväger vilket alternativ som är bäst med hänsyn till kvalitet, pris, nytta, leveranstid och liknande och inte efter till exempel vem man vill gynna eller vad som verkar tjusigast.
  

  I begreppet rationalitet ingår argumentation enligt logiska, statistiska och matematiska lagar och utifrån konstaterade fakta.

  Universell rationalitet och lokal rationalitet

  Den universella rationaliteten gäller vad som generellt sätt är klokast att tänka och göra, medan den lokala rationaliteten är betingad av lokala förhållanden, till exempel omständigheter som är speciella på en viss ort eller i ett visst företag.
  

  Olika typer av rationalitet enligt Max Weber
  

  Den tyske sociologen Max Weber (1864-1920) skilde mellan:

  • handlingar valda med tanke på de mål som eftersträvas, så kallad målrationalitet (tyska: Zweckrationalität, eng: instrumental rationality), vilket innebär att handlingarna motiveras av att de är medel att nå uppställda mål,
    
  • handlingar som motiveras av en medveten tro på ett etiskt, religiöst, estetiskt eller liknande egenvärde i handlandet, så kallad värderationalitet (tyska: Wertrationalität, eng: value rationality, value-oriented rationality).

  Målrationalitet och värderationalitet om handlingar som är motiverade antingen av målen eller av de värden man bekänner sig till. De skiljer sig därigenom från
  

  • handlingar som bottnar i tradition (eng: tradition): "så har vi alltid gjort", och därmed saknar rationalitet,

  • handlingar som har sin grund i känslor (eng: affects, feelings): "ursinniga tog de till vapen", där känslorna styr så att handlandets medel och mål mer har orsaker än goda skäl.

  Enligt Weber har kravet på målrationalitet på bekostnad av värderationalitet blivit dominerande i den västerländska civilisationen. De flesta verksamheter i samhället har förvetenskapligats och professionaliserats.
  

  Tankens rationalitet innebär att lita mer till förnuftet och empirisk forskning än till religiös tro, filosofisk mystik, och karismatisk makt.

  Handlingens rationalitet leder till byråkrati i förvaltningen, teknisk utveckling i industri och kommunikation, matematiska modeller för ekonomisk planering och time management i dagligt liv..

  Människor som eftersträvar rationalitet i sin livsföring är benägna att bryta mot traditioner och sedvänjor och att hålla känslorna under kontroll.

  Kommunikativ rationalitet enligt Habermas
  

  Jürgen Habermas (f 1929) riktade också kritik mot att målrationaliteten kommit att dominera på bekostnad av förståelseorienterat handlande som bygger på kommunikativ rationalitet.
  

  Analytisk rationalitet

  Engelska: analytical rationality. 1. Att tillämpa logiskt och analyserande tänkande i stället för intuitivt sätt att se på saker och ting. 2. Att enbart lita till allmänna regler och isolerade fakta i stället för att bedöma saker och ting utifrån sammanhanget.
  

  Det är sålunda en form av analytisk rationalitet att bedöma läsning av en text med tanke på vad de enskilda orden och uttrycken står som ett bättre, mer rationellt sätt än att låta sammanhanget ge mening åt dem. Rationalitet står alltså här enligt betydelse 1 ovan för vad som bedöms som klokast, mest ändamålsenligt.

  Allsidig analytisk rationalitet

  (Eng: comprehensive analytical rationality.) Analytisk rationalitet som är allsidig eller fullständig på det sättet att man med den ställer upp alla tänkbara scenarier och prövar alla tänkbara modeller för att med regler och föreskrifter kunna hantera alternativa händelseförlopp och tänkbara problem. Motsatsen är teknisk-byråkratisk rationalitet (eng: technical-bureaucratic rationality, techno-bureaucratic rationality), ett uttryck där teknisk betyder logiskt uppbyggd och byråkratisk betyder regelstyrd. 
  

  Relaterade sökord: ekonomisk psykologi, irrationalitet, kommunikativ rationalitet, kommunikativt handlande, postmodernism, prospektteorin, rationale, romantik, scientifiering, socialt handlande.

  ["Max Weber","ekonomisk psykologi","scientifiering","Jürgen Habermas","logiskt tänkande","irrationalitet","förvetenskapligats>>scientifiering","etiskt","estetiskt","emotionalitet","filosofisk","mystik","karismatisk","makt","byråkrati","kommunikativ rationalitet","byråkratisk","time management","kommunikativ rationalitet","kommunikativt handlande","prospektteorin","socialt handlande","målrationalitet","instrumentell","rationale","professionaliserats>>professionell","postmodernism","romantik"]