Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "rationalitet":

• rationalitet

  rationality [ˌræʃəˈnæləti]

  Latin: rationalis {uttal: rattiåna´lis} 'förnuftig', 'klok', 'rationell'; av ratio {uttal: ratt´iå} 'beräkning', 'tänkande', 'överläggning', 'åsikt', av perfekt participet ratus {uttal: ratt´uss} till verbet reri {uttal: rer´i} 'beräkna', 'mena', 'tro'. Substantivet rationalitas är inte ursprungligt romerskt utan senlatinskt.
  

  1. Förnuftighet, klokhet ur en viss synpunkt, till exempel efter vad man vill vinna eller efter vilka medel som leder till ett uppställt mål.
  

  2. Att resonera och argumentera logiskt och på grundval av fakta.
  

  Grundbetydelsen är att rationalitet består i att man låtr sig ledas av förklaringar, motiveringar, rättfärdiganden och så vidare och inte av vana, tradition, tro eller känslor.

  Man kan välja en vara eller en tjänst av känslomässiga skäl eller rationella skäl. Väljer man av rationella skäl har man resonerat sig fram till vad som är klokt att göra rent ekonomiskt, tekniskt, tidsmässigt, moraliskt och så vidare. Man har goda skäl. Det är rationalitet och inte emotionalitet som fått gälla, förnuft och inte känsla
  

  När det gäller ekonomisk rationalitet avses i regel att överväga vilket alternativ som är bäst med hänsyn till kvalitet, pris, nytta, leveranstid och liknande och inte efter till exempel vem man vill gynna eller vad som verkar tjusigast. I begreppet rationalitet ingår också att argumentera enligt logiska, statistiska och matematiska lagar och utifrån konstaterade fakta.
  

  Olika typer av rationalitet enligt Max Weber
  

  Den tyske sociologen Max Weber (1864-1920) skilde mellan:

  • handlingar valda med tanke på de mål som eftersträvas, så kallad målrationalitet (tyska: Zweckrationalität, eng: instrumental rationality), vilket innebär att handlingarna motiveras av att de är medel att nå uppställda mål,
    
  • handlingar som motiveras av en medveten tro på ett etiskt, religiöst, estetiskt eller liknande egenvärde i handlandet, så kallad värderationalitet (tyska: Wertrationalität, eng: value rationality, value-oriented rationality),

  Målrationalitet och värderationalitet om handlingar som är motiverade antingen av målen eller av de värden man bekänner sig till. De skiljer sig därigenom från
  

  • handlingar som bottnar i tradition (eng: tradition): "så har vi alltid gjort", och därmed saknar rationalitet,

  • handlingar som har sin grund i känslor (eng: affects, feelings): "ursinniga tog de till vapen", där känslorna styr så att handlandets medel och mål mer har orsaker än goda skäl.

  Enligt Weber har kravet på målrationalitet på bekostnad av värderationalitet blivit dominerande i den västerländska civilisationen. De flesta verksamheter i samhället har förvetenskapligats och professionaliserats. Mer om detta finns under sökordet scientifiering. Man är också mer benägen aatt bryta mot traditioner och sedvänjor samt försöker hålla känslorna under kontroll.
  

  Kommunikativ rationalitet enligt Habermas
  

  Jürgen Habermas (f 1929) riktade också kritik mot att målrationaliteten kommit att dominera på bekostnad av förståelseorienterat handlande som bygger på kommunikativ rationalitet.

  Relaterade sökord: ekonomisk psykologi, irrationalitet, kommunikativ rationalitet, kommunikativt handlande, prospektteorin, rationale, socialt handlande.

  ["Max Weber","ekonomisk psykologi","scientifiering","Jürgen Habermas","logiskt tänkande","irrationalitet","emotionalitet","kommunikativ rationalitet","kommunikativ rationalitet","kommunikativt handlande","prospektteorin","socialt handlande","målrationalitet","instrumentell","rationale","professionaliserats>>professionell"]