Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "rationalitet":

• rationalitet

  rationality [ˌræʃəˈnæləti]

  1. Sätt att tänka och resonera. Förnuftighet, klokhet, sätt att tänka ur en viss synpunkt, till exempel efter vad man vill vinna eller efter vilka medel som leder till ett uppställt mål.
  

  2. Att resonera och argumentera logiskt på grundval av fakta och vetenskaplig kunskap.
  

  Rationalitet enligt betydelse 1 består i att man låter sig ledas av förklaringar, motiveringar, rättfärdiganden ävsen om rationaliteten i viss större eller mindre grad är bunden eller begränsad (eng: bonded or limited) vana, tradition, tro eller attityder.

  Man kan välja en vara eller en tjänst av rent känslomässiga skäl eller mer eller mindre rationella skäl. Väljer man av rationella skäl har man resonerat sig fram till vad som är klokt att göra rent ekonomiskt, tekniskt, tidsmässigt, moraliskt och så vidare. Man har goda skäl. Det är rationalitet och inte emotionalitet som fått gälla, förnuft och inte känsla.
  

  När det gäller ekonomisk rationalitet avses i regel att man överväger vilket alternativ som är bäst med hänsyn till kvalitet, pris, nytta, leveranstid och liknande och inte efter till exempel vem man vill gynna eller vad som verkar tjusigast.
  

  Universell, lokal och yrkesspecifik rationalitet

  Den universella rationaliteten gäller vad som generellt sätt är klokast att tänka och göra, medan den lokala rationaliteten är betingad av lokala förhållanden, till exempel omständigheter som är speciella på en viss ort, i ett visst företag eller viss form av yrkesutövning. Ett exempel på den senare formen av rationalitet är evidensbaserad psykologisk praktik.

  Analytisk rationalitet

  Engelska: analytical rationality. 1. Att tillämpa logiskt och analyserande tänkande i stället för intuitivt sätt att se på saker och ting. 2. Att lita till allmänna regler och isolerade fakta baserade på vetenskaplig forskning i stället för att bedöma saker och ting utifrån sammanhanget.

  Allsidig analytisk rationalitet (eng: comprehensive analytical rationality) är fullständig på det sättet att man med den ställer upp alla tänkbara scenarier och prövar alla tänkbara modeller för att med regler och föreskrifter kunna hantera alternativa händelseförlopp och tänkbara problem.
  

  Teknisk-byråkratisk rationalitet

  Teknisk-byråkratisk rationalitet (eng: technical-bureaucratic rationality, techno-bureaucratic rationality), innebär att man väljer åtgärder efter vad som tekniskt och ekonomiskt är klokast att göra. Kan översättas med 'teknisk-byråkratiskt tänkesätt'.
  

  Mer om detta finns under sökordet teknokrati.
  

  Olika typer av rationalitet enligt Max Weber
  

  Den tyske sociologen Max Weber (1864-1920) skilde mellan:

  • handlingar valda med tanke på vad man vill vinna med dem, så kallad målrationalitet (tyska: Zweckrationalität, eng: instrumental rationality, purposive rationality), vilket innebär att handlingarna motiveras av att de är medel att nå uppställda mål med tanke på de syften som man har med dem (ordet Zweck har mer av betydelsen 'ändamål' än 'mål'),
    
  • handlingar som motiveras av en medveten tro på ett etiskt, religiöst, estetiskt eller liknande egenvärde i handlandet, så kallad värderationalitet (tyska: Wertrationalität, eng: value rationality, value-oriented rationality, axiological rationality).

  Målrationalitet och värderationalitet gäller alltså handlingar som är motiverade av de mål och  de värden man bekänner sig till. De skiljer sig därigenom från
  

  • handlingar som bottnar i tradition (eng: tradition): "så har vi alltid gjort",
    

  • handlingar som har sin grund i känslor (eng: affects, feelings): "ursinniga tog de till vapen", där känslorna styr så att handlandets medel och mål mer har orsaker än goda skäl.

  Enligt Weber har kravet på målrationalitet på bekostnad av värderationalitet blivit dominerande i den västerländska civilisationen. Man litar mer till förnuftet och empirisk forskning än till religiös tro, filosofisk mystik, och karismatisk makt, mer till vad som rent tekniskt leder till uppställda mål (evidensbaserat) än vilket värde dessa mål har.
  

  Målrationalitet utan värderationalitet leder till byråkrati i förvaltningen, tekniska lösningar på problem i socialtjänst och hälso- och sjukvård, matematiska modeller för ekonomisk planering och time management i dagligt liv.

  Weber skilde också mellan en handlings formella och substantiella rationalitet:
  

  • En handlings formella rationalitet (eng: formal rationality) gäller hur den stämmer med uppställda regler.
    
  • Samma handlings substantiella rationalitet (eng: substantive rationality) gäller hur den tar form med ledning av omständigheter i den enskilda situationen.

  Människor som eftersträvar rationalitet i sin livsföring är benägna att bryta mot traditioner och sedvänjor och att hålla känslorna under kontroll.

  Teknisk rationalitet enligt Donald Schön

  Den amerikanske organisationsteoretikern Donald Schön (1930-1997) använde uttrycket 'teknisk rationalitet' om tekniskt tänkesätt, ett tänkande som bara ser till vad som är vetenskapligt bevisat och tillämpar forskningsresultat rakt av.
  

  Detta i motsats till att självständigt bilda sig uppfattningar om uppgifter som man ställs inför och kreativt (genom reflektion-i-handling) söka lösa dem utifrån de omständigheter och förutsättningar som gäller i varje enskilt fall. Där ingår då också etiska och medmänskliga överväganden.
  

  Kommunikativ rationalitet enligt Habermas
  

  Jürgen Habermas (f 1929) riktade kritik mot att målrationaliteten kommit att dominera på bekostnad av förståelseorienterat handlande med en grund i kommunikativ rationalitet.
  

  Relaterade sökord: bunden rationalitet, ekonomisk psykologi, epistemisk rationalitet, evidensbaserad, irrationalitet, kommunikativ rationalitet, kommunikativt handlande, kontrarationell, postmodernism, prospektteorin, rational choice-teorin, rationale, romantik, scientifiering, socialt handlande.
  

  Etymologi: Rationell och rationalitet kommer av latinets rationalis {uttal: rattiåna´lis} 'förnuftig', 'klok', 'rationell'; av ratio {uttal: ratt´iå} 'skäl', 'förnuft', 'åsikt', av perfekt participet ratus {uttal: ratt´uss} till verbet reri {uttal: rer´i} 'beräkna', 'mena', 'tro'.
  

  Substantivet rationalitas {uttal: rattiåna´littass} finns inte i klassiskt latin utan är senlatinskt.

  ["Max Weber","ekonomisk psykologi","scientifiering","kontrarationell","evidensbaserad","evidensbaserad psykologisk praktik","analyserande>>analys","analytiska>>analys","Donald Schön","teknokrati","Jürgen Habermas","logiskt tänkande","irrationalitet","förvetenskapligats>>scientifiering","etiskt","estetiskt","emotionalitet","epistemisk rationalitet","filosofisk","mystik","karismatisk","makt","byråkrati","kommunikativ rationalitet","byråkratisk","time management","kommunikativ rationalitet","kommunikativt handlande","prospektteorin","socialt handlande","reflektion-i-handling","målrationalitet","instrumentell","rational choice-teorin","bunden rationalitet","rationale","professionaliserats>>professionell","postmodernism","romantik"]