1. Mottagare. Cell eller del av cell vars funktion är att omvandla retningsenergi till sådan energi som gör det möjligt för kroppens organ att fungera, till exempel att föra information till och inom hjärnan eller ryggmärgen eller att åstadkomma reaktioner i körtlar och muskler.
2.a. Sinnescell, receptorcell (eng: sensory receptor), typ av cell som reagerar på för nerven speciella stimuli utanför nervsystemet och därmed ger upphov till en nervprocess som bidrar till organismens information om omvärlden och om organiska processer inom den själv, till exempel om muskelrörelser. Receptorerna i ögats näthinna reagerar på ljus med våglängder mellan 400 och 800 miljondels millimeter (nm). Receptorerna i örat omvandlar luftvibrationer med frekvenser från 16 till 16 000 svängningar per sekund till nervenergi som via inåtledande nerver ger upphov till processer i hjärnan som leder till en ljudupplevelse.
2.b. Neuroreceptor (eng: neuroreceptor), den del av en nervcell som i synapsen tar emot impulser från en annan nervcell, inåt- eller utåtledande.
2.c. Mottagarmolekyl (eng: receptor molecule): molekyl i celler i olika vävnader, som är känslig för retning. Hit hör alfa- och betareceptorer i till exempel hjärtat, blodådrorna, urinblåsan och mag-tarmkanalen. Dessa molekyler är känsliga för påverkan av adrenalin och noradrenalin. Den i blodet varierande förekomsten av dessa signalsubstanser reglerar dessa inre organs verksamhet. (Betablockerare är läkemedel som minskar betareceptorernas känslighet och därmed noradrenalinets inverkan på bland annat hjärtats verksamhet. Ämnen som blockerar receptorer kallas antagonister i motsats till ämnen som utlöser receptorpotentialen, vilka kallas agonister.)
Man skiljer mellan
- teleceptorer, sådana som reagerar på ljus, ljud och dofter
- exteroceptorer, sådana som reagerar på kontakt med kroppsytan som smak, beröring, smärta, värme och kyla
- interoceptorer, sådana som reagerar på stimuli från kroppens inre och från muskulaturen
- proprioceptorer, sådana som reagerar på inre tryck, rörelser och kroppsställningar och kroppens och huvudets läge (bl a balanssinnet) samt på förändringar som leder till upplevelse av värk och smärta
- visceroceptorer, sådana som reagerar på förlopp i inälvorna och alltså är en typ av interoceptorer.
Relaterade sökord: afferent, efferent, nervsystemet, receptiv, receptorpotential, sensor.
Etymologi:
Latin: recipere {uttal: rekipp´erre} 'ta emot'; perfekt particip: receptum 'mottagen'. Ordslutet -or anger att det är någon eller något som tar emot någonting.
["afferent","efferent","nervsystemet","receptorpotential","funktion","receptiv","stimuli","signalsubstanser","noradrenalinets"]
Om Psykologiguiden