1. På samhällslivets område avses regleringar av typen lagar och föreskrifter.
2. I psykologi och psykiatri avses vanligen styrning och kontroll av någon del av beteende, tänkande, känslouttryck och behov.
Begreppet reglering har under 2000-talets första decennier kommit att överta den centrala roll som begreppet homeostas tidigare hade och är en vidareutveckling av det tänkande som låg till grund för begreppet allostas.
Reglering har i fråga om sådana fenomen som självreglering och affektreglering fokus mera på hur individen hanterar växlingar i sina inre tillstånd än på hur en inre jämvikt åstadkoms.
Relaterade sökord:
affektreglering, dysreglering, emotionsreglering, homeostas, monitorering, reglermekanism, självreglering, uppmärksamhetsreglering.
Ordformer:
Plural: regleringar (eng: regulations).
Adjektiv: regulatory [reˈgjʊ:lətrɪ, USA-uttal: reˈgjʊ:lətɔ:rɪ], regulative [ˈreɡjulətɪv].
På engelska används substantivet regulation även som attribut (i stället för adjektivformerna regulative, regulatory):
mental regulation strategy = hur man styr psykiska processer i form av känsloreglering, uppmärksamhetsreglering och liknande.
regulation disorders = regulatory disorders 'störningar i regleringsfuktionerna', till exempel i förmågan att kontrollera rörelseapparaten, talet, skrivandet, handrörelserna vid ätandet osv.
Etymologi:
Latin: regulare {uttal: regula´re} 'styra'; regula {uttal: re´gulla} 'regel; regere {uttal: re´gere} 'styra', 'regera'.
["dysreglering","emotionsreglering","allostas","homeostas","självreglering","uppmärksamhetsreglering","affektreglering","känsloreglering","uppmärksamhetsreglering","strategy","monitorering","reglermekanism",""]
Om Psykologiguiden