Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "relationell kompetens":

• relationskompetens, relationell kompetens

  relational skill [rɪˈleɪʃənl skɪl], relational competence [rɪˈleɪʃənl kɒmpɪtəns], relational ability [rɪˈleɪʃənl əˈbɪləti]

  Liktydigt med uttryck som interpersonell kompetens, social kompetens, social intelligens, socioemotionell intelligens, och relationell förmåga.

  På engelska används även uttryck som competency of relationship-building, competency of relating to others, competency of relationship building and maintenance.

  Relationskompetens består av ett antal relationsfärdigheter (eng: relationship skills, relational skills) som till exempel att kunna öka förtrolighet gradvis och ömsesidigt, att respektera andras attityder, värderingar, åsikter och sätt att vara, att inte förminska vare sig själv eller andra, att tona in andras känslor i egen känsloupplevelse, att vara förstående och hänsynsfull och så vidare.
  

  Relationskompetens kräver olika egenskaper i inledningsfasen och i bibehållandefasen, i den förra självförtroende, självsäkerhet, extraversion, intresse för andra, lätthet att uttrycka sig och ett inbjudande sätt att vara, i den senare altruism, inlevelse, närvaro i situationen, flexibilitet och förmåga att lyssna.

  Evolutionspykologisk teori
  

  I de djurarter där relaterande ingår i livsprocesserna fungerar relationsskapandet instinktivt. Hos människan finns en del av det instinktiva, spontana och behovsstyrda kvar, framför allt i anknytning och förälskelse men också i gruppbildning i olika former. Men den förmåga att relatera till andra som finns i mänskliga sammanhang är också en kompetens som kan utvecklas eller hämmas.

  Psykodynamisk teori

  Sigmund Freud (1856-1939) framställde en teori om att mänskliga relationer tar form när individen tillfredsställer grundläggande behov av livsdrift och dödsdrift. Livsdriften, libidon, tar gestalt i olika stadier alltifrån det orala och anala stadiet via oidipusfasen till mogen sexualitet. Dödsdriften yttrar sig i aggressivitet när libidon stöter på hinder för tillfredsställelse.
  

  I psykodynamiska teorier om grupputveckling söker man förklara hur libidons olika stadier präglar de olika faserna i utvecklingen av en relation eller bildande av en grupp.
  

  Behavioristisk teori

  Företrädare för behaviorismen utgår från att det inte finns några ursprungliga reaktionssätt i form av relationell kompetens. Sådan uppkommer enligt dem genom att vissa slumpvisa reaktioner utan egentligt syfte får förstärkning genom omvärldens sätt att reagera på dem, medan andra beteenden ogillas eller negligeras och därigenom minskar i styrka och frekvens. Ett exempel är självhävdelseträning.

  Existentialistisk teori

  Enligt existentialistisk psykologi och filosofi (och i fenomenologiska riktningar) tar den personliga identiteten form i nära och öppna relationer till andra.
  

  Genom att möta andra som jämställda med en själv berikas det egna jaget. När man betraktar andra som objekt för egna syften och mål, förlorar man i möjlighet till egen utveckling.
  

  Läraren, handledaren, psykoterapeuten, läkaren, företagsledaren strävar efter ett deltat beslutsfattande och tar avstånd från följsamhet som inte ifrågasätter.
  

  Uppriktighet och öppenhet i mötet med andra ger enligt existentialistisk psykologi ökad relationell kompetens i form av till exempel i gruppencounter och gestaltcoaching.
  

  Mera allmänt ligger existentialistisk filosofi till grund för metoder som tillämpas inom coaching och mentorskap.
  

  Sociokulturellt perspektiv

  Relationell kompetens är i ett sociologiskt och kulturellt perspektiv något relativt och i många fall motsägelsefullt:
  

  ^{"Inför den höga Dåren buga, Men djupt, så djupt, min Son, att han ej ser dig le."}
  

  skaldade hovmannen, kunglige sekreteraren, akademiledamoten och poeten Carl Gustaf af Leopold (1756-1829) i den ofta citerade lärodikten "Predikaren", skriven under de kungliga enväldets tid i slutet av 1700-talet.
  

  Reflekterar man över innebörden i af Leopolds råd till ungdomar vid hovet blir man mera klar över att olika typer av relationer premieras i olika kulturer, religioner, samhällsklasser, i olika tidsepoker i samma kultur eller religion, i olika typer av verksamheter, grupper och familjer.
  

  I Leopolds värld gällde det att underordna sig, ödmjuka sig, underkasta sig makten ovanför och vara nedlåtande mot dem under sig. Samtidigt gällde det att i relationen uppåt lägga in en reservation, att inte ta bugandet på allvar, att göra relationen motsägelsefull. En svag och oärlig form av självhävdelse, "att knyta näven i byxfickan".
  

  I perioder av folklig självkänsla och självhävdelse, som under vänsterrörelsen åren kring 1970, premieras jämlika och jämställda relationer, även i kontakter och samvaro med personer som uppfattas som avvikande från de dominerande normerna och värderingarna, vilka ifrågasätts. Priderörelsen, där personer med alla typer av sexuell läggning deltar, är ett exempel.
  

  I en del religioner och kulturer finns en värdegrund som premierar underkastelse och rangordning, bönfallande från de underordnades sida och nåd och godtycke från de överordnades sida. Underkastelse och ödmjukhet får på det sättet en religiös prägel, även i sekulära kulturer som i Stalins Sovjetunionen och Hitlers tredje rike.
  

  Ledarskap blir något som upplevs som heligt. Vad människor ska ha för kunskaper, attityder och värderingar, roller och sätt att vara bestäms totalitärt ovanifrån. Brott mot normer och trosföreställningar betraktas som hädelse eller som förakt mot makten och bestraffas hårt.
  

  I andra typer av religioner och kulturer finns en värdegrund som premierar jämlika relationer, gemenskap och solidaritet.
  

  Bedömning av relationskompetens

  Det finns flera frågeformulär och test för bedömning av människors kompetens i fråga om att skapa, behålla och fördjupa relationer till och samspel i olika former med andra människor. De sätt att vara som brukar bli föremål för bedömning är sådana som att

  • visa inlevelse och medkänsla
    
  • lyssna på andra och ta till sig andras synpunkter
  • vara aktiv i att komma fram till gemensamt med andra fattade beslut
  • ge och ta emot hjälp och stöd
  • vara öppen och förtrogen på ett sätt som stämmer med andras sätt att vara mot en själv
  • ta ledning när det krävs i situationen och enligt den roll man fått eller tar
    
  • ta instruktioner och följa fattade beslut när det krävs i situationen
  • ta ställning i svåra situationer och våga hävda det man anser är rätt och riktigt
    
  • reagera adekvat på andras känslor.
    

  Relaterade sökord: affektintoning, anknytning, Belbins roller, delat beslutsfattande, existentiell isolering, gruppdynamik, grupprelation, grupputveckling, hjärna-till-hjärna-koppling, interpersonell circumplex, intersubjektivitet, kulturmönster, psykosexuell utveckling, psykosocial utveckling, relationell pedagogik, relationsproblem, Tavistock gruppträning, teambuilding.
  

  Ordformer:

  På engelska används utan skillnad i betydelsen ordformerna relational competence och relational competency, den senare ordformen dock vanligare när det gäller relationer mellan verksamheter och relationer på en arbetsplats.
  

  ["interpersonell kompetens","interpersonell circumplex","socioemotionell intelligens","anknytning","gruppdynamik","Evolutionspykologisk","grupprelation","grupputveckling","förälskelse","Belbins roller","sociologiskt","psykosexuell utveckling","psykosocial utveckling","libidon","gestaltcoaching","altruism","lyssna","närvaro","flexibilitet","gruppencounter","öppenhet","orala","anala stadiet","existentialistisk","filosofi","oidipusfasen>>oidipal","Sigmund Freud","Tavistock gruppträning","relationsproblem","teambuilding","hjärna-till-hjärna-koppling","behaviorismen","affektintoning","självhävdelseträning","förstärkning","intersubjektivitet","existentiell isolering","kulturmönster","coaching","mentorskap","följsamhet","kulturellt perspektiv>>sociokulturellt perspektiv","psykodynamiska teorier>>psykodynamisk teori","delat beslutsfattande","relationell pedagogik"]