relationism [rɪˈleɪʃənɪzəm]
1. Vetenskapsteoretisk ståndpunkt som går ut på att ingenting existerar i sig själv utan får sin natur eller karaktär bestämd efter hur det relaterar till andra fenomen.
2. Utgångspunkt för teoribildning och forskning inom sociologin, som säger att sociala fakta inte är individer, grupper eller organisationer utan de relationer som uppkommer i grupper, organisationer och speciellt i nätverk som är öppna och fluktuerande.
3. Uppfattning i nutida psykologi, psykoanalys och psykoterapi med rötter i objektrelationsteori samt i teorier om anknytning och nätverk: det är inte medfödda egenskaper eller drifter som är avgörande för individernas personliga utveckling utan hur de kommit att forma och uppleva sina relationer till människor, grupper, ideologier, verksamheter med mera i sin omvärld.
Motsatser är bland annat a) individualism som säger att individers egenskaper och inlärda beteenden formar deras sätt att relatera till andra, b) kollektivism som säger att det är befolkningens traditioner, sedvänjor, värderingar, attityder med mera som bestämmer hur människor relaterar till varandra, c) kontextualism som säger att sammanhanget har en avgörande betydelse för hur enskildheter uppfattas och fungerar.
4. Se under RFT.
5. Se under insiktsdialog och relationell insiktsmeditation.
Den relationella traditionen (the relational tradition, the relational approach): den riktning och inriktning som uppstått kring forskning och teoribildning om relationers betydelse för människors personliga utveckling och personliga kriser med fokus på
social konstruktion (eng: social construction) av våra uppfattningar och synsätt,
övergång från en ensidig fokusering på individuella psyken (a monadic theory of mind) i form av en enpersonspsykologi (eng: a one-person psychology) till en relationell teori om individens psyke (eng: a relational theory of mind) i form av tvåpersonspsykologi (eng: a two-person psychology),
multipla självtillstånd (eng: multiple self-states),
social konstruktion och reglering av självidentitet som till exempel könsidentitet (eng: social construction and regulation of identities like gender identity).
Relaterade sökord: anknytning, individualism, postsanningseran, relation, relationalism, relationalitet, relationell, relationell kompetens, relationellt lärande, relationell psykoterapi, relationell psykoanalys, relationistisk-psykodynamisk, sanning, terapeutisk allians, Theraplay och relation eller teknik.
Etymologi: 'Relationism' kommer av det latinska ordet relatio {uttal: relat´iå} 'förande tillbaka', 'samband'; relatus {uttal: relat´uss} återförd, perfekt particip av referre {uttal: referr´e} 'återföra'; av re- 'tillbaka' + ferre 'bära', 'föra'. Slutstavelsen 'ism' går tillbaka på den grekiska ändelsen -ισμός {uttal: issmåss´} som användes bland annat för att beteckna en lära eller riktning.
["sociologin","sociala fakta>>Émile Durckheim","Vetenskapsteoretis","Theraplay","insiktsdialog","teoribildning","relationell insiktsmeditation","postsanningseran","sanning","kontextualism","relationellt lärande","självidentitet","könsidentitet","anknytning","egenskaper","objektrelationsteori","relationell kompetens","relationell psykoterapi","relationell psykoanalys","social konstruktion","individualism","relationalism>>individualism","kollektivism","psykoanalys","psykoterapi","nätverk","relationistisk-psykodynamisk","multipla självtillstånd","relationell","monadic","vetenskapsteoretisk","terapeutisk allians","RFT","relationalitet","personliga kriser","relationer","relation eller teknik","relation","forskning",""]