Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "religionspsykologi":

• religionspsykologi

  psychology of religion [saɪˈkɒlədʒɪ əv rɪˈlɪdʒən].

  Vetenskapen om religionen som upplevelse och beteende i historia och nutid. 

  Ämnet omfattar människors upplevelser av andlig, religiösa eller transcendenta verkligheter, hur sådana upplevelsers uppkommer, hur de tar sig uttryck och vilka funktioner de har för enskilda och grupper. 

  Vidare studeras religiösa riter och handlingar, till exempel bön, askes, meditation, ceremonier och pilgrimsresor.
  

  Religionspsykologer på 1800- och 1900-talen
  

  En av de första religionspsykologerna i modern tid, James Leuba (1868-1946), var verksam vid Stanley Halls institution i Baltimore, USA, i slutet av 1800-talet. Leuba tolkade religiösa fenomen som en psykologisk process varigenom människor kommer till rätta med sin upplevelse av splittring och kluvenhet i tillvaron.

  Den amerikanska psykologins portalfigur, William James (1842-1910), höll 1901-1902 en serie religionspsykologiska föreläsningar (The varieties of religious experience), som blivit mycket omtalade och ofta citerade. I stället för att samla data med hjälp av frågeformulär och test, sökte James utforska de religiösa upplevelsernas innebörd genom studium av brev, dagböcker, biografier, bekännelser och bönböcker.

  Enligt Sigmund Freud (1856-1939) har religionen viktiga funktioner för individens inre psykiska balans, liksom drömmar och dagdrömmar. Freud betraktade religionen som en kollektiv kompensation för mindervärdeskänslor. Han menade också att den tjänar syftet att ritualisera människors liv så att inte sexualitet och aggressivitet bryter genom spärrarna. De krafter och egenskaper som människor tilldelar Gud, helgon, djävul och ondskans alla makter är enligt Freud att förstå som projektioner av bortträngda driftönskningar och aggressioner, av sex och våld.

  Enligt Carl Gustav Jung (1875-1961) har vi människor ett gemensamt kollektivt omedvetet. I detta finns inriktningar att föreställa sig tillvarons gåtor i form av gudar, martyrer, helgon, häxor, djävlar, heliga platser och formationer (t ex labyrinten, cirkeln), den stora modern, den store fadern, ljus och mörker, frälsning och förtappelse. Tack vare att människan har en förmåga till transcendens (överskridande) kan hon överskrida sin nuvarande begränsning och inre splittring. Genom individuation (mognad som förenar motsatserna i personligheten) når hon fram till djupare insikter, finner en inre samling och harmoni som upplevs i en religiös dimension. Jungs psykologi har haft en mycket stor betydelse för religionspsykologin under årtiondena efter andra världskriget.
  

  Nutida religionspsykologi
  

  I nutida religionspsykologi intar evolutionspsykologiska teorier en betydande plats. Företrädare för dessa synsätt söker förklara religiösa fenomen antingen som något som gynnat individer och grupper och därför tagit allt fastare form eller som något som är en parallell till reaktions- och handlingsmönster i relation till makt och människor med makt men med undran och fruktan inför det gåtfulla och oförklarliga i tillvaron.
  

  Behovet att uppleva något som är större än en själv och som man underkastar sig ovillkorligt kommer till uttryck i många svenska psalmer som i [exturl:nummer 261|https://hymnary.org/text/tack_o_gud_foer_vad_du_varit]:
  

  "Tack för prövningar och strider, tack för hopp som uppfyllts väl.

  Tack för dagen som framskrider, tack för hopp som slagit fel."

  Relaterade sökord: andlighet, avprogrammering, buddhistisk psykologi, religionsbeteendevetenskap, religiositet, roll, sekt, snapping, religionsbeteendevetenskap, religiositet, transcendens, transpersonell.

  ["upplevelser","Stanley Hall","William James","Sigmund Freud","transpersonell","transcendens","religionsbeteendevetenskap","mellanområde","buddhistisk psykologi","religionsbeteendevetenskap","religiositet","roll","avprogrammering","sekt","snapping","Carl Gustav Jung","andlighet","beteende","individuation","",""]