Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "resiliens":

• resiliens

  resilience [rɪˈzɪliəns, USA-uttal även: rɪˈzɪljəns], resiliency
  

  Ordet var först använt som term i fysiken för 'elasticitet'. Det kom därefter in i psykologin och samhällsvetenskaperna i betydelsen återhämtningsförmåga, förmåga att klara svåra omständigheter eller påfrestningar, förmåga att övervinna svårigheter.
  

  Olika aspekter av resiliens

  Ordet är inte helt entydigt utan har kommit att användas om olika aspekter av resiliens: egenskap, process och resultat:

  • Egenskap eller förmåga att a) komma tillbaka, b) slå tillbaka, c) finna sig tillrätta, d) återhämta sig. Man kan också beskriva det man vill komma åt med begreppet resiliens som förmåga eller egenskap som gör att individer, grupper, miljöer och så vidare lyckas hantera svårigheter, kriser och katastrofer utan att nedslås av dem (så att de får dem att "studsa tillbaka").
    
  • Process som består i att komma tillbaka eller att på olika sätt möta och bemästra svårigheter.
  • Resultatet av hur svårigheter övervunnits under givna omständigheter (på vilket sätt och hur väl).

  Hur termen används

  Termen har kommit att användas om 1. att komma tillbaka från kris eller utmattning, 2. att uthärda och klara av svårigheter, 3. att utvecklas under svåra förhållanden och få styrka av de nya sätt man använt för att hantera påfrestningarna, så kallad transformativ resiliens (eng: transformative resilience, transformational resilience) 4. att bevara god psykosocial funktion trots upplevd risk att bli utsatt för påfrestningar.

  I många framställningar används ordet i två eller flera av dessa betydelser. De nämns ofta som olika resiliensdiskurser (sätt att framställa typer av resiliens och att åstadkomma sådan).

  Enligt WHO:s program för Hälsa 2020 (Health 2020) betraktades community resilience (resiliens på samhällsnivå i betydelsen hela samhällets eller ett områdes förmåga att hantera sociala problem) ett kärnvärde i betydelsen något man skulle fästa stor vikt vid i hälsoarbetet.
  

  I ordet resiliens ingår (som ovan nämnts) ibland en bibetydelse av att gå stärkt ur svårigheterna, alltså att utvecklas genom att man övervinner en kris och kommer styrkt ur den.

  Resiliency och resilience

  På engelska görs ibland skillnad mellan a. att klara av att hantera kriser (resiliency) och b. att komma tillbaka  och utvecklas under svåra förhållanden (eng: resilience). Detta beaktas dock inte i de flesta framställningar.

  Egenskaper hos individen och hos omvärlden

  Aktuell forskning med fokus på resiliens utgår från att denna egenskap (förmåga) respektive denna typ av process är beroende av samverkan mellan individen och alla möjliga faktorer i miljön (sociala, politiska, religiösa och kulturella) som i sin tur samspelar med varandra på ett svårutforskat sätt.

  Egenskaper hos individen är sådana som god självkänsla, positivt sätt att reagera emotionellt (eng: positive emotion), ljus syn på tillvaron.

  Egenskaper hos den närmaste omvärlden är sådana som goda relationer och kontakter inom familjen (mer om detta finns under sökordet anknytning).

  Egenskaper i den vidare omvärlden är sådana som tillgång till föreningsliv och stöd av vänner och arbetskamrater samt i samband med katastrofer av olika slag en omvärld som ställer upp med hjälpinsatser och flyktingmottagning.

  Distinktioner

  Coping avser hantering av stress med fokus på själva hanteringen och finns med som en komponent i resiliens, men denna omfattar även annat som ger tålighet mot påfrestningar.

  Salutogenes har fokus på hälsobringande faktorer hos individ och omvärld och inriktning på att stöda dem. Begreppet resiliens avser processen och förmågan samt de resultat av processen som bekräftar att individen eller gruppen inte blivit negativt påverkad och att det uppstått en stärkt förmåga att klara kommande kriser och svåra situationer. Salutogenes gäller stöd åt hälsa, resiliens återkomst till hälsa efter sjukdom eller skada.
  

  Forskning om resiliens

  Resiliens är sedan 1970-talet ett område för psykologisk, socialpsykologisk, antropologisk och ekologisk forskning. Syftena med sådan forskning är bland annat att söka komma fram till teorier om vad det är som gör (det vill säga vilka faktorer som ligger bakom) att somliga men inte andra tar skada mentalt och socialt av att utsättas för svåra påfrestningar.

  Det finns flera forskningscentra i världen för studium av resiliens. [exturl:Stockholm resilience centre|https://www.stockholmresilience.org/] bildades i januari 2007 med forskning som bland annat syftar till att skapa bättre insikter om de globala miljöförändringarna och hållbar utveckling.
  

  Resilient functioning: resiliensfungerande. Med requirements for resilient functioning avses 'förutsättningar för att med resiliens kunna hantera situationer' (det vill säga 'fungera på ett resilient sätt').

  To build reslience, building resilience: Att hos sig själv eller andra skapa och öka förmågan till återhämtning. Att bygga upp återhämtningsförmåga genom att göra människor oemottagliga för att drabbas av inlärd hjälplöshet. De får öva sig i att tänka positivt, att motgångarna är tillfälliga och att de kan lyckas bättre nästa gång. Enligt den amerikanske psykologen Martin Seligman (f 1942) är det fråga om att göra optimism till en livsstil. Resilience-building skills är självförvärvade eller inlärda färdigheter att öka egen och andras resiliens.
  

  Resiliensfaktorer (eng: resilience factors): Faktorer av ovannämnt slag som bidrar till förmåga till återkämtning efter påfrestningar.
  

  Emotionell återhämtning (eng: emotional resilience): att återhämta sig från känslor av ilska, ångest, skräck, uppgivenhet och liknande negativa känslor.
  

  Synonymer: återhämtning, att komma tillbaka (eng: resurgence, recovery).

  Adjektivform: resilient (eng: resilient).
  

  Relaterade sökord:
  

  adaptationsperspektivet, coping, egoresiliens, kaosteori, komplexitet, maskrosbarn, mental kondition, positiv psykologi, reframing, salutogenes, self-compassion, självförmåga, återhämtning, återhämtningsterapi.

  Etymologi: Ordet 'resiliens' kommer av latinets resilire {uttal: resilli´re} 'studsa tillbaka'; av re- 'tillbaka' + salire {uttal: salli´re} 'hoppa'.

  ["kaosteori","komplexitet","maskrosbarn","resiliensdiskurser>>diskurs","self-compassion","mental kondition","kris","Salutogenes","negativa känslor>>negativ affektivitet","socialpsykologisk","antropologisk","ekologisk","salutogenes","kärnvärde","hållbar utveckling","Coping","reframing","stress","begrepp","anknytning","självförmåga","positiv psykologi","återhämtningsterapi","återhämtningsförmåga>>återhämtning","återhämtning","livsstil","egoresiliens","adaptationsperspektivet","definitionen","inlärd hjälplöshet","coping","Martin Seligman","optimism"]