Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "särskild begåvning, särbegåvning":

• särskild begåvning, särbegåvning

  high ability [ˈhaɪ əˈbɪləti], giftedness [ˈɡɪftɪdnəs]
  

  1. Särbegåvning. Begåvning som på ett visst eller vissa områden som forskning, konst, arkitektur, dans, sång, litteratur, sport, teknik, ledarskap, politik och så vidare tar sig speciella uttryck på ett nyskapande och originellt sätt.

  2. Särskild begåvning, särskilt begåvade elever. Begåvning som avviker från det genomsnittliga och normala på visst eller vissa områden genom att vara a. långt över genomsnittet, b. både detta och, enligt betydelse 1, särartad, annorlunda eller c. särskild begåvning i kombination med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, så kallade twice exceptionality eller dual exceptionality.
  

  Betydelse 2 används för pedagogiska syften. Oavsett om eleverna ligger långt före andra i samma ålder i kunskaper och färdigheter eller har en speciell typ av begåvning räknas de som särskilt begåvade och ska enligt Skollagen få tillfälle att arbeta med sådant som är stimulerande för deras utveckling.
  

  Särskild begåvning ett samhällsintresse
  

  Karin Boye (1900-1941) var den första svenska författare som använde ordet 'särbegåvning'.

  I kapitel 11 i romanen Kallocain (1940) återger hon en debatt i en avdelning i en tänkt framtida polisstat om hur tidigt i ålder man bör ta ut begåvningar för särskild skolning och senare användning som ledare: "En ytterligtgående talare ... förklarade, att man redan hos det åttaåriga barnet kunde urskilja om det var en särbegåvning att ta vara på eller inte."

  Ordet särbegåvning förklaras inte närmare i Boyes text. Men uppenbarligen menas speciellt god förmåga hos blivande chefer i statliga organ att bedöma människor och tolka komplexa situationer, en begåvning av stort intresse för topparna i ett totalitärt styrt samhälle.

  I USA lanserades 1960 Project Talent. Med det inleddes en satsning i stor skala på begåvade elever, inriktad främst på intellektuell begåvning. Det började med att 440 000 tonåringar fick genomgå ett antal grupprov. Motivet var att få fram begåvningar som kunde stärka USA i tävlan med Sovjetunionen om att vara ledande i utvecklingen av rymdfarkoster och annan avancerad teknik. Den första ryska sputniken kretsade kring jorden 1957. Det var något som fick upp ögonen på amerikanerna om vikten av kognitiv förmåga och kunskapsutveckling – ett tidigare förbisett område.

  Från slutet av 1900-talet inriktar EU-kommissionen en liknande utbildningsstrategi på innovation, kreativitet och entreprenörskap som avgörande drivkrafter i den internationella konkurrensen.

  Elever och studenter ska tränas att bli nyfikna, problemmedvetna, analyserande, konstruktiva och nyskapande.

  Övergripande färdigheter som kritiskt tänkande, initiativtagande och samarbete ska förbereda medborgarna i Europa för framtidens mångskiftande och oförutsägbara yrkesbanor.

  Detta är bakgrunden i USA och Europa till att man i skolorna på ett helt annat sätt än tidigare sedan slutet av 1900-talet gjort betydande insatser för särskilt begåvade elever.
  

  År 2010 fick skollagen i Sverige ett tillägg i denna anda. Det föreskriver att "elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling". Tidigare räckte det med att alla elever skulle nå i kursplanen uppställda mål.

  Särskilt begåvade elever – en pedagogisk utmaning
  

  Många högbegåvade/särbegåvade är i behov av särskilt stöd (på samma sätt som elever med inlärningssvårigheter av olika slag) i form av stimulans och för dem avpassade uppgifter i skolarbetet. Det finns alltså rent humanitära, pedagogiska motiv (utöver de politiska och ekonomiska) att identifiera särskilt begåvade elever och se till att de får tillfälle till ett för deras begåvning anpassat lärande.
  

  Särskild begåvning i betydelsen särartad, speciell, annorlunda
  

  Termen 'särbegåvning' introducerades i svensk psykologi år 1997 i en skrift av Roland S. Persson, numera professor i pedagogisk psykologi vid Jönköpings universitet, som beteckning på särartad begåvning – inte bara hög utan också speciell i fråga om att också vara till exempel ifrågasättande, originell, kreativ, genomskådande och liknande.
  

  Att särbegåvning i detta perspektiv är något mer än hög begåvning framgår av bokens titel: "Annorlunda land – särbegåvningens psykologi."
  

  I boken betonas det särartade, särpräglade, speciella, ovanliga i det som Persson kallar särbegåvning. Det gör att den i sina yttringar väcker omvärldens förvåning (sidan 25 i nätupplagan): "Den är särbegåvad som kontinuerligt förvånar både kunskapsmässigt och tillämpningsmässigt genom sin osedvanliga förmåga i ett eller flera beteenden."

  I denna definition är det inte bara fråga om en ovanligt god utan om en osedvanlig förmåga som är kreativ och därför upprepade gånger väcker uppmärksamhet hos människor i omvärlden.

  Särbegåvning är också speciell genom att den i många fall är fokuserad på (men inte begränsad till) ett visst område. Persson behandlar utförligt områden som det idrottsliga, kommunikativa, akademiska, språkliga, konstnärliga, tekniska och ger exempel på exceptionella särbegåvningar som Björn Borg, Carl von Linné, Charles Darwin, Marie Curie, Albert Einstein och Stephen Hawking.

  Senare har Persson valt att använda ordet 'begåvning' som en motsvarighet till engelskans giftedness och uttrycket 'särskild begåvning' som beteckning på annorlunda begåvning. Av formuleringar i en skrift från 1915, "Tre korta texter om att förstå särskilt begåvade barn i den svenska skolan", framgår det att han inte använder uttrycket särskild begåvning som liktydigt med hög begåvning utan som hög och samtidigt annorlunda begåvning: "Alla elitfotbollspelare i Sverige kan sägas vara fotbollstalanger, men de är inte alla fotbollsfenomen som till exempel Zlatan Ibrahimovic eller Lionel Messi är (som i jämförelse bör kallas för särskilt begåvade i fotboll)."

  De måttligt särbegåvade (enligt godtyckliga beräkningar cirka 2–4 %, 1–2 elever i varje klass, skiljer sig enligt detta synsätt från den större gruppen högpresterande (cirka 15 %) genom att vara intensiva, kreativa, oberoende, reflekterande, ifrågasättande och filosofiska. Många är perfektionister. En del har en individuell stil som kan uppfattas som extrem och utmanande. (Persson, Tre korta texter, s. 5.)

  I en artikel i Socialmedicinsk tidskrift, nr 2 år 2014, återger Persson en uppdelning av högbegåvade i följande kategorier (inte enligt intelligenstest utan efter kriterier som gäller ett särartat, i betydelsen från det vanliga klart avvikande, begåvat sätt att fungera på inom ett eller flera områden):
  

  • mycket högpresterande och måttligt särbegåvade: 2–4 procent,
  • exceptionellt särbegåvade: 0,001–0,003 procent, det vill säga några per 100 000 personer,
  • genialt särbegåvade: 0,00002 procent, det vill säga någon på flera miljoner.

  Kriterier i Skolverkets riktlinjer och material för särskild begåvning
  

  I Skolverkets material om pedagogiska insatser används uttrycket "särskilt begåvade elever". I den gruppen ingår speciellt högbegåvade i flera eller något av skolans ämnesområden och elever med särartat sätt att tänka och vara,
  

  Följande egenskaper anges som typiska för de särskilt begåvade.

  Hos särskilt begåvade elever och vuxna sker ett samspel mellan flera olika förmågor och mellan kognitiv förmåga och motivation och emotion, så att det uppstår intensitet i intresse, drivkraft, öppenhet för det oväntade, ihärdighet och engagemang.
  

  Intellektuellt särskilt begåvade personer inte bara resonerar snabbare och med fler fakta utan också mer holistiskt genom att koppla samman kunskaper och perspektiv från flera områden. Många har också en speciell förmåga till alternativseende, att se sådant som inte andra ser.

  Individer som är intellektuellt särskilt begåvade utmärker sig i förmågan att resonera nyanserat, tänka abstrakt och förstå komplexa idéer. De lär sig oftast fort, har ett gott minne och drar lärdom av erfarenheter bortom det uppenbara.

  Särskilt begåvade elever är inte alltid högpresterande, men de kan visa stor uthållig­het, självständighet och driv i komplexa projekt, framför allt i sådana som de själva valt inriktningen på.

  En heterogen grupp
  

  Inom gruppen särskilt begåvade elever och vuxna finns stora skillnader kognitivt, socialt, emotionellt och i fråga om vilket område som de är särskilt begåvade på.
  

  Alla kombinationer av personlighetsegenskaper och avvikelser från det normala förekommer

  Dubbelt exceptionella. Det finns en liten grupp särskilt begåvade elever som har neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i form av till exempel ADHD, autismspektrumtillstånd, Tourettes syndrom, språkstörning eller specifika inlärningssvårigheter av typen läs- och skrivsvårigheter. För dem används termen twice exceptional (2e), dubbelt exceptionella.

  Särskilt begåvade elever som har sociala eller emotionella problem kan i vissa fall drivas till insatser med speciella kvaliteter. Därav det ibland påvisade sambandet mellan "genialitet" och "dårskap".
  

  Pedagogik

  Acceleration och berikning (eng: acceleration and enrichment) är två allmänt tillämpade principer i pedagogiken för sär­skilt begåvade elever.
  

  Acceleration är att låta eleverna arbeta snabbare på det eller de områden där de är särskilt begåvade.
  

  Berikning är att låta dem gå utöver det av läroplanen fastställda innehållet i läroplanen och att fördjupa sig i sådant som särskilt fångar deras intresse.
  

  I de flesta fall låter man eleverna själva bestämma takten och berikningen i studierna (eng: self-pacing).

  Relaterade sökord: Blooms taxonomi, divergent tänkande, flow, geni, högpresterande, intelligensprofil, kompetens, kreativitet, multipla intelligenser, savantsyndrom.
  

  Terminologi:

  Begreppen begåvning och intelligens

  Man skiljer mellan a. intelligens och begåvning, b. mellan begåvning som antingen något mer eller mindre eller som typ av förmåga på olika områden, c. mellan hög begåvning och särartad begåvning (som till exempel absolut gehör inom musikalitet).

  Förstavelsen sär- i ordet särbegåvning

  Rent språkligt har förstavelsen 'sär-' i termen 'särbegåvning' betydelsen särartad, ovanlig, i det här fallet avvikande från vanlig begåvning, egentligen oavsett hur god begåvningen är eller anses vara, men i de flesta sammanhang avses hög särartad begåvning.
  

  Ordet 'särskild' i uttrycket 'särskild begåvning'

  Ordet 'särskild' har en dubbelbetydelse av a. annorlunda', 'speciell' enligt betydelse 2 i Svenska Akademiens Ordbok och b. enligt samma ordbok i ordets betydelse nr 3: "betecknande att någots intensitet eller grad eller mängd överträffar det vanliga eller normala".

  En komplikation är att adverbet 'särskilt' framför ett adjektiv som 'begåvad' endast har betydelsen 'mycket' (betydelse 3a i SAOB) och inte 'annorlunda'.

  Uttrycket en 'särskilt begåvad elev' uppfattas därför i regel som en 'mycket begåvad elev', inte som en särbegåvad elev. Motsatsen är "en inte särskilt begåvad elev" i betydelsen genomsnittlig eller under genomsnittet och inte i betydelsen "inte särbegåvad".
  

  Om man säger "eleverna A och B är särskilt begåvade" kan man mena att de är mycket begåvade eller att de är särskilt begåvade på visst område eller att de är särbegåvade. Men i så fall i vilket avseende? Det behövs ett tillägg om satsen ska få någon mening om 'särskilt begåvade' avser 'särbegåvade'.
  

  Termer på engelska för högbegåvade och särskilt begåvade
  

  Adjektiv på engelska: talented and gifted, TAG, gifted and talented, GAT, G/T, G&T.

  Andra termer för 'särskild begåvning' utöver high ability och giftedness är sådana som exceptional ability, extreme ability, outstanding potential abilities, special prerequisites (speciella förutsättningar), more able children, high ability children, high ability students, precocious students (brådmogna elever), exceptionally gifted children, gifted and talented chkldren, children with special talents och andra liknande uttryck.

  I en del sammanhang där man gör en skillnad mellan gifted och talented avses med gifted teoretiska skolämnen och med talented antingen konstnärliga områden, ledarskap och sport eller kreativitet och uppfinningsrikedom på det område där begåvningen yttrar sig. I andra sammanhang avses både hög och särartad begåvning.
  

  Termer på engelska för pedagogik för högbegåvade och särskilt begåvade elever
  

  Termer på engelska för 'pedagogik för högbegåvade och särbegåvade elever' är sådana som gifted education, gifted and talented education (GATE), talented and gifted programs (TAG programs), G/T education, extra curricular eller supplementary lear­ning activities, European Agency for Development in Special Needs Education (EADSNE), Gifted Development Center.

  Selection to gifted programs, selection to programs for the gifted: urval av elever till åtgärdsprogram för särskilt begåvade elever.

  Gifted Children Program - GCP, Mensa GCP:  En internationell organisation som verkar för att insatser görs för särskilt begåvade elever. Är verksam i Sverige.
  

  Riksförbundet för särskild begåvning. Förening som jobbar med att förbättra särskilt begåvade barns situation genom påverkans- och informationsarbete.
  

  U-Stars Plus. Ett projekt för särskilt begåvade elever i USA, där man identifierar speciell förmåga på nio områden: lärande, avancerade färdigheter, nyfikenhet och kreativitet, intresse, problemlösning, visuospatial förmåga, motivation, social förmåga och ledarskapsförmåga. Beroende på konstellationen av sådana egenskaper utformas undervisningen för berörda elever.

  Giftedness professionals. Professionella som är experter på barn med sådan begåvning som kräver särskilda insatser i undervisningen och på olika former av sådana insatser.
  

  ["särskilt stöd>>barn i behov av särskilt stöd","kategorin","kategori","pedagogiken","Pedagogik","typer>>gradskillnader","multipla intelligenser>>Howard Gardner","kreativa","perfektionister","högpresterande","egenskaper","twice exceptional","problemlösning","kognitiva förmåga","kognitiv förmåga","motivation","emotionellt","emotion","kompetens","personlighetsegenskaper","definition","kvalitativt","genier","holistiskt","alternativseende","Blooms taxonomi","divergent tänkande","visuospatial","twice exceptional","ADHD","autismspektrumtillstånd","Tourettes syndrom","språkstörning","inlärningssvårigheter","läs- och skrivsvårigheter","flow","intelligensprofil","normalfördelningen","intelligens","begåvning","geni","talented","talents","ability","kompetens","kreativitet","specialpedagogiska","savantsyndrom"]