Psykologisk forskning och teoribildning om hur samhälle och olika organisationer, myndigheter, företag och så vidare fungerar genom samspel mellan människor, traditioner och liknande. Det finns två typer av samhällspsykologi med olika beteckningar på engelska, community psychology (gemenskapspsykologi) och societal psychology.
Samhällspsykologi i båda betydelserna är ett uttryck för den strävan som gjorde sig gällande åren kring 1970 i samhällsreformistiskt syfte att behandla samhället i stället för individerna och från 1990 att få ett bättre grepp om hur sociala strukturer tar form genom samverkan mellan människor och strukturerna och systemen i sin tur formar människor i fråga om föreställningar, förståelse av sig själva och andra, värderingar, ambitioner och attityder.
Samhällspsykologi är ett ämne i högskolan för bland andra blivande samhällsplanerare, socialtjänstemän, lärare och chefer.
Community psychology
Gren eller inriktning av psykologin, speciellt aktuell på 1960- och 1970-talen, som handlar om arbete med samhällsplanering och sociala problem. En vanlig forskningsmetod är aktionsforskning. I USA anställdes psykologer vid vårdcentralerna, inom socialtjänsten och vid skolorna för att arbeta psykologiskt med grupper och grannskap. Svårigheter som vanligen ses som individuella, uppfattas i samhällspsykologin som orsakade av samspelet mellan individer och social miljö.
På det praktiska planet har community psychology som syfte att finna metoder att integrera utstötta, funktionshindrade och människor med psykiska problem i samhället. Psykologer med denna inriktning har aktivt engagerat sig i lokalsamhällens problem för att ge stöd åt organisationer och grupper i deras arbete. I Sverige har man genomfört särskilda projekt som gällt integration av invandrare i det svenska samhället.
Kallas ibland på svenska (felaktigt) 'gemenskapspsykologi'.
Societal psychology
Gren inom socialpsykologin med särskilt stark betoning på dialektiken mellan å ena sidan individernas påverkan på grupp, organisation och samhälle och å andra sidan samhällets och kulturens formande inverkan på individerna.
Samhällspsykologi i betydelsen societal psychology lanserades 1990 av de brittiska socialpsykologerna Hilde Himmelweit och George Gaskell. De sammanställde och uppmuntrade studier som visade att varje människa är en del av en större social struktur och bärare av dess föreställningar om tillvaron, dess värderingar och förhoppningar, ett vad man senare kommit att kalla kulturnarrativ. De visade att samspelet mellan individ och samhälle är kreativt och leder både till innovationer och konformitet.
En samhällspsykologi av det här slaget använder alla slags metoder men historiska perspektiv är viktiga, likaså systemteori. Forskning som är typisk för denna inriktning är den som utmynnade i begrepp som social identitet och sociala representationer.
Relaterade sökord: community, förstående beteende- och samhällsvetenskap, paradigm, perspektiv, samhällsmedicin, samhällspsykiatri, samhällspsykologi.
["aktionsforskning","gemenskapspsykologi>>gemenskap","konformitet","systemteori","social identitet","sociala representationer","dialektik","socialpsykologin","förstående beteende- och samhällsvetenskap","paradigm","perspektiv","kulturnarrativ","samhällsmedicin","samhällspsykiatri","samhällspsykologi"]