nForm av psykisk ohälsa som räknas till gruppen tvångssyndrom (ICD-11: obsessive-compulsive or related disorders) med vissa drag som skiljer den från övriga tvångssyndrom.
Den yttrar sig i att ha svårt att slänga något till den grad att hem och arbetsplats till slut översvämmas av saker, till stor del värdelöst skräp, något som gör det dagliga livet outhärdligt.
Flertalet personer med denna diagnos ägnar sig också åt att skaffa mängder av saker som de inte behöver, till exempel genom att söka upp sådant som de får gratis och genom köpa eller stjäla vad de lätt kan komma åt.
Vissa symtom på patologiskt samlande kan börja i tonåren, eller ännu tidigare, men blir i regel i inte så allvarliga att de stör den dagliga livsföringen förrän i senare delen av vuxenåldern.
Symtomen är vanligen egodystona (eng: egodystonic), vilket innebär att många personer med samlarsjuka har sjukdomsinsikt. De känner sig "drabbade" av något som de inte har kontroll över, trots att hela deras existens sätts på spel.
När samlarsjuka är ett av symtomen vid till exempel schizofreni eller depression är dock insikten dålig. Den räknas heller inte i sådana fall som patologiskt samlande utan som symtom på grunddiagnosen.
Svårighet att kasta
Svårt för att slänga vissa saker (eng: difficulty discarding) är en mer begränsad störning som uppträder under uppväxten och finns hos många hela livet. Det är en åkomma som yttrar sig i att man på ett nästan magiskt sätt blir fäst vid somliga saker utan att detta är något som kan räknas som patologiskt samlande.
Samlande som hobby
Att samla på frimärken, mynt, förstaupplagor av böcker, antikviteter eller verk av viss konstnär räknas som en typ av normalt mänskligt beteende. På engelska är det då fråga om collecting, inte om hoarding. Om samlandet anses gå till överdrift kan man säga att det är fråga om samlarmani, på engelska collecting mania [kəˈlektɪŋ ˈmeɪniə]. Till skillnad från den patologiska formen är samlandet välorganiserat och systematiskt.
Terapi
Försök att behandla patologiskt samlande görs psykologiskt med kognitiv beteendeterapi, vilket ungefär en fjärdedel blir hjälpta av, samt socialt genom så kallat boendestöd (hjälp från socialtjänsten med bostadssanering).
Kallas även hoarding, samlarsjuka, sjukligt samlande, patologiskt samlande, tvångsmässigt samlande, problematiskt samlande och disposofobi (eng: pathological collecting, compulsive hoarding [kəmˈpʌlsɪv ˈhɔ:dɪŋ], hoarding orientation [ˈhɔːdɪŋ ˌɔːriənˈteɪʃn], disposophobia [dɪsˌpəʊzəˈfəʊbɪə].
En speciell form av samlande är hamstring.
Etymologi för ordet disposofobi:
Latin: disponere {uttal: disspå´nere} slänga; av dis- 'bort' + perfektparticipet av ponere {uttal: på´nere} 'sätta', 'ställa'. Grekiska: -φοβία {uttal: fåbbi´a}, ordform använd om sjukdomar, bildad av ordet φόβος {uttal: fåbb´åss} 'rädsla', 'fruktan.
["tvångssyndrom","psykisk ohälsa","egodystona","ICD-11","symtom","sjukdomsinsikt>>självinsikt","självinsikt","schizofreni","depression","kognitiv beteendeterapi","hamstring"]