Teoretisk modell för människors sätt att tillskriva andra människor personlighetsegenskaper. Den kallas också ANOVA-modellen med anspelning på den statistiska metod som går ut på att mäta hur olika faktorer samverkar och åstadkommer en av dem alla beroende effekt.
Den knyter an till ANOVA (statistisk variansanalys) på följande sätt.
a. När man söker komma underfund med varför en människa handlar på ett visst sätt, till exempel sparkar till en katt som närmar sig, tänker man efter om han eller hon gör så alltid (konsistens),
b. gör så bara när han eller hon är arg för något eller det beror på att han eller hon är pälsallergisk ('distinktivitet'), gör så ofta även mot andra svagare varelser (begränsad konsistens), gör så även mot dem som är starkare och mäktigare (total konsistens).
c. Frågan är också om även andra människor skulle göra likadant i motsvarande situation. Om så skulle vara fallet föreligger 'konsensus' i attributionsteorins mening.
De tre dimensionerna konsistens, distinktivitet och konsensus är modellens kärnbegrepp. Beroende på hur vi uppfattar att ett visst beteende eller annat sätt att reagera åtföljs av, samvarierar med, ett annat tillskriver vi människor deras egenskaper eller handlingsmönster.
Relaterade sökord: attributionsteori, Harold Kelley, korresponderande slutsats.
["attributionsteorins","attributionsteori","Harold Kelley","korresponderande slutsats","variansanalys","konsistens","personlighetsegenskaper","statistiska","ANIOVA",""]
Om Psykologiguiden