Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "schizofreni":

• schizofreni

  schizophrenia [ˌskɪtsəʊˈfri:njə, ˌskɪtsəˈfri:njə]

  Akronym: SCZ.

  Term bildad av den schweiziske psykiatern Eugen Bleuler (1857-1939) på de grekiska orden σχίζειν {uttal: skiz´ein} 'splittra' + φρήν {uttal: frän} 'sinne'.

  Psykisk sjukdom vars mest karakteristiska symtom är:

  • vanföreställningar, till exempel om att vara förföljd, stå under påverkan av yttre krafter etc,
  • hallucinationer, till exempel i form av upplevelsen av en röst som fortlöpande kommenterar ens egna tankar och handlingar,
  • desorganiserat tal, till exempel i form av att personen ofta tappar tråden eller talar osammanhängande,
  • katatont eller annat påtagligt desorganiserat beteende,
  • negativa symtom som till exempel känslomässig avflackning, uppenbart ologiskt tänkande, viljelöshet (eng: disturbance of volition, avolition, loss of motivation) och annat bortfall av funktioner.

  Insjuknandet sker i flertalet fall i 25-35-årsåldern.

  ICD-10

  I ICD-10 indelades schizofreni i följande undergrupper (eng: subtypes):

  • paranoid schizofreni med förföljelseidéer åtföljda av hallucinationer, särskilt hörselhallucinationer,
    
  • hebefren schizofreni med uttalade affektstörningar, osammanhängande tankar och tal, social isolering, oberäkneligt och manerligt beteende,
    
  • kataton schizofreni med psykomotoriska störningar, onaturliga kroppsställningar och episoder med våldsam excitation,
    
  • odifferentierad schizofreni med symtom som stämmer med den allmänna beskrivningen av symtom men inte kan inordnas i någon av de övriga undergrupperna,
    
  • postschizofren depression med en depressiv period som följer efter en period med schizofrena symtom,
  • schizofrent resttillstånd med psykomotorisk retardation, underaktivitet, affektavflackning, innehållslöst tal, kallas också kronisk odifferentierad schizofreni eller residualschizofreni,
    
  • schizofreni, simplexform med en smygande med tilltagande utveckling av bisarra beteenden och en allmän nedgång i förmågan att klara vardagen, med affektavflackning och brist på motivation,
    
  • ospecificerad schizofreni.

  
  

  Schizotyp störning utgjorde i ICD-10 en egen typ av psykisk ohälsa och ingick därför inte i gruppen av diagnoser under schizofreni, vilket den gör i ICD-11.

  
  

  ICD-11

  I ICD 11 (2018) infördes modellen med dimensionell diagnos och därmed en delvis ny indelning av syndrom som räknas in under huvudrubriken 'schizofreni och andra primära psykotiska syndrom' (eng: schizophrenia or other primary psychotic disorders):

  6A20 Schizophrenia (schizofreni): störningar i flera psykiska funktioner som tänkandet i form av vanföreställningar och desorganiserat tänkande, i perceptionen i form av hallucinationer, i självupplevelse i form av påverkansupplevelser, i kognitionen i form av nedsatt uppmärksamhet, verbalt minne och social kognition, i motivation i form av viljelöshet och initiativlöshet, i känslolivet i form av affektavflackning, i beteendet i form av egendomliga, oförutsägbara och meningslösa gester och rörelser samt i psykomotoriken i form av stela kroppsställningar.
  

  6A21 Schizoaffective disorder (schizoaffektivt syndrom): kombination inom en och samma sjukdomsepisod av affektiv sjukdom (depression och/eller mani) och schizofrena symtom av typen hallucinationer, vanföreställningar, tankestörningar och påverkansupplevelser.

  6A22 Schizotypal disorder (schizotyp störning): ett mångårigt avvikande beteende med excentriskt yttre uppförande och tal som åtföljs av kognitiva och perceptuella störningar, konstiga uppfattningar och olust inför och vanligen också oförmåga till sociala kontakter. Dessutom kan det finnas flera symtom på schizofreni enligt beskrivningen ovan.
  

  6A23 Acute and transient psychotic disorder (akut och övergående psykotiskt syndrom): akuta och kortvariga symtom som varar högst 3 månader, vanligen från några dagar till en månad, med schizofrena symtom som vanföreställningar, hallucinationer, tankestörningar, förvirring och även störningar i psykomotorik, känsloliv och stämningsläge.
  

  6A24 Delusional disorder (vanföreställningssyndrom): antingen en enda vanföreställning om något, till exempel om att vara förföljd, eller en uppsättning av vanföreställningar som är kopplade till föreställningen att vara ett misskänt geni (grandiost själv) som andra vill skada och förlöjliga (förföljelseidéer). Schizofrena symtom i form av hallucinationer och sinnesillusioner kopplade till den centrala vanföreställningen förekommer men i övrigt inga typiskt schizofrena symtom.
  

  6A25 Symptomatic manifestations of primary psychotic disorders symtomatiska manifestationer av ovanstående primära schizofrena syndrom men som inte kan inordnas i någon av ovannämnda undergrupper.

  Substance-induced psychotic disorders (substansbetingade psykotiska syndrom): psykotiska symtom som framkallats av viss substans, till exempel alkohol eller narkotika.
  

  6E61 Secondary psychotic syndrome (sekundärt psykotiskt syndrom): hallucinationer och vanföreställningar som är en direkt följd av ett patofysiologiskt sjukdomstillstånd.

  6A2Y Other specified schizophrenia or other primary psychotic disorders (annan specificerad schizofreni eller annat psykotiskt syndrom): specificering sker genom att man anger de i det enskilda speciella speciella yttringarna av sjukdomen.

  6A2Z Schizophrenia or other primary psychotic disorders, unspecified (schizofreni och andra primära psykotiska syndrom ospecificerade): enstaka symtom, positiva och negativa, depressiva, maniska, psykomotoriska och kognitiva, typiska för schizofreni och andra primära psykotiska syndrom).
  

  DSM-IV

  Enligt DSM-IV skulle diagnosen schizofreni ställas om individen under åtminstone ett halvårs tid uppvisat symtom av ovan nämnda slag i kombination med markant sänkt funktionsnivå i arbete, sociala kontakter eller personlig hygien.

  För att diagnosen skulle ställas måste patienten under minst en månad av denna period ha befunnit sig i en så kallad "aktiv fas" av sjukdomen, då han eller hon under större delen av tiden uppvisat minst två av symtomen ovan.

  Denna aktiva fas av sjukdomen kan föregås av en så kallad "prodromalfas" med lindrigare symtombild och efterföljas av en så kallad "residualfas" då en del av symtomen kvarstår. Prodromalfaserna och residualfaserna utmärks främst av så kallade negativa symtom (se ovan) eller andra symtom i försvagad form.

  I DSM-IV skilde man mellan fem former eller undergrupper av schizofreni, beroende på vilka symtom som dominerar:

  1. paranoid schizofreni, som utmärks av vanföreställningar och hallucinationer (eng: paranoid schizophrenia),
  2. desorganiserad schizofreni, som utmärks av desorganiserat tal och beteende samt avflackade och inadekvata affekter, i andra sammanhang även kallad hebefreni (eng: hebephrenic schizophrenia, hebephrenia),
  3. katatoni eller kataton schizofreni (eng: catatonic schizophrenia),
  4. odifferentierad schizofreni, en typ av schizofreni som inte går att placera i någon av ovanstående grupper (eng: undifferentiated schizophrenia),
  5. residualschizofreni, som utmärks av så kallade negativa symtom eller andra symtom i försvagad form, en beteckning som används om kvarstående psykiska funktionshinder efter genomgången schizofren psykos (eng: residual schizophrenia).

  DSM-5

  I DSM-5 är diagnosen schizofreni (295,90) en av flera inom schizofrenispektrum (se detta sökord) och sätts om det under en längre period funnits minst två av de sjukdomstecken som anges inledningsvis här ovan (och det alltså inte är fråga om diagnosen kortvarig psykos).

  Äldre terminologi och indelningar

  Schizofreni yttrar sig på olika sätt hos olika personer och flera försök har gjorts att skilja ut olika subtyper av sjukdomen. År 1898 gjorde Emil Kraepelin (1856-1926) en länge använd uppdelning i a) kataton, b) hebefren och c) paranoid "dementia praecox" (dåtida beteckning på schizofreni).

  Den schweiziske psykiatern Eugen Bleuler (1857-1939) ändrade år 1911 beteckningen "dementia praecox" till schizofreni. Han identifierade ytterligare en form av sjukdomen utöver de tidigare av Kraepelin beskrivna, nämligen schizofrenia simplex, som på svenska kallas enkel schizofreni (eng: simple schizophrenia). Denna form av schizofreni är symtomfattig och utmärks av enbart negativa symtom som emotionell avflackning och passivitet. Den motsvarar det tillstånd som numera på engelska kallas simple deteriorative disorder.
  

  Många andra termer är i bruk för olika typer av schizofrena störningar.
  

  (Termen 'negativa symtom' förklaras under sökordet 'positivt symtom'.)

  Orsaker

  Beträffande orsakerna till schizofreni har man (bland annat genom tvillingstudier) antagit att ärftliga faktorer är av stor betydelse. De skulle kunna ligga bakom en sårbarhet för att utveckla den (se under diates-stressmodellen).
  

  Men denna teori blev starkt ifrågasatt när man i nutida forskning i ett flertal studier fann att det finns ett samband mellan infektion hos modern under de första månaderna av graviditeten och risken för uppkomst av schizofreni hos barnet i vuxen ålder.
  

  De cytokiner (en form av proteiner) som bildas av moderns immunsystem vid en infektion kan påverka båda tvillingarna om de delar samma moderkaka och på sikt inverka på bådas nervsystem.
  

  Cytokiner tycks medverka i signalering som leder till kemiska förändringar i hjärnan. I djurmodeller har man visat att de kan ge upphov till beteendeförändringar.

  I ett stort antal studier har man funnit att cytokiner kan påverka signalsubstanser som serotonin och dopamin. Dessa har en viktig funktion i hjärnan, vilket medför en risk för beteendeförändringar hos en person med avvikande cytokinnivåer, vilket ofta är fallet vid schizofreni.

  Teorin styrks av att det hos i övrigt friska personer finns ett samband mellan cytokinnivåer och sjukdomsbeteende i form av exempelvis humörförändringar och koncentrationssvårigheter.

  I några studier har man påvisat att fostret är olika känsligt under olika perioder av fosterutvecklingen, eftersom man funnit att infektion under den tidigare delen av fosterutvecklingen ökar risken för schizofreni senare i livet.

  Förekomst

  Schizofreni förekommer hos cirka 1 % av befolkningen. Sjukdomen är lika vanlig hos män och kvinnor och tycks förekomma med samma frekvens i alla kulturer.

  Förlopp och behandling

  Sjukdomen riskerar att bli kronisk, om inte behandling sätts in i tid. Undantagsvis kan dock förbättring ske spontant. Eftersom sjukdomen kan utlösas av personliga och sociala konflikter eller andra påfrestningar, kan personligt stöd och gynnsam social miljö ha en påtagligt positiv inverkan.
  

  I de flesta fall behandlas schizofreni med psykofarmaka i form av så kallade antipsykotika (neuroleptika), vilka vanligen har effekt på akuta symtom och minskar risken för återfall, men de kan också medföra darrningar, ofrivilliga muskelrörelser, diabetes och hjärt-kärlsjukdom.
  

  Under senare år har intresset ökat för metoder som psykopedagogiskt arbetssätt (se psykopedagogiskt familjestöd) och program för kommunikationsträning och social färdighetsträning.

  Relaterade sökord:
  

  antipsykiatri, barnschizofreni, BPRS, dissociativt syndrom, dubbelbindning, Ett Självständigt Liv, integrerad psykologisk terapi, kleiniansk teori, latent schizofreni, maternell, PANSS, psykos, schizo-, schizofrenispektrum.

  ["DSM","ICD-11>>ICD","ICD-10","PANSS","BPRS","uppmärksamhet","maernligt","affektstörningar>>affektinkongruens","förvirring","isolering","sjukdomsepisod>>episod","funktioner","funktion","djurmodeller","subtyper","patofysiologiskt","affektiv sjukdom","dissociativt syndrom","depression","cytokiner","mani","verbalt","minne","social kognition","psykotiskt","motivation","viljelöshet","katatont","syndrom","dimensionell","depression","psykomotoriska","excentriskt","påverkansupplevelser","koncentrationssvårigheter","sinnesillusioner","kognitiva","perceptuella","psykomotorik","schizoaffektivt syndrom","Psykisk sjukdom","Schizotyp störning","paranoid","residualfas","Emil Kraepelin","Eugen Bleuler","negativa symtom","negativa","positiva","retardation","excitation","desorganiserat tal","desorganiserad","hebefreni","funktionshinder","funktionsnivå","integrerad psykologisk terapi","katatoni","desorganiserat","avflackning>>affektavflackning","avflackade>>affektavflackning","affektavflackning","egenskapsdiagnos","diates-stressmodellen","psykofarmaka","vanföreställningar","vanföreställning","grandiost","prodromalfas","kortvarig psykos","psykotiska","maternell","signalsubstanser","serotonin","dopamin","psykotisk","substans>>substansberoende","hallucinationer","psykopedagogiskt familjestöd","social färdighetsträning","antipsykiatri","dubbelbindning","positivt symtom","neuroleptika","antipsykotika","psykos","schizo-","schizofrenispektrum","barnschizofreni","latent schizofreni","dissociativt syndrom","Ett Självständigt Liv","kleiniansk teori","primära","symtom","symtomatiska manifestationer","tankestörningar"]