Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "self-compassion":

• self-compassion

  [ˌsɛlfkəmˈpæʃən]

  Allmän betydelse i västerländskt tänkande
  

  Självmedkänsla.
  

  Att vara uppmuntrande och stödjande i förhållande till vad man själv känner, tänker, vill och gör.

  To have a self-compassionate frame of mind: att ha en allmän inställning av välvilja mot sig själv; självaktning, självrespekt.

  Self-compassion i buddistisk psykologi

  Den amerikanska universitetsläraren Kristin Neff (f 1966), en av mera kända företrädarna för buddistinspirerad forskning om självmedkänsla och mindful self-compassion (MSC) uttrycker sig så här:
  

  I ett buddistisk perspektiv är medkänsla oss given för såväl eget som andras lidande. Vi innesluter oss i en universell krets av medkänsla. Om inte skulle vi konstruera en falsk känsla av att vara ett jag separerat från mänskligheten som helhet. ("From the Buddhist point of view, compassion is given to our own as well as to others’ suffering. We include ourselves in the circle of compassion because to do otherwise would construct a false sense of separate self.")
  

  Grunden till dessa formuleringar är att man i buddistisk psykologi utgår från att allt medvetande är ett flöde av intryck, föreställningar, känslor, behov, fantasier och så vidare. Något "jag" kan inte identifieras i detta flöde av upplevande som vi människor är inneslutna i. Vi är i stället inlemmade i det allmänmänskliga upplevandet av tillvaron, i allas lidande..
  

  Redan detta att vi tar med sinnena upplevd verklighet för sann är att vara lidande, att vara utsatt för påverkan. Det gäller att frigöra sig, bli befriad, vakna ur denna illusoriska värld. Detta uppvaknande (grundbetydelsen av ordet "buddha") sker genom mindfulness: att betrakta medvetandeströmmen utifrån, som något som finns där, men som man inte identifierar sig med. Genom självmedlidande tar man del i allas lidande.
  

  Om man genomskådar att allt är ett sken, kan man genom meditation komma över i en sann värld av medvetande som är ett medvetande utan tankar, känslor och behov, ett befriat, fritt medvetande.

  På det sättet har man genom compassion, inkluderat self-compassion, övervunnit lidandet.
  

  I compassionfokuserad terapi får dock self-compassion en delvis annan innebörd men ändå med viss anknytning till buddismen som en nutida praktisk vishetslära, speciellt genom punkterna om common humanity, mindfulness och acceptance här nedan.
  

  Termen self-compassion i compassionfokuserad terapi

  I compassionfokuserad terapi används termen self-compassion (självmedkänsla) i betydelsen att vara gillande och stödjande mot sig själv (i stället för självanklagande med känslor av självförakt, skuld, skam och mindervärde).

  Företrädare för denna form av psykoterapi, och teoribildningen kring den, urskiljer följande aspekter (eng: components) av "självmedkännandet", vilket ger self-compassion som term en alldeles speciell innebörd i den typen av psykoterapi:

  • self-kindness: självvänlighet, att vara snäll mot sig själv och ha överseende med eventuella brister och att kunna trösta sig själv när man gjort något tokigt som man ångrar,
  • sense of common humanity: känsla av allmänmänsklighet, känsla av att vara en tillfällig aspekt av människosläktet, vilket leder till förståelse för mänsklig ofullkomlighet och acceptans av att detta gäller en själv också,
  • mindfulness: att dela sitt medvetande så att den ena delen kan trösta och lugna den andra delen; att se sig själv i ett större perspektiv i fullt medvetande av vad man för ögonblicket tänker och känner,så att man får distans till det,
    
  • self-empathy, empathy for ourselves: självempati, självmedkänsla, att uppfatta och förstå hur man själv reagerar på olika händelser i vardagen,
  • self-sympathy, sympathy for ourselves: självsympati, att ha medkänsla med oss själva och för våra reaktioner (feeling of warmth for ourselves),
  • self-forgiveness: självförlåtelse, att kunna förlåta oss själva för våra misstag samtidigt som vi lär oss av dem, att undvika känslor av klander och i stället känna att vi kan försona oss med våra misstag,
    
  • acceptance/tolerance: acceptans och tolerans, att kunna se med humor och förståelse på våra brister samtidigt som vi är inriktade på growth: att kunna utvecklas.

  Självmedkänsla i denna speciella betydelse är en egenskap, ett sätt att vara, som kan mätas med en för ändamålet konstruerad testmetod, Self-Compassion Scale, SCS.
  

  Testet har sex deltest som ger mått på hur man är i följande avseenden::
  

  • self-kindness (självvänlighet),
    

  • self-judgement (frånvaro av självfördömande och benägenhet att  kritisera oss själva),
    

  • common humanity (allmänmänsklighet, att förstå att medlidande och medkänsla med en själv är en del av medlidande och medkänsla med alla människor, med människan som art),

  • perceived isolation (frånvaro av upplevd ensamhet och isolering),
    

  • mindfulness (mindfulness, att ta egna reaktionssätt för vad de är genom att se på sig själv utifrån),
    

  • over-identification (undvikande av överidentifikation i betydelsen oförmåga att se på sig själv med distans).

  Sammanfattningsvis utmärks självmedkänsla av övervikt av det första ledet i följande tre motsatspar:

  • självvänlighet – självfördömande (eng: self-kindness versus self-judgement),
    

  • common humanity versus isolation,
    

  • mindfulness versus over-identification.

  Ett annat liknande mätinstrument är Forms of the Self-Criticizing/Attacking and Self-Reassuring Scale (FSCRS), ett test för identifiering av vilka former och strategier som människor med självanklagelser (brist på självmedkänsla) är fångade i.

  Resultaten på dessa test korrelerar högt med varandra. Det gör att man kan använda dem i kombination för att få ett sammanfattande mått på self-compassion i betydelser som självmedkänsla, självempati, självmedkännande, förmåga att trösta sig själv när man ångrar något eller skäms för något hos sig själv.

  Självmedlidande och självmedkänsla är att bli en del av mänskligheten, att bryta sin existentiella isolering och då också kunna leva ett etiskt liv.
  

  Relaterade sökord:
  

  Alfred Adler, compassion, compassionate mind training, compassionfokuserad terapi, growth need, Ernst Mach, modell av buddistisk psykologi, resiliens, Saul Rosenzweig, självkänsla, självmedvetande, transcendens, transcendental.

  Ordformer:

  På engelska även: compassion for self.

  Adjektivform på engelska: self-compassionate.

  Self-judgement stavas i USA: self-judgment.
  

  ["mindervärdeskänsla","Alfred Adler","vilja till makt","psykoterapi","meditation","korrelerar","humor","existentiella","termen","resiliens","Ernst Mach","transcendens","transcendental","compassionate mind training","compassionfokuserad terapi","teoribildningen","compassion","självkänsla","growth need","självmedvetande","mindfulness","perspektiv","Saul Rosenzweig","modell av buddistisk psykologi","buddistisk psykologi","compassionfokuserad terapi",""]