semiotics, semeiotics [ˌsemiˈɒtɪks,ˌsiːmɪˈɒtɪks], semiology, semeiology [ˌsemɪˈɒlədʒɪ, ˌsiːmɪˈɒlədʒɪ]
1. Läran om olika teckensystem, om tecknens betydelse, deras kombinationer och konsekvensen av dessa för betydelsen.
Semiotiken behandlar alla slag av tecken som fungerar kommunikativt: ljud, skrivtecken, bilder, gester, rörelsemönster och vingsurr i binas dans, luktämnens (feromoners) inverkan på djurs och människors beteende med mera.
de Saussures semiotiska modell: Av den den schweiziske språkforskaren Ferdinand de Saussure i början av 1900-talet framställd teori om hur tänkandet styrs av språket med dess byggnad i olika satsdelar med olika funktioner i satsen som till exempel subjekt och objekt, attribut och adverb, ord som betecknar orsak och ord som betecknar avsikt. Utan språket skulle vi inte ha kunnat skapa den verklighet som vi observerar, tolkar, hanterar och rör oss i. Vårt sätt att uttrycka oss strukturerar vår verklighet.
Relaterade sökord: diskurs, kommunikation, konstruktivism, perspektiv, Saussure, språkspel, strukturalism.
2. Symtomlära. En numera ovanlig betydelse.
Det var ursprungligen läkarnas intresse för tecken på sjukdom som inspirerade filosofer att reflektera över tecken över huvud taget.
Relaterade sökord: nosologi, Saussure, symtom.
Terminologi: Som ämne på engelska även semiotic studies.
Etymologi: 'Semiotik' kommer av det grekiska ordet σημειωτική, underförstått τέχνη {uttal: tecknä´} 'konst' (i betydelsen 'lära'). 'Semiologi' kommer av σημεῖον {uttal: sämej´ånn} + λόγος {uttal: lågg´åss} 'ord', 'lära', 'undersökning'.
["kommunikation","konstruktivism","Saussure","Saussure","språkspel","strukturalism","perspektiv","nosologi","diskurs","symtom"]