Könsdriftens inriktning på personer av samma kön (homosexualitet, homo) respektive av det motsatta könet (heterosexualitet, hetero) samt på personer såväl av det egna som det motsatta könet (bisexualitet, bi). Även asexualitet (sexuellt ointresse), transvestism samt upplevd könsidentitet (som man eller kvinna) räknas ofta som en form av sexuell orientering (sexuell läggning).
Uttrycket sexuell preferens (sexual preference) används i ICD-10 men inte i ICD-11.
Relaterade sökord: bisexualitet, DSM, HBTQ, heteronormativitet, könsidentitet, könsinkongruens, parafili, sexuell identitetsutveckling, transsexualism.
Etymologi: Ordet 'sexuell' går tillbaka på det latinska ordet sexualis {uttaL säcksua´liss} med samma betydelse och 'orientering' på det latinska ordet oriens {uttal: å´riens} 'öster' som är presensparticip av verbet orior {uttal: å´riår) 'stiga upp', syftande på solens uppgång i öster. Att 'inrikta sig' var ett uttryck som man använde när man dyrkade solen och 'rikta' när man byggde kyrkor i öst-västlig riktning.
Terminologi:
Uttrycken sexuell orientering och sexuell läggning kom till i slutet av 1900-talet främst i strävan att ta bort synd- och sjukdomsstämpeln på homosexualitet. Den skulle betraktas som en naturlig variant av sexuell orientering eller läggning. Dessa uttryck kom att användas även om transvestism, vilket gav upphov till bokstavskombinationen HBT, senare utökad med 'Q' för queer (för andra varianter av sexuell orientering) och även 'I' för indifferent.
Även sådana yttringar av sexualitet som fetischism, sadism, masochism, voyeurism, exhibitionism, pedofili med flera är former av sexuell orientering eller läggning. Men de kom i stället att betraktas och att kallas parafilier.
Homosexualitet togs efter 20 års debatt slutgiltigt från 1990 bort från listor över psykiatriska diagnoser, därefter betraktad som en naturlig variant av sexualitet.
Men parafilierna har fått vara kvar, dock i en ny betydelse i ICD-11 (2018), där även de framstår som varianter av sexuell orientering så länge de inte leder till övergrepp på andra eller personen själv är besvärad av sin läggning och söker hjälp för den.
Skillnaden mellan 'orientering' (inriktning) och 'läggnimg' är att uttrycket 'sexuell läggning' har en bibetydelse av grundläggande egenskap, anlag. Det gör att det kan användas som försvar mot moraliserande synpunkter.
Termerna sexuell orientering och sexuell läggning är som sexualpolitiska begrepp oklara och kan användas om olika företeelser beroende på hur man väljer att definiera det. Vad man lägger i begreppet beror på var man vill dra gränsen mot det patologiska eller förbjudna, det anlagsmässiga och det frivilligt valda..
["homosexualitet","heterosexualitet","transsexualism","könsinkongruens","ICD-10","ICD-11","queer","parafilierna","asexualitet","parafili","könsidentitet","bisexualitet","HBTQ","HBT","DSM>>DSM Diagnostic","sexuell identitetsutveckling","heteronormativitet"]
Om Psykologiguiden