Plural av sinnesdatum (= något för sinnena givet).
Term inom filosofin för sinnesförnimmelser som inte refererar till något, utan är ren upplevelse av till exempel färg, ljud, tryck, smärta, lukt. Enligt empirismen är sådana sinnesdata grunden för all kunskap.
Sinnesdata är enligt i positivismen och empirismen det enda som vi har säker kunskap om. I all vetenskap bör man enligt företrädare för dessa riktningar utgå från det medvetet uppfattade och studera samband som kan finnas mellan olika sinnesdata, inte dra slutsatser om de yttre objekt som vi antar ger de stimuli som i våra sinnen omvandlas till sinnesdata.
Om man gör antagandet att det finns en yttre värld som ger upphov till sinnesdata är det enligt företrädare för fenomenalismen viktigt att vi klargör för oss att det vi uppfattar inte är tingen omkring oss utan representationer för dessa i form av sinnesdata.
Genom den dominans som positivism och empirism haft under 1900-talet då psykologin tog form som vetenskap kom man i empirisk psykologisk forskning, speciellt inom behaviorismen, att ställa krav på att varje psykologisk undersökning skulle baseras på data och att metoder för datainsamling skulle redovisas.
Relaterade sökord: behaviorism, data, fenomenalism, fiktionalism, hårddata, medvetandeström, positivism, proximal stimulus, sensordata, sensorisk input.
Ordformer:
Singularis: sinnesdatum (eng: sense datum).
["sinnesförnimmelser","filosofin","empirismen","positivismen","behaviorismen","positivism","empirism","empirisk","kunskap","fenomenalismen","fenomenalism","fiktionalism","hårddata","sensordata","sensorisk input","data","proximal stimulus","stimuli","datainsamling","medvetandeström","behaviorism"]
Om Psykologiguiden