Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "självmedvetande":

• självmedvetande

  self-consciousness [ˌsɛlfˈkɒnʃəsnəs], self-awareness [sɛlfəˈwɛənəs, USA-uttal: ˌsɛlfəˈwɛrnəs], the self-conscious [ðə ˌsɛlfˈkɒnʃəs]

  1. Medvetenhet om egna tankar, känslor, reaktioner och så vidare. Benämns i denna betydelse även "privat självmedvetande" (i motsats till "publikt självmedvetande", se nedan under punkt 3).
  

  En sådan medvetenhet uppnås genom att jagfunktionen (jaget) bildligt talat tar ett steg tillbaka och iakttar och reflekterar över den egna personens egenskaper, värderingar, motiv, föreställningar och handlingar.
  

  Psykologiskt kan det beskrivas som själviakttagelse (i form av observation) och självreflektion (genom värdering och ifrågasättande av egenskaper och reaktionssätt hos det som man upplever som den egna identiteten, självidentiteten).

  2. Jagkänsla (eng: sense of self i den betydelse som denna term har i bland annat diskursiv psykologi). Den i varje förnimmelse, känsla och tanke inneboende upplevelsen av att det är jag som har den.
  

  Samma sak gäller de handlingar som utförs. Jagkänslan finns som en del av dem, inte som något separat.
  

  Här ses jagupplevelsen som en aspekt av varje enskild perception, reflektion, emotion, attityd, handling och sådant som stämningsläge, humör med mera.

  Detta har inte bara teoretiska konsekvenser utan även etiska.

  De teoretiska konsekvenserna är att allt uppfattande, alla tankar, attityder, känslor och allt värderande är en del av jaget och formade av de förutsättningar som finns i den egna erfarenheten enligt fenomenologins, existentialismens, konstruktivismens och den diskursiva psykologins grundsyn.
  

  Etiskt innebär denna filosofi att varje person tar ett eget moraliskt ansvar för sitt sätt att uppfatta, bedöma, förhålla sig, värdera och agera. 

  Detta är en vanlig betydelse av self-awareness (självmedvetande som jagkänsla) inom sådan psykoterapi och coaching, som har en existentialistisk filosofi som grund.
  

  Dess ursprung finns att söka i den fenomenologiska teori som framställdes av den tyske filosofen Edmund Husserl (1859-1938) och som årtiondena från 1930-talet låg till grund för olika former av existentialism, under 1900-talet hos bland andra Jean-Paul Sartre, Jakob Moreno, Martin Buber och Martin Heidegger.

  På 1960- och 1970-talen fick existentialism och fenomenologi betydelse inom the human potential movement, med företrädare som Fritz Perls och Carl Rogers.
  

  Vi finner också delar av denna filosofi i den coachingrörelse som spred sig över västvärlden under 1990-talet in i nutiden, speciellt i den form som kallas gestaltcoaching men också i existentialistisk och personcentrerad coaching (till exempel hos Tim Gallwey), i buddhistisk psykologi samt i vissa former av neurolingvistisk programmering, senare även i det som kallas presencing.

  3. Medvetenhet om hur man uppfattas av andra. Kallas även "självmedvetenhet" och "publikt självmedvetande".
  

  Embodied self, embodied self-consciousness: Självet som det faktiskt finns som psykisk funktion och som man konkret upplever det i sin egen kropp. 

  Jaget och självet betraktas i fenomenologisk filosofi och psykologi som serier av föreställningar om egna känslor, tankar, motiv, kroppsförnimmelser, sätt att vara och därmed också varierande till sitt innehåll (det som tar gestalt i vår upplevelse av oss själva) från situation till situation. En uppfattning som på engelska kallas the no-self position, the no-self view).

  Tillstånd av självmedvetande (eng: self-conscious states): Uttryck som används när man uppfattar självmedvetandet som en serie separata upplevelser av självet.
  

  Relaterade sökord: apprehension, autonoetiskt medvetande, jaget, modell av buddhistisk psykologi, medvetandeträning, mönsterteorin om jaget, self-conscious, randmedvetande, självet, självidentitet, självkännedom, självmedvetenhet, tillstånd.
  

  Skrivs på engelska även utan bindestreck: self consciousness, self awareness.

  Terminologi:

  På svenska även: jagmedvetande.

  Om man skiljer mellan självmedvetande och jagmedvetande, vilket sällan sker, är självmedvetande ett medvetande om vem man är och hur man är i olika sammanhang, medan jagmedvetande är ett medvetande om att det är den egna personen som tar ansvar för sättet att agera och reagera i sammanhanget.
  

  ["self-awareness","egenskaper","självreflektion","tankar","känslor","kroppsförnimmelser","förnimmelse","attityder","känsla","tanke","värderingar","värdering","motiv","föreställningar","handlingar","neurolingvistisk programmering","erfarenheten","personcentrerad","existentialismens","autonoetiskt medvetande","Tim Gallwey","fenomenologisk filosofi","psykoterapi","presencing","Carl Rogers","Fritz Perls","konstruktivism","fenomenologi","självkännedom","själviakttagelse","mönsterteorin om jaget","tillstånd","Tillstånd","självet","själv","fenomenologins","konstruktivismens","the human potential movement","apprehension","Jean-Paul Sartre","Jakob Moreno","Martin Buber","Martin Heidegger","Edmund Husserl","randmedvetande","gestaltterapi","existentialistisk","fenomenologiska","jaget","etiska","Etiskt","medvetandeträning","diskursiv psykologi","diskursiva psykologins","positivism","reflektion","empirism","existentialism","filosofi","perception","self-conscious","presencing","emotion","självidentiteten","självidentitet","uppfatta","bedöma","förhålla sig>>förhållningssätt","värdera","agera>>agency","attityd","handling","modell av buddhistisk psykologi","buddhistisk psykologi","Jagkänsla","coaching","gestaltcoaching","självmedvetenhet","jag"]