Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "självskadebeteende, självskadande beteende":

• självskadebeteende, självskadande beteende

  self-injury, self-injurious behaviour, self-damaging behaviour, self-mutilating behaviour, deliberate self-harm (DSH), self-harming, self-harm; USA-stavning: self-injurious behavior, self-damaging behavior, self-mutilating behavior

  Kallas också avsiktlig självskada (eng: deliberate self-harm, DSH).

  Definitioner

  Självskadebeteende eller självskadande beteende definieras som upprepade tillfällen av självskadehandlingar (eng: self-damaging acts), i medveten avsikt att skada delar av den egna kroppen. Det sker i de flesta fall i form av att bränna eller skära sig: self-inflicted damage to the surface of one's body.

  Skada som en person tillfogar sig i syfte att beröva sig livet räknas som självmordsbeteende och inte som självskadebeteende. Avsiktlig överdosering av droger eller mediciner räknas heller inte (som psykiatrisk diagnos) till självskadebeteende.

  Med indirekt självskadebeteende avses risktaganden som inte är medvetet självdestruktiva men kan vara det utan att personen själv är medveten om det.

  Termen icke-suicidalt självskadebeteende (eng: non-suicidal self-injury, NSSI) kan användas om självskadebeteende överhuvudtaget utom sådant som syftar till självmord. Men den används i regel om upprepat och allvarligt självskadebeteende.

  Mer om detta finns under sökorden spänningssökning, självdestruktivt beteende och icke-suicidalt självskadebeteende.

  Självskadebeteendets funktion

  Beteendet kan vara uttryck för självförakt, självhat och svårigheter att stå ut med sig själv, för en negativ självbild som ger upphov till starka känslor. Det kan i det perspektivet anses ha en känsloreglerande funktion. I en del fall är det troligen fråga om psykisk ohälsa - som vid borderline personlighetsstörning - utan att kunna förklaras rationellt, endast som uttryck för den form av psykisk ohälsa som ger upphov till beteendet.

  Vanlighet

  Fyra av tio unga personer (fler flickor än pojkar) har någon enstaka gång avsiktligt tillfogat sig själva kroppslig skada. Av dessa har var femte ungdom skadat sig själva avsiktligt fem gånger eller mer, något fler flickor än pojkar och med delvis olika typ av självskadebeteende (enligt en svensk undersökning publicerad 2010).

  Riskfaktorer

  • Beteendet har i en del fall koppling till en konfliktfylld föräldrarelation, dock oklart hur.
  • Upprepat självskadebeteende är i enstaka fall kopplat till borderline personlighetsstörning. Hos en fjärdedel av flickorna och en tiondel av pojkarna till psykiska problem av annat slag.
  • Hos flickor är depressiva känslor och beteenden en riskfaktor för uppkomst av självskadebeteende liksom självskadebeteende är en riskfaktor för uppkomst av depressiva symtom. Det gör att depressivitet och självskadebeteende kan bilda en ond cirkel, där det ena förstärker det andra i form av ett självförstärkande system.
  • Självskadebeteende förekommer också hos barn och vuxna med autismspektrumstörning, uppförandestörning eller fobi samt hos vuxna med bipolärt syndrom eller depression.

  Relaterade sökord: depersonalisation, dermatillomani, emotion regulation group therapy, icke-suicidalt självskadebeteende, spänningslystnad, självdestruktivt beteende, trikotillomani.

  Terminologi i DSM och ICD

  Term som används i DSM-5 om 'självstympande beteende' hos personer med borderline personlighetsstörning: self-mutilating behavior (br eng: self-mutilating behaviour), i den svenska versionen (Mini-D 5): 'självskadande beteende'.

  I den amerikanska originaltexten skiljer man mellan självstympande beteende (i form av allvarlig och bestående kroppsskada) och självskadande beteende som vårdslöshet i trafik och sexuella förbindelser, slösaktighet, chanstagningar av olika slag och bruk av alkohol och andra droger.

  Självstympning är att beröva sig en del av sig själv, medan självskadande beteende kan vara, utom kdå det gäller riskbeteendena, sådant som substansbruk och handlingar som att skära sig eller bränna sig – skador som kan läkas.

  Term som används i ICD-10 om självskadebeteende: self-destructive behaviour (USA-stavning: self-destructive behavior), om självstympning (försök till): self-mutilation (attempted).

  Uttal av de engelskspråkiga termerna: [ˈsɛlfˈɪndʒəri], [ˌsɛlfɪnˈdʒʊərɪəs bɪˈheɪvjə], [ˌsɛlfˈdæmɪdʒɪŋ bɪˈheɪvjə], [ˌsɛlfˈmju:tɪleɪtɪŋ bɪˈheɪvjə], [dɪˈlɪbrət ˈsɛlfhɑ:m], [ˌsɛlfˈhɑ:mɪŋ].

  ["borderline personlighetsstörning","kognitiv beteendeterapi","spänningssökning","spänningslystnad","uppförandestörning","fobi","ICD-10","ICD","Mini-D 5","dermatillomani","trikotillomani","bipolärt syndrom","depersonalisation","depression.","självförstärkande system","emotion regulation group therapy","känsloreglerande","självdestruktivt beteende","diagnos","icke-suicidalt självskadebeteende","riskfaktor","emotionsreglerande","DSM-5","DSM"]