Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "självstyrning":

• självstyrning

  self-direction [ˌsɛlf daɪˈrɛkʃən, ˌsɛlf dɪˈrɛkʃən, ˌsɛlf dəˈrɛkʃən], self-directedness [ˌsɛlf dəˈrɛktɪdnəs, ˌsɛlf daɪˈrɛktɪdnəs], self-regulation [ˌsɛlf rɛɡjuˈleɪʃn], self-influence [ˌsɛlf ˈɪnfluəns], self-management [ˌsɛlfˈmænɪdʒmənt]

  Eget bestämmande över vad man ska tänka, känna, vilja och göra, individuellt eller som grupp. Förmåga att styra sig själv, självbehärskning.

  En term med till stor del likartad innebörd som 'självstyrning' är den engelskspråkiga self-alignment. Mer om den finns i en artikel i detta lexikon med rubriken 'self-alignment'.
  

  Självstyrning i historiskt perspektiv
  

  Behaviorismens dominans 1920-1980

  Amerikansk psykologi dominerades under första hälften av 1900-talet och i försvagad form ända fram till 1970-talet av en beteendelära med ensidig betoning på uppfattningen att allt vi kan är inlärt. Namn på psykologer som John B. Watson (1878-1958) och B.F. Skinner (1904-1990) var de stora auktoriteterna. Självstyrning var något som inte hade någon plats i deras teori. Tvärtom insisterade de på att vi är helt styrda av omvärldens inverkan på oss. Stimuli formar enligt Watson vårt beteende i form av responser, enligt Skinner de konsekvenser som våra responser får.
  

  När det gällde socialt beteende tillkom en social inlärningsteori. Enligt denna prövar vi oss fram med en uppsättning beteenden som fungerar mer eller mindre bra i umgänget med andra. De mera lyckade blir förstärkta och befästes.
  

  Kognitivismen tar över
  

  I samband med den från 1980-talet allt mer dominerande kognitivismen lanserade den amerikanske psykologen Albert Bandura (1925-2021) en teori om modellärande. Vi lär genom att observera och rättar oss efter de erfarenheter som vi tar in och reflekterar över.
  

  Social inlärningsteori fick i hans teori stryka på foten för socialkognitivism. Bandura kom fram tlll att vi styr vårt eget sätt att bete oss och reagera genom a. observation av hur andra gör, b. självobservation (själviakttagelse), , c. bedömning av vårt sätt att agera och reagera genom belönande, klandrande eller nonchalerande svar på detta (självrespons).
  

  Psykoanalys och psykodynamisk teori
  

  I teorier som knöt an till Sigmund Freuds psykoanalys tänkte man sig att 'detet' (driftlivet och affekterna) balanseras av rationellt, verklighetsinriktat tänkande, jaget, och sociala normer, överjaget. Självstyrning uppstår när männisikor (eventuellt genom psykoanalys eller psykodynamisk terapi) blir fria från detets och överjagets styrning av jaget.

  Denna teori om självstyrning genom frigörelse från drifternas, affekternas och ångestframkallande minnen fanns som ett sidospår från början av 1900-talet med stort inflytande fram till kognitivismens genombrott på 1980-talet.
  

  Kognitivism i psykoterapi och annan psykologiskbehandling
  

  På området psykologisk behandling dominerade psykoanalysen fram till 1970-talet men ersattes från 1960-talet allt mer av beteendeterapi.
  

  Genom kognitivismens genombrott ersattes beteendeterapin av kognitiv beteendeterapi. Denna kompletterades av inslag från en mängd andra riktningar som till exempel kognitiv psykoterapi, acceptance and commitment therapy (ACT), mindfulnessbaserad psykoterapi, mindfulnessbaserad kognitiv psykoterapi.

  Enligt företrädarna för kognitiv beteendeterapi (KBT) är det terapeuternas uppgift att förstärka kognitiva processer som ger upphov till självreflektion. Klienterna får på det sättet möjlighet att själva inrikta sig på att göra sådant som fungerar för var och en enskilt. (Detta till skillnad mot äldre behaviorism och beteendeterapi (radikal behaviorism) där något sådant inte ansågs möjligt. Endast yttre händelser kunde enligt den teorin utöva kontroll över en individs beteende.
  

  Self-direction som kliniskt begrepp i diagnoser

  Self-direction var ett centralt begrepp i förarbetena till den femte versionen av den amerikanska diagnostiska manualen för psykiska sjukdomar och störningar (DSM-5) när det gäller diagnos av personlighetsstörningar. Där definieras self-direction (liktydigt med självständighet, självkontroll, jagstyrka) på följande sätt (ungefär som man i antikens Aten definierade kardinaldygden sofrosyne, σωφροσύνη {uttal: såfråssynn´ä}:

  En person med god självkontroll har både mål på kort sikt och livsmål som hänger i hop med varandra på ett meningsfullt sätt och följer på ett konstruktivt sätt socialt godtagbara normer i strävan att nå målen samt har förmåga att reflektera konstruktivt om sig själv (eng: pursuit of coherent and meaningful short-term and life goals; utilization of constructive and prosocial internal standards of behavior; ability to self-reflect productively).

  Gradering av störningar i denna typ av självständighet skulle enligt förslaget i förarbetena till DSM-5 göras med hjälp av en särskild nivåfunktionsskala (Levels of Personality Functioning Scale).

  Patienters self-management i hälso- och sjukvården

  Uttrycket self-management innebär individens eget ansvarstagande när det gäller att planera och genomföra åtgärder som gäller behandling av sjukdomstillstånd och främjande av hälsa samt att samordna planering och åtgärder med personal i hälso- och sjukvården ([exturl:Rapport 2018:18 från Vårdanalys, s. 65|https://www.vardanalys.se/rapporter/fran-mottagare-till-medskapare/]).
  

  Det kan också beskrivas som att ta eget ansvar för egenvård (mer eller mindre omfattande) helt och hållet eller under perioder mellan kontakterna med hälso- och sjukvården. Det gäller då åtgärder som är mer omfattande än att sköta den dagliga medicineringen.

  Self-management programmes (USA-stavning: self-management programs) i olika länder är dock mindre inriktade på värdet av personcentrering och ses mer som ett sätt att avlasta hälso- och sjukvården. Personcentrering och patienters medskapande i behandling och vård kan ha som huvudsakliga syfte att människor ska lära sig att ta ett ökat ansvar för sin egen hälsa och vård.  Det gäller också i svenska framställningar, speciellt när man tar upp frågor om hur den framtida vården ska kunna finansieras.
  

  Självstyrning i utbildning och arbete
  

  Se artiklar i detta lexikon om egenmakt, kollaborativt lärande, ledarlös grupp, problembaserat lärande, självstyrt lärande, självstyrande grupp och sociotekniska skolan.

  In the exercise of self-directedness: i utövandet av självstyrning.

  Professional self-management: Självständighet för professionella i deras yrkesutövning, en princip som är baserad på det praktiska kunnande och den varierade erfarenhet som professionella av typen ekonomer, ingenjörer, jurister, läkare, sjuksköterskor, psykologer med flera har.
  

  När professionella är anställda av stat, region, kommun eller ett privat företag blir de begränsade i sin självständighet genom de regler och riktlinjer som verksamheten svarar för, i svensk hälso- och sjukvård bland annat av regionernas kunskapsstyrning.
  

  Relaterade sökord:
  

  autonomi, Albert Bandura, beteendeanalys, egenmakt, empowerment, inre motivation, jaget, jagpsykologi, kontrollfokus, personlighetsstörning, psykologisk flexibilitet, sammanhållen vård, självbestämmandeteorin, självförmåga, självkontroll, självledarskap, självmonitorering, självreglering, självstyrande grupp, självstyrt lärande, viljans frihet.

  Terminologi:

  Ordet 'självreglering' har en snarlik innebörd men med större betoning på vad som mentalt försiggår i samband med självstyrning.

  Self-management översätts på en del ställen på nätet med 'självhantering'. 'Management' betyder i många sammanhang 'hantering' men termen 'självhantering' används inte i svensk psykologi.
  

  Etymologi:
  

  Ord som self-direction och self.directedness kommer av ett forngermanskt ord för 'själv' (tyska: selbst) och latinets directio {uttal: dirreck´tiå} 'styrning', av dirigere {uttal: dirigg´ere} 'styra'.
  

  ["beteendelära>>behaviorism","John B. Watson","B.F. Skinner","Stimuli","socialt beteende>>socialitet","kognitivismen","kognitivismen","modellärande","modellering","DSM-5","inre motivation","självbestämmandeteorin","kognitiva","teori","egenmakt","autonomi","beteendeanalys","kognitivismens","Kognitivismen","konsekvenser","Klienterna","klienterna","självreflektion","psykologisk flexibilitet","operant betingning","behaviorismens","psykologisk behandling","förstärkta","responser","personlighetsstörningar","sammanhållen vård","självledarskap","formar>>formning","överjaget","psykoanalys","Freuds","normer","jagstyrka","jagpsykologi","jaget","affekterna","psykodynamisk terapi","psykodynamisk","radikal behaviorism","behaviorism","förstärker>>förstärkning","förstärkning","kognitiv beteendeterapi","självmonitorering","kunskapsstyrning","psykoanalys","självkontroll","detet","Sigmund Freuds","funktionsanalys","ansvar","social inlärningsteori","acceptance and commitment therapy","funktion","självreglering","självstyrt lärande","kollaborativt lärande","sofrosyne","självresponser","självrespons","ledarlös grupp","problembaserat lärande","personcentrering","Personcentrering","behavioristisk","självstyrande grupp","sociotekniska skolan","kontrollfokus","personlighetsstörning","självförmåga","medskapande","empowerment","självständighet","Albert Bandura","socialkognitivism","diagnostiska","manualen","viljans frihet","beteendeterapi","beteenden","beteende","psykologi","teori"]