self-development [ˌsɛlf dɪˈvɛləpmənt]
1. Allmänt: utveckling av den egna personligheten genom att man själv verkar för egen personlig utveckling.
2. I psykologi och sociologi: utveckling av självet som en psykologisk och socialpsykologisk process.
Självutvecklingsteori, självutvecklingsteorier (eng: self-development theory, theory of self-development).
Kända sådana är Sigmund Freuds teori om hur jaget utvecklas i samspel med överjaget och detet, George Herbert Meads om den generaliserade andre, Erik H. Eriksons om psykosocial utveckling, Daniel Sterns om känsla av själv, Charles H. Cooleys om spegeljaget, Tim Gallweys om det inre spelet i coaching, Albert Banduras teori om självstyrning samt Henri Tajfels och John Turners teori om social identitet.
Mer om självets utveckling finns under sökorden jaget och självet.
Relaterade sökord: coaching, egenmakt, kontrollfokus, personcentrerad, personlig utveckling, självförverkligande, självledarskap, självstyrning.
["generaliserade andre","psykosocial utveckling","självförverkligande","socialpsykologisk","personlig utveckling","personcentrerad","coaching","egenmakt","självstyrning","kontrollfokus","sociologi","process","spegeljaget","känsla av själv","överjaget","social identitet","detet","jaget","Sigmund Freud","George Herbert Mead","Erik H. Erikson","Daniel Stern","Charles H. Cooley","Albert Banduras>>Bandura","social identitetsteori","Tim Gallwey","coaching","självledarskap","självet"]
Om Psykologiguiden