Det engelska ordet schadenfreude, använt som psykologisk term, är ett lånord från tyskan, Schadenfreude.
Det engelska uttalet är detsamma som det tyska (sja´denfråjde). På engelska stavas ordet med liten bokstav.
Någon direkt motsvarighet finns inte på engelska utan en omskrivning används i stället: till exempel pleasure derived from the misfortunes of others, delighting in others' misfortune, delight in another's misfortune.
Skadeglädje är en känsla som människor varit bekanta med sedan urminnes tider. Den finns omnämnd i Ordspråksboken i Bibeln. Den grekiske filosofen Aristoteles beskrev den i sin skrift om etiken. I nutida psykologi har man sökt förklara den som en naturlig reaktion i vår allmänna strävan att jämföra oss med andra.
Vi kan få mindervärdeskänslor, uppleva avund och nedstämdhet när vi uppfattar oss som underlägsna andra i ett avseende som vi sätter värde på. Omvänt kan vi uppleva stolthet och glädje när vi känner oss bättre än andra. Om en peson som vi känt oss underlägsna, medvetet eller omedvetet, plötsligt råkar illa ut, kan det väcka lustkänslor oss hos, alltså skadeglädje. Vi har kommit över våra känslor av underlägsenhet i förhållanden till den personen, höjt vår status i våra egna ögon.
Neurofysiologiskt har man funnit att hjärnans områden för lustupplevelse reagerar, när försökspersoner på film får se andra lida, om dessa personer först framställts som elaka och ondskefulla. Detta verkar dock gälla män i högre grad än kvinnor. Denna typ av forskning har också visat att det finns ett samband mellan upplevelse av avund och tendens att uppleva skadeglädje, när det går illa för den man avundas.
Relaterade sökord: affekt, emotion, lustcentrum, social identitet, sociala jämförelseteorin.
["Aristoteles","avund","neurofysiologi","affekt","emotion","lustcentrum","social identitet","sociala jämförelseteorin"]
Om Psykologiguiden