school, pluralis: schools; school of thought, pluralis: schools of thought
(Genom påverkan från pluralisändelsen i schools händer det att det, felaktigt, kommer ett 's' även på thought: schools of thoughts.)
Kallas även riktning eller (om det är en forskningsinriktad och inte rent filosofisk riktning) forskningstradition. Sådana riktningar eller skolor är till exempel associationism, gestaltpsykologi, fenomenologi, konnektionism och de som nämns här nedan.
En del skolbildningar har namn efter de centra eller länder där de uppstått och utvecklats som Genèveskolan, Nancyskolan, Frankfurtskolan, Chicagoskolan, Stockholmsskolan och brittiska psykoanalytiska skolan.
Grupp av forskare som arbetar enligt samma vetenskapsteoretiska uppfattning och tillämpar samma forskningsmetod, till exempel följer principerna för forskning och behandling inom kognitiv beteendeterapi till skillnad från en annan grupp som följer principerna för psykodynamisk terapi eller personcentrerad terapi.
Ytterligare exempel på sådana skolor eller riktningar inom beteende- och samhällsvetenskaperna är den logiska positivismen, hermeneutiken, psykoanalysen, behaviorismen, den humanistiska psykologin, strukturfunktionalismen, kulturhistoriska skolan, den neoklassiska ekonomin, den institutionella ekonomin, dialogpedagogiken, Montessoripedagogiken med flera.
Relaterade sökord: forskningstradition, kunskap, paradigm, vetenskapsteori.
["logiska positivismen","hermeneutiken","forskningstradition","Nancyskolan","vetenskapsteori","kulturhistoriska skolan","forskningstradition","kognitiv beteendeterapi","fenomenologi","associationism","gestaltpsykologi,","enomenologi","konnektionism","psykoanalysen","behaviorismen","humanistiska psykologin","strukturfunktionalismen","marxismen","kunskap","paradigm","Genèveskolan","Frankfurtskolan","Chicagoskolan","Stockholmsskolan","brittiska psykoanalytiska skolan"]
Om Psykologiguiden