Typ av biologiskt urval som består i att de individer som hjälper och får hjälp av besläktade individer (eng: kin) har större chans till överlevnad än de som inte gör det.
Med selektion (urval) menas i detta sammanhang överlevnad av vissa anlag medan andra sorteras bort.
Med begreppet släktskapsselektion kan man förklara hur det har uppkommit sterila individer hos många steklar där de sexuellt inaktiva arbetarna ökar drottningens produktion av avkomma.
Hit hör också sådana beteendestrategier som föräldrars omsorg om avkomman samt syskons och andra besläktade individers benägenhet att hjälpa varandra.
Relaterade sökord: altruism, darwinism, ESS-modell, inclusive fitness, K-selektion, naturligt urval, r-selektion, sociobiologi, strategi.
Termens ursprung:
Termen lanserades av Charles Darwin (1809-1882) i hans revolutionerande verk "Om arternas ursprung" (eng: On the origin of species), 1859 . Fenomenet blev helt erkänt genom att den brittiske biologen W.D. Hamilton (1936-2000) år 1964 kunde skapa en matematisk formel för hur mycket altruistiskt beteende gentemot individer av samma art ger vinster i fråga om artens utbredning.
Tidigare var den vanliga uppfattning att osjälviskt beteende inte skulle kunna gynna en arts utbredning. Det gjorde att det blev en motsättning mellan en biologisk teori om att egoism är det som mest gynnar en arts bestånd och det etiska kravet på osjälviskhet (altruism):
["urval","Charles Darwin>>darwinism","darwinism","ESS-modell","inclusive fitness","K-selektion","naturligt urval","r-selektion","sociobiologi","strategi","altruistiskt","altruism","etiska"]