Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "smärta, värk":

• smärta, värk

  pain [peɪn], ache [eɪk]

  Skillnaden mellan smärta och värk
  

  Med smärta (eng: pain) avses i vanligt språkbruk en skarp och vanligen utifrån orsakad intensiv pina, som går över när påverkan på det onda stället upphör.
  

  Med värk (eng: ache) avses en dov, molande och vanligen inifrån kommande, starkt olustbetonad pågående pina.

  Skillnaden mellan smärta och värk har en nervfysiologisk förklaring.
  

  Smärta upplevs när signaler från det skadade stället går direkt till hjärnbarken och där leder till reaktioner som syftar till att dra oss bort från den skadliga påverkan.
  

  Värk upplevs när signalerna leds till hjärnstammen och mellanhjärnan och först i andra hand går vidare till hjärnbarken. Där får smärtan sin karaktär av molande värk, ofta i förening med känslor som skräck, ångest och uppgivenhet.
  

  Typer av smärta
  

  • Nociceptiv smärta (eng: nociceptive pain [ˌnoʊsəˈsɛptɪv peɪn]) uppstår vid kraftig mekanisk eller kemisk påverkan på en nervs receptor och av extrema temperaturer.
  • Neuropatisk smärta (eng: neuropathic pain [ˌnjʊə.rəˈpæθ.ɪk peɪn] är en störning i själva nervsystemet utan yttre orsak. Dem upplevs i den kroppsdel där den skadade nervens receptor befinner sig.
  • Idiopatisk smärta (eng: idiopathic pain [ˌɪd.i.əˈpæθ.ɪk peɪn], pain of unknown origin) är smärta utan påvisbar orsak.
    
  • Psykogen smärta (eng: psychogenic pain [ˌsaɪkəʊˈdʒɛnɪk peɪn]) uppkommer vid psykisk ohälsa. Smärtan orsakar en kroppslig smärta utan att det finnsnågon vävnadsskada.
  • Existentiell smärta (eng: existential pain) är lidande och ångest som inte är lokaliserade till ett bestämt område av kroppen utan en smärta som har sin grund i problem i en persons liv, livsföring och livssyn.

  Smärtans fysiologi

  Smärtfibrer skiljer sig från andra sinnesceller. I stället för att förnimmelsen försvagas av smärtframkallande stimuli förstärks de, ökar i känslighet. Det kallas att det sker en sensitivisering eller sensitisering. Det beror i varje fall till en del på att smärtfibrerna påverkas av de ämnen som bildas i den utsatta vävnaden, främst av prostaglandiner, vilket gör att smärtan intensifieras och alltså känns mer och mer intensiv. Förstärkt smärtupplevelse kan emellertid även bero på förändringar i synapserna i centrala nervsystemets smärtbanor.

  Akut smärta (eng: acute pain) leder vanligen till att pupillerna vidgas och att blodet går från inälvorna till musklerna (som vid akut stress). Den medför ökad svettning, häftig andning och snabb hjärtverksamhet. Kronisk smärta (eng: chronic pain) kan medföra sömnstörningar, illamående, förstoppning och personlighetsförändringar i form av psykiska problem.
  

  Psykologisk behandling
  

  Vad som mest kommit att stimulera ny teoribildning är de effekter som har uppnåtts genom till exempel kognitiv beteendeterapi, hypnos, meditation och den från Kina i början av 1970-talet till västvärlden införda akupunkturmetoden.
  

  Det mest sensationella genombrottet på detta område gjordes av R. Melzack och P. D. Wall med gate control-teorin om smärta (portvaktsteorin om smärta, grindteorin). Med denna teori kunde man förklara den inverkan som hypnos, suggestion och andra psykiska fenomen kan ha på smärtupplevelsen.

  Fysiologisk behandling
  

  Senare kom denna teori också att användas för att förklara den inverkan som kroppens egna smärtstillande substanser, bland annat endorfiner, har. Detta ledde till ökad forskning kring akupunktur och till användning av transkutan elektrisk nervstimulering (TENS, TNS), stimulering med elektricitet genom huden.

  Mätning av smärta och värk
  

  Försök med upplevelsemätning av värk och smärta har gjorts dels med graderade skalor, till exempel Borgs smärtskala (enligt vilken man får gradera smärtupplevelser från 0 till 10, se Borgskala), dels med visuell analogskala, enligt vilken man på en linje med två ändpunkter får markera hur stark smärta man känner, från ingen till maximal eller outhärdlig smärta.

  En smärtskala som lanserades vid mitten av 1980-talet har följande skalsteg:

  1. ingen smärta,
  2. viss smärta som man lätt kan bortse från,
  3. viss smärta som man visserligen inte kan bortse från men som inte försvårar vanliga sysslor,
  4. smärta som försvårar ens koncentration på mer krävande uppgifter,
  5. smärta som försvårar det mesta man gör utom det mest grundläggande som att äta eller att gå på toaletten,
  6. smärta som är så svår att man måste hålla sig i stillhet,
  7. smärta som är så svår att man inte står ut utan omedelbart vill söka läkare eller annan hjälp.

  Smärtkliniker
  

  För hjälp med smärthantering eller smärtbehandling (eng: pain management) vid en smärtklinik (eng: pain clinic, chronic pain centre; USA-stavning: pain center, pain management center) medverkar läkare, psykologer, fysioterapeuter, sjuksköterskor med flera.
  

  Man använder exempelvis någon eller några av följande metoder: hypnos, kognitiv beteendeterapi, ACT, biofeedback, DBS, neuromodulering, neurostimulering, samtalsterapi, information om smärta, akupunktur, träning att leva med smärtan men också att med daglig sysselsättning hålla tankarna på smärtan borta från medvetandet.

  Smärtvård (eng: pain care): hälso- och sjukvård inriktad på smärttillstånd.
  

  Pain management: smärtbehandling. Pain magagement strategy: strategi för smärtbehandling; övergripande plan för smärtbehandling i befolkningen.
  

  Pain education: utbildning om smärta och smärtbehandling. Sådan sker i USA bland annat vid speciella Centers of Excellence in Pain Education, kunskapscentra för utbildning i smärta och smärtbehandllng. Sådana kunskapscentra inrättas i form av så kallade multidisciplinära smärtcentra där experter från flera områden samverkar kring varje enskild patient, främst allmänläkare, neurologer, psykiatrer, psykoterapeuter, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och socionomer.

  Relaterade sökord: acceptance and commitment therapy, analgesi, EAET, fantomförnimmelser, grindteorin, mind-body syndrome, placebo, sadomasochism, smärtsyndrom, transkraniell likströmsstimulering, transkutan elektrisk nervstimulering.
  

  Ordformer: Pluralformen aches används i engelskan om pågående dov värk. Även i uttrycket smärta och värk har man i engelskan pluralform av orden: aches and pains.
  

  ["acceptance and commitment therapy","analgesi","kognitiv beteendeterapi","akupunkturmetoden>>akupunktur","gate control-teorin om smärta","ACT","DBS","samtalsterapi","transkraniell likströmsstimulering","biofeedback","strategi","neuromodulering","neurostimulering","placebo","fantomförnimmelser","grindteorin","sadomasochism","EAET","mind-body syndrome","smärtsyndrom","gate control-teorin","endorfiner","transkutan elektrisk nervstimulering","Borgskala","hypnos","meditation","visuell analogskala"]