Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "smågruppsforskning":

• smågruppsforskning

  small group research [smɔːl ɡruːp rɪˈsɜːtʃ]

  En gren inom socialpsykologin med särskild fokus på hur mindre grupper och arbetslag bildas, utvecklas och fungerar såväl för lösning av uppgifter som för sällskaplig samvaro.

  Forskningen har på olika sätt visat hur det uppstår värderingar, attityder, sätt att vara, språkvanor, moden med mera i gruppen på sådant sätt att enskilda medlemmar förändras i dessa avseenden. Centrala begrepp i detta sammanhang är konformitet (likformighet genom grupptryck) och kohesion (gruppkänsla, gruppsammanhållning).

  Vad är en smågrupp?

  Med smågrupp menas i detta sammanhang personer som samverkar med varandra för arbete med uppgifter som gruppen som helhet ställs inför, vanligen med 5-15 medlemmar. Genom den nära kontakten får de, annorlunda än i avdelningar hur små dessa än är, en gruppkänsla och upplever en samhörighet.

  Begreppet smågrupp är därför inte enbart kvantitativt utan syftar även på en kvalitativ upplevelse av lojalitet och solidaritet i sådan grupp. Mer om detta finns under uppslagsord som gruppdynamik, grupputveckling, gruppsykologi, kohesion, smågrupp, teambuilding.

  Gruppterapi

  Intresset för gruppens psykologi började på 1920- och 30-talen med Jakob Moreno och hans psykodrama samt med gruppterapi, som utvecklades ungefär samtidigt i USA och England på 1930-talet.

  Som centralfigur i smågruppsforskningens historia står tysk-amerikanen Kurt Lewin (1890-1947) med sin teori om hur människor har olika ”fält" eller kraftladdade områden i sitt eget psyke som svarar mot de kraftfält som olika grupper utgör, både sådana som vi ingår i och sådana som vi har ett förhållningssätt till (så kallade referensgrupper).

  Kurt Lewin kallade detta kraftspel inom grupper och mellan medlemmarna i en grupp för gruppdynamik. År 1946 startade han de kurser för träning i att fungera i grupp (T-grupper) som senare utvecklades till sensitivitetsträning och gruppencounter.

  Demokratins problem

  Själva smågruppsforskningen tog fart i slutet av 1930-talet och under 1940-talet tack vare a) sociologins och psykologins etablering som universitetsdiscipliner, b) den enorma inverkan som man i demokratierna upptäckte att grupper och masspåverkan hade i Sovjetunionen, det nazistiska Tyskland och det fascistiska Italien.

  I tidigare demokratisk ideologi föreställde man sig att det var samhällsmedlemmarnas egen inre övertygelse som tog form i samhällets institutioner. Nu såg man hur tvärtom samhällsinstitutioner på ett kraftfullt sätt formade samhällsmedborgarnas föreställningar, känslor och ambitioner. Konsekvensen för samhällsforskningen i demokratierna var att undersöka hur enskilda människor genom grupprocesser kan bidra till att forma det samhälle som de lever i.

  Det vetenskapliga intresset bakom smågruppsforskningen var sålunda demokratiskt med fokus på de så kallade gräsrötterna, medan attitydforskning, reklamforskning och forskning om masskommunikation, mode och propaganda hade sin grund i mer totalitära ambitioner (samhällskontroll och företagskontroll över enskilda människor och hela samhällsgrupper eller kategorier av människor).

  På 1960-talet blev det uppenbart att grupptryck och konformitet kan leda till avskärmning från verkligheten och oklokt beslutsfattande i styrelser och team, ett fenomen som kom att kallas grupptänkande (eng: groupthink), att auktoriteter kan få människor att sätta sitt sunda förnuft och vanliga moraliska omdöme helt ur spel som i de lydnadsexperiment som genomfördes av Stanley Milgram.

  Smågruppsandans betydelse för produktivitet i arbetslivet

  Hawthorneundersökningarna på 1930-talet väckte också uppmärksamhet, likaså den sociotekniska skolan på 1940-talet, båda med budskapet att gruppkänsla och gruppsammanhållning har en avgörande betydelse för produktiviteten i arbetslivet.

  På 1950-talet och fram till mitten av 1970-talet inriktades smågruppsforskning och aktiviteter kopplade till gruppfenomen på a) teambuilding och ledarskap som företagens satsning på personal- och chefsutveckling, kreativitet och problemlösning, bl.a. genom brainstorming, b) människors personliga utveckling i encountergrupper och terapigrupper inom den så kallade human potential movement.

  På 1980- och 1990-talen bedrevs omfattande forskning om självstyrande grupper (eng: self-managing teams) i anslutning till den omfattande övergången från regelstyrning till målstyrning som skedde i flera av storföretag och i offentlig verksamhet världen över.

  I form av UGL och AGSLO finns såväl den amerikanska gruppdynamiken som den brittiska psykodynamiska gruppsykologin representerad i nutida gruppforskning, personlig utveckling och gruppträning.

  ["självstyrande grupp","konformitet","referensgrupp","mode","kohesion","kvantitativ","kvalitativ","smågrupp","masskommunikation","målstyrning","personlig utveckling","brainstorming","kreativitet","ledarskap","psykodynamisk","Stanley Milgram","gruppdynamik","AGSLO","UGL","Kurt Lewin","Stanley Milgram","psykodrama","Jakob Moreno","gruppterapi","grupptänkande","gruppsykologi","grupputveckling","Hawthorneundersökningarna","värdering","attityd","socialpsykologi","sensitivitetsträning","teambuilding","human potential movement","encountergrupp","grupptryck","psykodynamiska",""]