Kallas även: social ångeststörning och – föråldrat – social fobi (eng: social phobia [ˈsəʊʃəl ˈfəʊbɪə], SP)
Social ångest yttrar sig i form av starka obehagskänslor och ängslan inför situationer där det finns andra människor som kan bedöma och ha synpunkter på ens sätt att vara, tala, klä sig, utföra saker och så vidare. Det leder till undvikande av sådana tillfällen.
Diagnosen social ångest sätts när en person regelmässigt upplever ångest i vissa bestämda sociala situationer och gör allt för att undvika dem. Den upplevda skräcken bedöms inte stå i rimlig proportion till det hot som finns.
Social ängslan är en mildare form av social ångest.Den uppkommer till exempel då det gäller att uppträda eller framträda för grupper av människor. Det är en normal reaktion, speciellt under barn- och ungdomsåren.
Prestationsångest och rampfeber är något som de flesta människor har erfarenhet av. Det är först när social ängslan blir överdriven, kronisk och ett hinder i den dagliga livsföringen som den kallas social ångest eller social ångeststörning.
Orsaker. Olika faktorer har betydelse för om en person utvecklar social ångest. Forskning vid Psykologiska institutionen vid Uppsala universitet visar att social ångest hänger ihop med brister i överföringen av signaler mellan hjärnceller genom att signalsubstanserna dopamin och serotonin transporteras bort i högre utsträckning än normalt.
Behandling. Personer med social ångest behandlas med SSRI-preparat, i många fall i kombination med kognitiv beteendeterapi. Men det hjälper inte tillräckligt bra för omkring en tredjedel av patienterna.
Ovannämnda forskargrupp i Uppsala har använt bland annat funktionell magnetresonansavbildning (fMRI) för studium av aktivitet i hjärnan hos personer med och utan social ångest. De kunde visa att hög aktivitet i dorsala främre gördelvindlingen var en indikation på att behandling kan fungera.
Relaterade sökord: fobi, undvikande personlighetsstörning, säkerhetsbeteende, ångestsyndrom.
Terminologi: I DSM-IV använde man beteckningen social fobi (eng: social phobia), i DSM-5 ändrade man till social anxiety disorder med social phobia inom parentes (i den svenska versionen, Mini-D 5, översatt med 'social ångest'). I ICD-11 (2018) används termen social anxiety disorder.
På engelska även: social neurosis [ˈsəʊʃəl njʊəˈrəʊsɪs].
["agorafobi","Diagnosen","undvikande personlighetsstörning","Prestationsångest","säkerhetsbeteende","rampfeber","Mini-D 5","DSM-5","DSM","ICD-11","ångestsyndrom","SSRI-preparat>>SSRI","ångeststörning","exponering","signalsubstanserna","dopamin","serotonin","kognitiv omstrukturering","kognitiv beteendeterapi","KBT-gruppbehandling","psykologisk behandling","funktionell magnetresonansavbildning","fobi"]
Om Psykologiguiden