Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "social dominansteori":

• social dominansteori

  social dominance theory [ˈsəʊʃl ˈdɒmɪnəns ˈθɪəri, i USA även ˈsəʊʃl ˈdɒmɪnəns ˈθɪri]

  Vanligen avses den av de amerikanska psykologiprofessorerna Jim Sidanius och Felicia Pratto år 1999 framställda Social Dominance Theory, SDT. Den bygger på en teori som framställdes 1978 av Pierre van den Berghe, f.d. professor i sociologi och antropologi vid University of Washington.

  Motiveringen till denna begränsning av termens innebörd till en viss teori – det finns ju många teorier om social dominans, speciellt inom etologi och evolutionspsykologi – är att de båda professorerna anser att de framställt en teori om att det i varje samhälle uppstår en social hierarki (eng: social hierarchy) av olika grupper (eng: groups).
  

  Maktförhållandena mellan grupperna är enligt dem betingade av vissa egenheter i vår biologiska natur och i de olika kulturtyper som vi ger upphov till.

  Sidanius/Pratto-teorin har inte fokus på hur rangordning mellan individer uppkommer utan på hur grupper med olika bakgrund, utbildning, yrken med mera relaterar till varandra, mer eller mindre jämlikt, mer eller mindre ojämlikt, hierarkiskt. Det är inte fråga om sådan makt som består i hur mycket en grupp bestämmer över en annan utan i sådant som ingår mer abstrakt och svårgripbart i en viss maktställning: att somliga grupper disponerar mer av samhällets resurser, har mera fritt val i stort och i vardagen.

  Den gäller inte hur mycket anseende, prestige och respekt som enskilda personer åtnjuter i samspelet med andra människor. Det är i stället en group position theory, en teori om olika samhällsgruppers maktställning i förhållande till varandra.

  Den korrekta beteckningen på teorin borde därför vara "Sidanius/Prattos teori om social dominans", begreppet social dominans då taget i betydelsen olika gruppers maktställning i samhället. Eftersom den skiljer sig på viktiga punkter från andra teorier om social dominans borde i varje fall namnen nämnas när man åsyftar just den här speciella teorin.

  Teorin som framställts av Sidanius och Pratto går ut på att

  I

  det finns tre typer av omständigheter som ger upphov till skillnader i social ställning mellan människor (eng: three distinctly different stratification systems): a) människors ålder, b) människors kön som vanligen ger upphov till patriarkaliska familje- och samhällsmönster, c) varierande uppsättningar (eng: arbitrary sets som ger upphov till ett i varje grupp arbitrary-set system) av kategorier människor som får sin sociala ställning bestämd av kön, hudfärg, etnicitet, utbildning, yrke, religion med mera.

  II

  skillnader i social ställning mellan grupper av befolkningen (eng: group-based social hierarchies) kan förklaras av omständigheter på tre nivåer:

  A) samhällsnivå (eng: societal level, system-wide level), där det finns

  1. ett tryck från ovannämnda kategoriseringar av människor i högre och lägre status och rang,

  2. en inverkan av myter om olika yrkens sämre eller bättre sort, om samhällsklasser, om kungligt och adligt blod och andra härkomstmyter som att vara infödd på orten eller i landet,

  3. resultat av organisationsprinciper, mest tydliga i försvarsmakten, hälso- och sjukvården, kyrkan och statsapparaten samt i stora företag, speciellt sådana med världsomspännande verksamhet.

  Det finns emellertid också mottryck som ökar jämställdhet, minskar skillnader i ställning och anseende och ger rätt för alla att behandlas lika av till exempel polis och rättsväsende oavsett etnicitet, kön, ålder, grupptillhörighet, yrke och utbildning med mera.

  B) kategorinivå (eng: intergroup level), där människor i olika kategorier av befolkningen 1) lever under olika förhållanden vilket ger upphov till och förstärker fördomar om förträfflighet och förkastlighet (eng: intergroup contexts) och 2) åstadkommer skillnader i livsstil, levnadsvanor, ambitioner och självkänsla (eng: behavioural asymmetry/behavioral asymmetry).

  C) individnivå (eng: person level), där varje enskild person och smågrupper av personer ständigt påminns om samhällets orättvisor i form av övergrepp av polis och domstolar (flera konkreta exempel ges i författarnas framställning av teorin), i skola och utbildning, i arbetsliv och samhällsliv. Vad som kan förstärka eller tvärtom kan minska diskrimineringen är sådant som politisk eller religiös uppfattning samt personlighetsegenskaper som graden av (enligt femfaktorteorin) öppenhet, neuroticism, extraversion, sympatiskhet och samvetsgrannhet. I detta sammanhang lägger man också till graden av SDO, det vill säga social dominansorientering (eng: social dominance orientation), benägenhet att agera och reagera dominant respektive undergivet och undfallande. Teorin som helhet handlar dock inte om hur auktoritära enskilda människor är mot varandra.

  Relaterade sökord: Bogardusskalan, distans, dominans, fascism, hackordning, hierarki, kulturnarrativ, makt, social dominans, social dominansorientering.

  ["hierarkiskt","hierarki","sociologi","personlighetsegenskaper","social dominansorientering","antropologi","kulturnarrativ","etologi","evolutionspsykologi","femfaktorteorin","Bogardusskalan","hackordning","makt","social dominansorientering","Bogardusskalan","distans","fascism","teori","social dominans","dominans"]