Underlättande och främjande av en individs eller grupps prestationer genom andras stöd i olika former ("uppmuntrande tillrop") eller enbart genom att andra iakttar vad som görs och hur det görs.
Fenomenet upptäcktes av den amerikanske psykologen John Triplett 1898 och fick sitt namn i en forskningsrapport av den amerikanske socialpsykologen Floyd Allport 1920 och därefter presenterades i hans standardverk Social Psychology, 1924.
Teorin om social facilitering
Enligt "teorin om social facilitering" (eng: theory of social facilitation), framställd 1965 av Robert Zajonc [ˈrɒbət ˈzeɪənts] gäller detta fenomen vid väl inövade handlingar. Men effekten blir den motsatta, det vill säga en försämring, när uppgifterna är ovana för utövarna och därför behärskar utförandet dåligt.
Man kan också uttrycka det så, att en dominant respons (eng: dominant response), lättväckt vid viss stimulus, ökar i effektivitet på grund av åskådareffekten, medan flera av de mest dominanta responserna, de mest lättväckta, i en komplicerad uppgift är felaktiga eller hindersamma, och icke-dominanta responser (eng: nondominant responses), som kanske är de rätta, inte alls sätts igång. Åskådare åstadkommer då det som kallas social interferens, social störning (eng: social interference, social impairment).
Obehaget att bli bedömd
Enligt the evaluation apprehension hypothesis, the evaluation apprehension theory (hypotesen eller teorin om rädsla att bli bedömd) beror försämrade prestationer på det obehag man känner inför att bli bedömd.
Aktiveringsteorin om social facilitering
Enligt Zajonc’s Generalized Drive Hypothesis i den av honom lanserade aktiveringsteorin om social facilitering (eng: activation theory of social facilitation) vill människor visa andra hur bra de är på något, vilket ökar anspänningen (eng: arousal) och därmed prestationsförmågan på väl inövade uppgifter men gör dem nervösa när de är osäkra på om de ska klara en viss uppgifter eller inte, vilket försämrar prestationsförmågan.
Detta enligt Yerkes-Dodsons lag om förhållandet (U-sambandet) mellan motivation och prestation.
En generaliserad åskådareffekt
I Zajoncs aktiveringsteori har begreppet därmed vidgats så att det inte längre är fråga enbart om en underlättandeeffekt utan om en generaliserad åskådareffekt (eng: audience effect).
Andra teorier
Många andra teorier och hypoteser har framställts om vad som ligger bakom åskådareffekt och medverkanseffekt (eng: coaction effect) och om giltigheten av dessa som allmänna lagbundenheter.
Relaterade sökord: bluffsyndromet, grupptryck, idrottspsykologi, Köhlereffekten, Ringelmanneffekten, Yerkes-Dodsons lag, åskådareffekten.
["Yerkes-Dodsons lag","grupptryck","motivation","idrottspsykologi","bluffsyndromet","arousal","åskådareffekten","Ringelmanneffekten","Floyd Allport","Köhlereffekten","respons","stimulus"]
Om Psykologiguiden