Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "social inlärningsteori":

• social inlärningsteori

  social learning theory [ˈsəʊʃəl ˈlɜ:nɪŋ ˈθɪərɪ], the social learning perspective

  1. a. Teori om hur socialt beteende uppstår genom att individen testar olika sätt att bete sig mot andra och lär sig sådana sätt som får positiv förstärkning.

  På engelska: The social learning perspective is the product of numerous attempts to explain the complexities of social and personality development by means of general principles of learning theory.

  Förklarande översättning: Social inlärningsteori (i denna betydelse eller av denna typ) är ett allmänt sätt att se på utvecklingen av sociala reaktionsmönster och personliga egenskaper med hjälp av de allmänna lagar för betingning och utsläckning som formulerades i den behaviorism som företräddes av John B. Watson, Clark Hull och B. F. Skinner.

  Bakgrunden är den betydelse som man i USA har gett uttrycket learning theory: teorin att alla egenskaper förvärvas genom förstärkning och utsläckning. De som fungerar förstärks och de som inte fungerar faller bort. Social learning theory är då i betydelse 1.a. (teorin att allt socialt beteende förvärvas enligt learning theory (behaviorism enligt bland andra Watson och Skinner).

  1. b. Teori om hur socialt beteende uppstår främst genom iakttagelse av andras beteenden och beteendenas konsekvenser. Det är den typ av social inlärningsteori som företräddes av Albert Bandura (mer information kommer nedan).

  2. Teori om hur sociala faktorer inverkar på människors uppfattningar, värderingar, attityder, beteenden och sätt att tänka. På engelska: The social learning theory is about the process by which social influences alter people's thoughts, feelings, and behaviour. Det är vad Julian Rotter (1916-2014) lade in i begreppet socialt lärande när han skrev att hans teori är "a social learning theory because it stresses the fact that the major or basic modes of behaving are learned in social situations and are inextricably requring for their satisfaction the mediation of other people."
  

  Gemensamt för olika varianter av social inlärningsteori
  

  Gemensamt för de olika varianterna av social inlärningsteori är att de i opposition mot psykoanalysen, konstitutionspsykologin, biologiska teorier (om medfödda instinktiva beteenden) och den tyska filosofiska tanketraditionen (om individens gradvisa inväxande i en folkgemenskap) har fokus på lärandets roll för individens sätt att fungera i sociala sammanhang.

  Social inlärningsteori i samtliga varianter är utformad i enlighet med grundtankarna i den brittiska empirismen.

  Efterföljare till Clark Hull, the neo-Hullians

  En av de första teorier som kommit att kallas social inlärningsteori (eng: social learning theory), var den som diskuterades i kretsen kring Clark Hull på 1930-talet.
  

  Den framställdes i mera slutgiltig form år 1950 av John Dollard (1900-1980), Neal Miller (1909-2002), mera kända för frustrations-aggressions-hypotesen.
  

  Grundtanken var att utveckling av människans sociala personlighet (eng: social-personality development), det vill säga människors sätt att fungera i sociala sammanhang, sker enligt de mekanistiska principer som formulerades av lärofadern, Clark Hull.
  

  Dessa hans efterföljare skrev visserligen mycket om betydelsen av imitation men använde detta ord i betydelsen en respons på givna stimuli i en viss situation, inte som i senare kognitiva varianter (Rotter och Bandura), en respons baserad på observation av ett händelseförlopp i vad Rotter kallade meningsfull miljö (eng: meaningful environment), det vill säga med den innebörd som subjektivt upplevs av individen.

  Samtidigt strävade Hulls efterföljare att genom experimentella studier finna belägg för grundtankar i psykoanalysen genom att förklara till exempel pojkars beteende under det oidipala stadiet som ett lärande i form av betingningar och förstärkningar .

  Feedback som vi får på vilka reaktioner som medför driftreduktion (enligt Hulls version av behaviorism) ger upphov till bland annat sociala vanor som sammantagna utgör vår sociala personlighet (betydelse 1 enligt ovan). Vilka vanor som etableras bestäms socialt, det vill säga av vad som omvärlden betraktar som godtagbart (betydelse 2 enligt ovan).
  

  Det är också den innebörd som man lägger in i termen social inlärning när man tillämpar radikal behaviorism enligt B. F. Skinner (1904-1990): att det uppstår sociala beteenden genom att människor i omvärlden med sitt gillande förstärker somliga beteenden och inte andra.

  Kognitiva varianter av social inlärningsteori

  Julian Rotter framställde en teori om att människor lär sig välja det beteende av flera som har störst sannolikhet att fungera – och därmed att få förstärkning. Lärande är enligt honom en funktion av förväntningar (eng: expectancies) och förstärkningar (eng: reinforcements) och av vilken kontrollfokus (eng: locus of control) man har, det vill säga om man upplever att man själv eller omvärlden bestämmer över ens handlingar och vad de leder till.
  

  Förväntan (eng: expectancy) gäller hur sannolikt individen själv tror att ett beteende leder till förstärkning (eng: reinforcement). Olika utfall eller mål kan ha olika förstärkningsvärde (eng: reinforcement value) rent subjektivt, vilket också påverkar valet av handling.

  Rotters teori skiljer sig från Dollards och Millers dels genom att tillmäta kognitiva processer en avgörande betydelse, dels genom valet av definition 2 i stället för definition 1 ovan. Rotter kom med sina begrepp och sin teori att föregripa den kognitiva revolutionen och begrepp som attribution och självförmåga, men gjorde inga studier av hur människor tillägnar sig sociala beteenden.

  Bandura och hans medarbetare och efterföljare, the Bandurians

  Albert Bandura (1925-2021), som i slutet av 1960-talet anslöt sig till den sociala inlärningsteorin i Rotters version, det vill säga en kognitiv, betonade särskilt starkt att barn (och vuxna) lär sig beteenden inte bara och inte huvudsakligen genom förstärkning av egna beteenden utan främst när de observerar hur andras beteenden blir belönade eller bestraffade.
  

  I mitten av 1980-talet ändrade han beteckningen på sin teori till sociokognitiv teori eller socialkognitivism, beroende på att han kom att tillmäta reflexion, självreglering och upplevd självförmåga (eng: self-effcacy belief) stor betydelse för lärande av sociala beteenden. Han övergav därmed helt nyhullianernas och den radikala behaviorismens mekanistiska syn på lärandet.
  

  I sitt beteende påverkar individen omvärlden likaväl som denna påverkar individen i ett dynamiskt samspel, enligt Bandura.
  

  Därmed övergår social inlärningsteori i något helt annat än den var från början. Därför ändrade alltså Bandura namn på teorin till sociokognitiv teori (eng: social cognitive theory).

  Denna variant går i engelskspråkiga framställningar även under benämningar som cognitive-social-learning orientation, cognitive social learning theory (kognitiv-social inlärningsteori = sociokognitiv inlärningsteori).

  Relaterade sökord:
  

  behaviorism, lärande, kognitivism, observationslärande, social inlärning, social kognition, spegelnerver, symbolisk interaktionism.

  ["John Dollard","Neal Miller","kontrollfokus","radikala behaviorismens","radikal behaviorism","betingningar","B. F. Skinner","John B. Watson","Clark Hull","oidipala stadiet","social inlärning","socialt lärande","empirismen","imitation","respons","stimuli","frustrations-aggressions-hypotesen","psykoanalysen","behaviorism","lärande","kognitivism","kognitiva","kognitiv","mekanistiska","Arnold Gesell","Jean Piaget","Erik Homburger Erikson","konstitutionspsykologin","spegelnerver","Julian B. Rotter","driftreduktion","kontrollfokus","kognitiva revolutionen","begrepp","attribution","självförmåga","Albert Bandura","psykosexuell utveckling","förstärkningar","förstärkning","utsläckning","betingning","socialkognitivism","observationslärande","social kognition","symbolisk interaktionism"]