Termen responsivitet användas allmänt om reaktionsbenägenhet, speciellt förmågan att reagera snabbt och adekvat.
'Social responsivitet' används om benägenhet att reagera socialt på andra varelser i socialt samspel.
Socialt levande varelser som människan förhåller sig spontant på ett eller annat sätt till andra individer som de lever tillsammans med, för människans del också till individer av vissa djurarter som till exempel häst, katt och hund, vissa fåglar och andra djur som vi tar oss an som husdjur eller sällskapsdjur, särskilt för barns del även dockor och kramdjur.
Våra sociala responser (reaktioner) på andras närvaro och beteende kan vara vänliga eller ovänliga, fredliga eller fientliga eller helt neutrala.
Två skilda synsätt, behavioristiskt och fenomenologiskt
Enligt behavioristisk teori är responser på andra levande varelser av i princip samma typ som andra beteenden som tar form i individens samspel med saker och ting, situationer och händelser i omvärlden. Responser som fungerar lärs in och upprepas. De som inte fungerar faller bort eller hämmas.
Social responsivitet som kärnbegrepp hos den svenske socialpsykologen Johan Asplund (1937-2018), gäller människans benägenhet som social varelse att leva med andra i ett samspel, gå upp i en gemensam upplevelse av situationer, händelser, relationer och så vidare, ett fenomenologiskt synsätt
Enligt detta tar den egna personligheten form tack vare social responsivitet, bland annat upplevelsen av att vara ett jag, att ha ett själv.
Asplund använde begreppet social responsivitet för analys av skillnader i människors olika sätt att bete sig i olika kulturer och i samma kultur under olika epoker.
Den responsiva staden
Begreppet social responsivitet används i flera andra sammanhang, till exempel i fråga om människors benägenhet att reagera på allt som människor gjort, såsom byggnader, verktyg, torg, teater, litteratur, film med mera. Arkitekten Tomas Wikström har i den andan infört begreppet den responsiva staden (eng: the responsive city) som står för samspelet mellan människa och stadsmiljö.
Motsatsen till social responsivitet är asocial responslöshet i betydelsen bristande benägenhet att reagera socialt på andra och deras beteende.
Lack of responsiveness: utebliven reaktion, avsaknad av respons.
Relaterade sökord: anknytning, mimetisk rivalitet, sensitivitet, socialisation, socialitet, Social Responsiveness Scale, spegeljaget, spegelsjälvet, still-face paradigm, symbolisk interaktionsim.
Etymologi: Termen är bildad på orden "social" och det engelska ordet response 'svar', på svenska som psykologisk term: 'respons', vanligen använt i betydelsen reflexmässig eller spontan reaktion, här i betydelsen reflekterad, meningsförankra reaktion, verbal eller icke-verbal, i ett socialt samspel.
["mimetisk rivalitet","socialitet","Social Responsiveness Scale","anknytning","socialisation","sensitivitet","still-face paradigm","symbolisk interaktionsim","behavioristisk","responser","respons","fenomenologiskt","socialpsykologen","spegeljaget","spegelsjälvet","jag","själv"]
Om Psykologiguiden