Bedömning av sociala fenomen av typen värderingar, politiska uppfattningar, religiösa föreställningar och riter, sedvänjor, etik och etikett, i motsats till bedömning av till exempel föremåls tyngd, färg, lukt, ljushet, värme och kyla (som i psykofysiken).
Experiment med social bedömning görs för att undersöka hur förändringar i attityder och värderingar sker.
Den sociala bedömningsteorin (eng: social judgment theory, SJT) presenterades 1961 i en bok skriven av de amerikanska socialpsykologerna Muzafer Sherif och Carl Hovland och utvecklades de närmaste åren därefter under medverkan av Carolyn Sherif. Den kallas också assimilations-kontrastteorin (eng: assimilation-contrast theory).
Teorin säger att vi har olika fält i en kognitiv karta där vi placerar de omdömen om saker och ting som vi tar del av. Vi har ett fält där vi tar emot påståenden som vi tar mer eller mindre avstånd från, ett där vi mer eller mindre instämmer med dem och ett där vi är mer eller mindre likgiltiga till dem. Detta att vårt accepterande eller avståndstagande är "mer eller mindre" har stor betydelse. Dessutom att vi bedömer saker och ting i relation till den uppfattning som vi redan har, vår referensram (eng: frame of reference). Man räknar därför SJT som en "referensramsteori" om attitydförändring.
Enligt SJT upplever vi påståenden som ligger inom vårt accepterandeområde som mer positiva än de egentligen är och omvänt påståenden som ligger inom avvisandeområdet som mer negativa än de är. Detta påverkar vårt ställningstagande. En jämförelse med psykofysiken är att utgångsläget för bedömningen, ankaret, har stor betydelse.
Ju längre något är från vårt utgångsläge i uppfattningen av det, desto mindre sannolikt är det att vi ska reflektera på att ta påståendet till oss.
Den engelskspråkiga term som används i det här sammanhanget för "bredd" i en övertygelse om något eller attityd till något är latitude.
En hypotes som följer av teorin är att om man är mycket engagerad i en fråga är man mindre tolerant (har mindre latitud) för uppfattningar som avviker aldrig så lite från den egna ståndpunkten. Ju mindre engagerad desto mer benägen är man (har större latitud) att överväga olika ståndpunkter även om de ligger relativt långt från ankaret (grundståndpunkten).
Relaterade sökord: attityd, etikett, judgement, perspektivteorin, reframing, värdering.
["attityd","värdering","psykofysik","Muzafer Sherif","perspektivteorin","referensramsteori","etikett","psykofysik","ankare","kognitiv karta","referensram","attityd","judgement","perspektivteorin","värdering","reframing"]
Om Psykologiguiden