Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "socialkonstruktivism och socialkonstruktionism":

• socialkonstruktivism och socialkonstruktionism

  social constructionism [ˈsəʊʃl kənˈstrʌkʃnɪzəm], social constructivism [ˈsəʊʃl kənˈstrʌktɪvɪzəm]

  Socialkonstruktvism och socialkonstruktionism är två termer som trots sin likhet används i delvis olika betydelse.
  

  Termernas innebörd, skillnaden mellan dem

  Socialkonstruktivism är ett synsätt som baseras på grundtanken att de begrepp som vi använder för att förstå vår omvärld har tagit form och fått sitt innehåll i samspelet mellan människor under en viss epok, i en viss kultur, ett visst språkområde eller inom ett visst område av kulturliv eller vetenskap.
  

  För forskare med socialkonstruktivistisk inriktning gäller det enligt detta synsätt att rent objektivt fastställa vilka tankescheman som används i samspelet mellan människor i sättet att se på sociala och kulturella fenomen som kön, ålder, jobb, religion, miljö och natur, företag och nation med mera.

  Socialkonstruktionism är en term med en annan bakgrund, nämligen i den tyska hermeneutiken som den tog form hos filosofen Wilhelm Dilthey (1833-1911).
  

  Enligt detta synsätt är det ofruktbart att objektivt klassificera tankescheman och begrepp. Forskningens uppgift är i stället att genom inlevelse identifiera och beskriva de föreställningar, värderingar, attityder, uppfattningar, tolkningar och så vidare som tar form i olika samhällen och i ett och samma samhälle under olika epoker och i olika delar av befolkningen.
  

  Kunskap är enligt båda synsätten socialt och kulturellt konstruerad. All får sin speciella innebörd i varje enskild social och kulturell miljö. Människor från olika håll kan ena sig om att en bokhylla är en bokhylla, ett bord är ett bord, en säng en säng och så vidare men lägger olika tankar och känslor i vad de ser och använder.
  

  Termernas bakgrund i olika tankekulturer
  

  Enligt ett socialkonstruktivistiskt synsätt bildas föreställningar om verkligheten som konstruktioner hos enskilda personer och varierar inom samma kultur och samhälle, detta enligt brittisk och nordamerikansk individfokuserad psykologi.
  

  Det socialkonstruktionistiska synsättet har i stället ett ursprung i den tyskspråkiga kulturens kollektivism. Det gör att man ser samhälle och kultur som givna för individerna att växa in i. Meningssammanhangen finns redan, det är inte något som individer konstruerar i samspel. De är givna verkligheter som det inte finns anledning för forskare att ifrågasätta. Det gäller i stället att förstå dem hermeneutiskt.
  

  Mer om detta finns under sökord som förklara och förstå, hermeneutik, kognitivism, konstruktivism, paradigm, perspektiv, romantik och inre modell.

  Praktiska konsekvenser

  Konsekvenserna av de olika synsätten är betydelsefulla.
  

  Begrepp som intelligens, roll, vetenskap, attityd, ADHD, psykisk sjukdom och så vidare ses i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv (eng: the social constructivist perspective, the social constructivist view, the social constructionist perspective, the social constructionist view) som godtyckliga, därför att de är socialt och kulturellt och samtidigt individuellt betingade tolkningar av människors sätt att bete sig eller vara.

  Ett vanligt exempel inom klinisk psykologi och skolpsykologi har begreppet ADHD varit. I ett socialkonstruktivistiskt perspektiv kan man se ADHD på två helt olika sätt: a. som diagnos på en person med vissa svårigheter på grund av funktionsnedsättning i hjärnan (medikalisering), b. som beteckning på viss typ av störning i uppförandet som, beroende på vilket perspektiv som man intar, kan förklaras på olika sätt, antingen socialt eller neurologiskt eller både–och.

  Enligt det socialkonstruktionistiska synsättet har många diagnoser, speciellt i fråga om psykisk ohälsa, sin grund i tidsbundna sätt att se på människors beteende och är därmed konstruktioner som görs i visst socialt sammanhang och där får sin mening för både individ och samhälle.

  Relaterade sökord:
  

  Peter Ludwig Berger, Michel Foucault, framing, kollektivt medvetande, konstruktivism, konstruktionism, Thomas Kuhn, kulturhistoriska skolan, paradigm, perspektiv, postsanningens tid, tankekollektiv.

  Ordformer:

  Person: socialkonstruktivist, socialkonstruktivister (eng: social constructivist, plural: social constructivists); socialkonstruktionist, socialkonstruktionister (eng: social constructionist, plural: social constructonists).

  Adjektiv: socialkonstruktivistisk (eng: social constructivist, social constructivistic), socialkonstruktionistisk (eng: social constructionist, social constructionistic).

  Sättet att skriva termen som på engelska (med särskrivning) förekommer i en del svenska texter: "social konstruktivism", "social konstruktionism".

  På engelska är det felaktigt med bindestreck: social-constructivism, social-constructivist utom när social-constructivist/social-constructionist är attribut till ett huvudord, till exempel i uttrycket social-constructivist theory, social-constructionist theory.

  Etymologi:
  

  De båda termerna är bildade på de latinska orden socialis {uttal: såckia´liss} 'sällskaplig', 'samhällelig' och constructio {uttal: kånnstruck´tiå} 'sammanfogning', 'byggnad', 'konstruktion'.

  ["konstruktivism","begrepp","synsätt","termer","term","tankescheman","Kunskap","föreställningar","klinisk psykologi","skolpsykologi","värderingar","attityder","uppfattningar","intelligens","roll","vetenskap","attityd","ADHD","psykisk sjukdom","mening","tolkningar","diagnoser","diagnos","Peter Ludwig Berger","psykisk ohälsa","framing","förklara och förstå","hermeneutiken","hermeneutiskt","hermeneutik","kognitivism","funktionsnedsättning","medikalisering","kollektivism","konstruktionism","kollektivt medvetande","romantik","Wilhelm Dilthey","Michel Foucault","Thomas Kuhn","paradigm","konstruktivism","kulturhistoriska skolan","postsanningens tid","pragmatism","narrativ","inre modell","perspektiv","konstruktioner","tankekollektiv"]