Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "socialpsykologi":

• socialpsykologi

  social psychology [ˈsəʊʃəl saɪˈkɒlədʒɪ]

  Gren av psykologin och sociologin vars företrädare
  

  1. beskriver och förklarar hur människors tankar, känslor, föreställningar, motiv och mål tar form (eng: are constructed) i sociala sammanhang i verklig eller tänkt samspel med andra och allmänt i sociala situationer,

  2. beskriver och förklarar människors beteende (i vid bemärkelse) i olika typer av sociala situationer,
  

  3. beskriver och förklarar beteendemönster och beteenden i grupper, folkmassor och organisationer, om hur människor påverkas individuellt av dessa och omvänt hur människor individuellt inverkar på det som händer i grupper och organisationer.

  Handböcker och kursböcker i socialpsykologi i början av 1900-talet

  Handböcker i socialpsykologi har getts ut sedan början av 1900-talet, de mest kända från den tiden skriven av de amerikanska psykologerna William McDougall (1871-1938) och Floyd Henry Allport (1890-1978).
  

  Den sistnämnde fick stor betydelse genom att han kraftfullt bröt mot de tyska psykologins teori om en gruppsjäl som varje individ antogs ha del i. Han kom att sätta en prägel på amerikansk psykologi genom att fokusera på individernas sätt att reagera och därigenom skapa socialt samspel.

  Tillhörighet

  En grundtanke i socialpsykologin är att vi blir till som personer och får våra personliga egenskaper genom att uppleva tillhörighet till en grupp. De mest ursprungliga är familjen, släkten och kamratgruppen.

  Den som först använde sig av begreppsparet innegrupp och utegrupp var den amerikanske antropologen William Graham Sumner (1840-1910). Vi identifierar oss med personer och tar över normer, värderingar och vanor från vår egen grupp och tar avstånd från utegrupper om de avviker från sådant som vi känner som vårt. Där finns ursprunget till etnocentrism i form av rasism, sexism, ålderism, även till mobbning av dem som är avvikande inom innegruppen samt till berömvärda egenskaper som lojalitet, hjälpsamhet och självuppoffring.

  I och med Kurt Lewins forskning om grupper på 1930-talet (se nedan) tillkom begrepp som grupptryck, primärgrupp och sekundärgrupp, referensgrupp, social identitet och den stämplingsteori som framställdes av Erving Goffman (1922-1982).

  Stor betydelse från 1930-talet fick den riktning som kom att kallas symbolisk interaktionism. Den har sitt ursprung i föreläsningar som hölls på 1920-talet av den amerikanske filosofen George Herbert Mead (1863-1931), vid den tiden professor vid University of Chicago. Några års studier i Leipzig och Berlin hade gjort honom insatt i vanliga tankar i 1800-talets tyska filosofi om att jaget uppstår i mötet med icke-jaget, det vill säga den och dem som kommer i kontakt med. Där spelar språket en avgörande roll. Hur man uttrycker sig formar ens bild av en själv och av omvärlden. Orden är symboler i denna verklighet. Det är med ord vi interagerar med andra. Hans teori kom efter hans död därför att kallas symbolisk interaktionism.
  

  Kurt Lewins gruppforskning på 1930-talet

  På 1930-talet blev socialpsykologin en etablerad akademisk disciplin i USA. Den tyske filosofen och psykologen Kurt Lewin (1890-1947), som fick en ledande ställning i amerikansk psykologi, bidrog mycket till socialpsykologins utveckling genom de experimentella studier som han och hans lärjungar gjorde av människors beteende i grupp.
  

  Konformitet och lydnad

  På 1930-talet bedrev den turkisk-amerikanske socialpsykologen Muzafer Sherif (1906-1988) forskning om inverkan av grupptryck på enskilda individer i gruppen. Hans konformitetsexperiment visade att det finns en motvilja mot att bryta mot de uppfattningar som finns i den grupp som man, tillhör. 
  

  På 1950-talet kunde den polsk-amerikanske psykologen Solomon Asch (1907-1996) visa ännu mer påtagligt hur människor är beredda att vittna om uppfattningar som påtagligt strider mot vad de ser framför sig, i hans experiment uppenbara skillnader mellan tre linjer.

  I början av 1960-talet gjorde Stanley Milgram (1933-1984) experiment som visade att människor i lydnad av människor som de upplever som auktoriteter och ledare kan begå de grymmaste handlingar mot andra personer.

  Den amerikanske psykologen Philip Zimbardo (f 1933) blev på 1970-talet känd för sina fängelseexperiment. Han visade hur helt vanliga människor i en roll som fångvaktare kan uteckla en obegriplig ondska och begå de vidrigaste handlingar mot dem som de har full fysisk och social kontroll över.
  

  Attitydforskning för kontroll av människors uppfattningar och beteenden

  Tack vare attitydforskningen och attitydmätningen samt teorierna om kognitiv jämvikt och kognitiv dissonans på 1950- och 60-talen blev socialpsykologin känd i vida kretsar.
  

  L. L. Thurstone (1887-1955) och Rensis Likert (1903-1881) visade med sin Likertskala att man med stor exakthet kan mäta människors åsikter, inställningar och intressen.

  Kritisk psykologi

  I samband med studentrevolten och den allmänna kulturkrisen åren kring 1970 uppstod en "socialpsykologins kris". Det stod klart för forskarna och för en kritisk opinion att socialpsykologisk forskning varit inriktad på hur man kan styra grupper och människors attityder och beteenden, kort sagt på social kontroll som i konformitetsexperimenten och i Stanley Milgrams lydnadsexperiment. I den dåtida tidsandan gällde det i stället att ifrågasätta samhällets olika kontroll- och förtryckarmekanismer.

  Attributionsteori och forskning om attributioner

  Från slutet av 1960-talet, med en topp i början av 1970-talet, intresserade man sig för attributionsforskning, huvudsakligen i anslutning till teorier av den tyskfödde psykologen Fritz Heider (1896-1988).
  

  Attributionsteorin vidareutvecklades av Harold Kelley (1921-2003), som visade hur människors beteende mot varandra påverkas av de föreställningar de gör sig om orsakerna till eget och andras beteende.

  Sociala reaktions- och handlingsmönster i småskaliga sammanhang

  Vanliga teman i socialpsykologisk forskning och i kursböcker i socialpsykologi på 1980- och 90-talen var ensamhet och vänskap, inflytande och påverkan, samhällsförändring och förändring i arbete och livssituation för enskilda människor, hjälpande och altruistiskt beteende, våld och aggression, kommunikation i olika sammanhang, samarbete, konflikt och social identitet. Många socialpsykologer har inriktat sig på enskilda människors kognitiva bearbetning av sociala situationer.

  Man kan här spåra ett inflytande från brittiska forskare, vilka genomgående har varit mer individinriktade än psykologer på den europeiska kontinenten (the "groupy" Europeans - som det har hetat i amerikansk diskussion om denna kulturellt betingade skillnad i socialpsykologisk forskning).
  

  Skillnaden mellan socialpsykologi och sociologi
  

  Sociologin är vetenskapen om sociala strukturer och system och hur skillnader i dessa tar sig uttryck i övergripande mönster av tänkesätt, föreställningar, förhållningssätt och aktiviteter.

  I socialpsykologisk forskning utgår man från olika typer av situationer som väcker olika typer av beteenden och reaktioner, i många fall med beaktande av människors tidigare upplevelser och erfarenheter.
  

  Relaterade sökord: attributionsteori, Chicagoskolan (2), Charles Cooley, etnometodologi, flockbeteende, fältteori, gruppsykologi, kritisk psykologi, mode, organisationsteori, propaganda, psykosocial, samhällspsykologi, socialekologi, social facilitering, social identitet, social inlärningsteori, social påverkan, sociobiologi, språkets socialpsykologi, sociologi, symbolisk interaktionism

  Ordformer:

  Person: socialpsykolog (eng: social psychologist). socialpsykologer (social psychologists).

  Adjektiv: socialpsykologisk (eng: social psychological).

  Adverb: socialpsykologiskt (eng: social psychologically).

  Plural på engelska: social psychologies (på svenska: socialpsykologiska teorier).
  

  ["beteendemönster","grupper","grupp","konformitetsexperiment>>konformitet","folkmassor>masspsykologi","organisationer","William McDougall","symbolisk interaktionism","grupptryck","primärgrupp","sekundärgrupp","Erving Goffman","stämplingsteori","referensgrupp","social identitet","George Herbert Mead","gruppsjäl","Floyd Henry Allport","Kurt Lewin","L. L. Thurstone","attitydforskningen>>attityd","altruistiskt>>altruistiskt beteende","beteenden","fängelseexperiment","beteende","Kritisk psykologi","kognitiv jämvikt>>balansdteori","kognitiv dissonans","Likertskala","experimentella studier>>experimentell psykologi","Fritz Heider","Stanley Milgram","föreställningar","Attributionsteorin","Attributionsteori","attributioner","sociobiologi","Harold Kelley","kommunikation","kognitiva","aggression","organisationsteori","konflikt","social identitet","social kontroll","kritisk psykologi","Chicagoskolan","gruppsykologi","fältteori","samhällspsykologi","konformitetsexperimenten>>konformitet","lydnadsexperiment>>Stanley Milgrams","psykosocial","sociologi","attityder","etnometodologi","språkets socialpsykologi","Charles Cooley","social inlärningsteori","social identitet","socialekologi","Attributionsteorin","attributionsteori","symbolisk interaktionism","flockbeteende","social påverkan"]