Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "socioanalys":

• socioanalys

  socio-analysis [ˌsəʊsɪəʊəˈnælɪsɪs]

  Studium av sociala strukturer och processer. Men i regel avses social psykoanalys.

  Socioanalytisk teori är en term med två betydelser:

  1. En typ av sociologi som förespråkades av den franske sociologen Pierre Bourdieu (1930-2002) som hävdade att sociologen har samma roll i förhållande till samhällets omedvetna som psykoanalytikern till sin patients omedvetna. Samhällets omedvetna består av de icke-medvetna intressen som samhällsmedlemmar drivs av när de medverkar i en socialt orättvis samhällsordning. Han hävdade därför att socioanalys ska bestå i en självkritisk analys som sociologerna själva gör av sitt sätt att forska om samhället.

  2. En typ av gruppstudier och grupputveckling som initierades på 1940-talet av den brittiske psykoanalytikern Wilfred Bion och därefter vidareutvecklades av forskare vid Tavistock Institute of Human Relations på 1950- och 1960-talen, där A. K. Rice blev särskild känd för sina arbeten om grupprelationer.

  "Socioanalys" står här för "sociopsykoanalys".

  Syftet med psykodynamiskt orienterad socioanalys är att medvetandegöra relationen mellan individ och grupp, individ och institution, individ och företag, individ och samhälle. Utgångspunkten är att människor vanligen styrs av omedvetna föreställningar, attityder och tankemönster som förvränger deras bild av de konstellationer som de ingår i och påverkar deras sätt att relatera till andra och till grupp, företag och samhälle.

  Socioanalysen som en form av psykoanalys av grupper började 1943 med Bions experiment vid ett militärsjukhus (Northfield Hospital) i Manchester i England, där uppgiften för läkare och psykologer var att få soldater med psykiska problem och skador tillbaka i krigstjänst. Det nya var att man började arbeta med en institution som helhet och dess inverkan på chefer personal och intagna.

  Bion och hans medarbetare inriktade sig på att undersöka hur omedvetna föreställningar och förhållningssätt gjorde sig gällande i relationerna mellan människorna i deras olika roller och mellan individerna och institutionen som sådan. I rollen som konsult i de här experimenten, så kallad socio-analyst, kunde Bion notera hur patienterna använde försvar som överföring, splitting, identifikation, projektion och projektiv identifikation i sina sätt att försöka hitta sin roll, position och identitet i det nya sammanhanget. Detta blev utgångspunkten för den tränings- och utbildningsform som går under beteckningen grupprelationskonferenser (eng: group relations conferences, group relations events).

  Socioanalys i Sverige

  Socioanalysen blev känd i vårt land på 1970-talet genom det arbete som gjordes av Björn Magnér, läkare med erfarenhet av psykosocialt arbete med ungdomar i storstadsförorter, samt Helena Magnér, arkitekt. Deras verksamhet syftade till att öka människors jagstyrka så att de skulle kunna bryta sig ur passivitet, resignation och känsla av maktlöshet.

  Paret Magnér systematiserade socioanalytisk terapi enligt följande schema:

  1a. Åsiktsprövning: en teknik som syftar till att försvaga de delar av tänkandet som inte har sin rot i egna erfarenheter.

  1b. Rollspel, där den egna vardagsverkligheten gestaltas.

  1c. Efterdiskussion i grupp där erfarenheterna från rollspelet bearbetas.

  2. Personlig bearbetning av hur man påverkas och själv påverkar och hur man kan handla för att skapa förändra.

  Socioanalysen kom därmed att få ett tydligt politiskt och socialt budskap: att medvetandegöra för att förändra - i Bourdieus anda.

  Relaterade sökord: grupprelation, grupputveckling, IFSI, terapeutiskt samhälle, Zimbardos fängelseexperiment.

  Pluralis: socioanalyser (eng: socio-analyses [ˌsəʊsɪəʊəˈnælɪsiːz]).

  ["strukturer","processer","sociologi","icke-medvetna","psykoanalytikern","omedvetna","psykoanalys","Pierre Bourdieu","Wilfred Bion","psykodynamiskt","Tavistock","grupprelation","A. K. Rice","överföring","splitting","identifikation","föreställningar","attityder","tankemönster","jagstyrka","projektion","projektiv identifikation","grupputveckling","IFSI","terapeutiskt samhälle","Zimbardos fängelseexperiment"]