Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "socioekonomisk indelning, SEI":

• socioekonomisk indelning, SEI

  socioeconomic classification [ˌsəʊsiəʊ ˌiːkəˈnɒmɪk ellerˌsəʊsiəʊ ˌɛkəˈnɒmɪk ˌklæsɪfɪˈkeɪʃn, USA-uttal: ˌsəʊsiəʊ ˌiːkəˈnɑːmɪk eller ˌsəʊsiəʊ ˌɛkəˈnɑːmɪk ˌklæsɪfɪˈkeɪʃn], SEC Classification

  Indelning av människor efter social och ekonomisk ställning i samhället.
  

  Förr använde man i många sammanhang en indelning efter yrke som i folkräkningarna, då man delade in befolkningen i så kallade socialklasser: företagare, förvaltningspersonal och arbetarpersonal.
  

  År 1911 infördes en mer samhällsvetenskaplig indelning i tre så kallade socialgrupper: I. den högre klassen, II. medelklassen, III. kroppsarbetarnas klass. Det var en indelning gjord efter vad man allmänt betraktade som "klassamhället". Den kom till användning så sent som in på 1960-talet. Då upplöstes klassamhället allt mer och befolkningen blev socioekonomiskt mer diversifierad. Nya indelningar krävdes.

  År 1968 behöll man begreppet socialgrupper men definierade dem mer precist än tidigare, nu i huvudsak grundat på yrkesverksamhet eller sysselsättning:

  Socialgrupp I
  

  • Företagare, företagsledande tjänstemän och fria yrken

  • Högre tjänstemän i den offentliga sektorn

  • Hemmafruar

  • Universitetsstuderande

  • Pensionärer utan förvärvsarbete

  Socialgrupp II
  

  • Bönder och medhjälpande hustrur

  • Småföretagare och medhjälpande hustrur

  • Förmanspersonal

  • Tekniker och kontorspersonal

  • Lägre tjänstemän i den offentliga sektorn

  • Hemmafruar

  • Gymnasiestuderande och motsvarande

  • Pensionärer utan förvärvsarbete

  Socialgrupp III
  

  • Småbrukare, fiskare, skogsarbetare

  • Arbetare i privata företag

  • Biträdespersonal i den privata sektorn

  • Arbetare och biträdespersonal i den offentliga sektorn

  • Personer utan anställning

  • Invalidiserade

  • Hemmafruar

  • Övriga studerandekategorier

  • Pensionärer utan förvärvsarbete.

  En ny vanlig indelning av den förvärvsarbetande delen av befolkningen gjordes 1982 i tre grupper, arbetare, tjänstemän och företagare, ytterligare uppdelad i sex huvudgrupper med flera undergrupper, men numera betraktad som föråldrad och inte tillämplig på dagens förhållanden:

  • ej yrkesutbildade arbetare,
  • yrkesutbildade arbetare,
  • lägre tjänstemän,
  • tjänstemän på mellannivå,
  • högre tjänstemän och fria yrkesutövare med akademisk utbildning,
  • företagare (med undantag för fria yrkesutövare med akademisk examen).

  En numera vanlig indelning grundad på utbildningsnivå ger tre huvudgrupper:

  • förgymnasial utbildningsnivå (enbart grundskola)

  • gymnasial utbildningsnivå (genomgången gymnasieskola)

  • eftergymnasial utbildningsnivå (högskoleexamen).

  En svaghet i denna indelning är att många i de högre åldersgrupperna inte genomgick gymnasieutbildning utan i stor utsträckning realskola eller motsvarande. Det gör att man i statistik över relationen mellan utbildning och olika typer av ohälsa nu och ett antal år framöver använder så kallade åldersstandardiserade siffror, då så är möjligt.

  The European Socio-economic Classification (ESeC Class): Indelning som tillämpas i EU-sammanhang [exturl:hittas på denna sida:|https://translate.google.com/translate?hl=sv&sl=en&u=https://www.iser.essex.ac.uk/archives/esec/user-guide/the-european-socio-economic-classification&prev=search&pto=aue]
  

  ESeC Class bygger på att det i en marknadsekonomi är positionen på arbetsmarknaden och i synnerhet typen av yrkesverksamhet som är grunden för den sociala skiktningen i samhället.
  

  Indelningen utgår från fyra grundläggande positioner: 
  

  • företagare (eng: employers),

  • egenföretagare utan anställda (eng: self-employed or own account workers), 

  • anställda (eng: employees)

  • arbetslösa (eng: involontary excluded from paid employment).

  
  Relaterade sökord: demografi, samhällsklass, social dominans, social dominansteori, social identitet, socioekonomisk status.

  Stavning: socioeconomic skrivs även med bindestreck: socio-economic.

  ["samhällsklass","social dominans","social dominansteori","socioekonomisk status","social identitet","demografi"]