Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "sociologi":

• sociologi

  sociology [ˌsəʊʃɪˈɒlədʒɪ]

  Allmän definition

  Vetenskap om hur samhällsbildning kommer till stånd, vilka olika former den kan ta sig och vilka funktioner som samhället har i individers, gruppers och organisationers liv och verksamhet.

  Teorier om samhället i äldre tid

  De första teorierna om samhällets natur och sätt att fungera utformades av de grekiska filosoferna Platon (427-347 f Kr) och Aristoteles (384-322 f Kr).

  Kända och fortfarande aktuella samhällsfilosofer av betydelse för sociologins utveckling är sådana som italienaren Niccolò Machiavelli (1469-1527), engelsmannen Thomas Hobbes (1588-1679), schweizaren/fransmannen Jean-Jacques Rousseau (1712-1778) och fransmannen Charles de Montesquieu (1689-1755).

  Den moderna sociologins fäder

  Den vetenskapliga sociologin i modern bemärkelse har sina rötter i den historiefilosofi som utformades av fransmannen Auguste Comte (1798-1857) och den socialfilosofi som framställdes av engelsmannen Herbert Spencer (1820-1903).

  Som "sociologins fäder" räknas (utöver Comte) Karl Marx (1818-1883), Émile Durkheim (1858-1917), Max Weber (1864-1920) och Georg Simmel (1858-1918).

  Sociologi som nutida universitetsämne

  I Skandinavien fick sociologiska läroböcker på 1930- och 40-talen plats i kurslitteraturen i praktisk filosofi, ekonomi och statsvetenskap. Först efter andra världskriget inrättades flera professurer och institutioner i ämnet.

  Det synkrona perspektivet

  Det fanns från början en motsättning mellan dem som ser samhällsförändringar som en diakron process, det vill säga i utvecklingsperspektiv, och dem som ser dem som ett synkront spel inom ett system eller en struktur vid en viss tidpunkt. Sociologin tenderar att se samhället i det sistnämnda perspektivet, medan de historiska vetenskaperna söker förklara nuet med sådant som har hänt i det förgångna.

  Kunskap som grund för förändring
  

  Enligt den forskningstradition som utgått från Comte skulle man kunna lösa sociala problem genom en politik baserad på de naturlagar som ytterst styr samhällsförändringen. Denna linje fullföljdes med den inriktning som kallas social ingenjörskonst och social välfärdspolitik. För detta ändamål krävs en stark statsmakt och en stor offentlig sektor. Framväxten av dessa båda fenomen i vårt land på 1950-, 60- och 70-talen går hand i hand med sociologins utveckling under 1900-talet.

  Men sociologin kunde också legitimeras på ett annat sätt. De socialt och ekonomiskt förtryckta klasserna behövde en vetenskaplig grund för sitt politiska agerande. Det fick de genom den samhällsteori och ekonomiska teori som framställdes av Karl Marx (1818-1883) och Friedrich Engels (1820-1895). I sociologin kom marxism och diverse nymarxistixska teorier att spela stor roll under 1960- och 70-talen. Se Frankfurtskolan.

  Strukturfuntionalismen

  Under 1950-talet och in på 60-talet kom sociologisk forskning och teoribildning att domineras av den strukturfunktionalistiska skolan, vars mest kända namn var Talcott Parsons (1902-1979) och Robert Merton (1910-2003). Den har numera huvudsakligen historiskt intresse.

  Makro- och mikroperspektiv

  Man skiljer mellan makrosociologi och mikrosociologi. De stora perspektiven om samhällsbildningen (makrosociologi) kompletteras av teoribildning om individens och den lilla gruppens beteende i sociala sammanhang (mikrosociologi). Denna indelning svarar delvis mot uppdelningen på sociologi och socialpsykologi på det sättet att mikrosociologiska fenomen behandlas inom socialpsykologin som en gren av såväl psykologin som sociologin. En nutida variant av mikrosociologi är analytisk sociologi.

  I stället för att betrakta individens beteende som beroende av samhällsstrukturer av olika slag, ville forskare inom mikrosociologin se samhällsstrukturerna som beroende av individernas sätt att utforma sina sociala roller. Särskilt när betingelserna för samhällsordningen förändras genom tekniska förändringar (till exempel datorisering), är det individernas nyskapande förmåga som är avgörande för hur det nya samhället ska utformas.

  Forskare med makrosociologisk inriktning kan delvis bygga på mikrosociologisk teori om hur människor på mikronivån uppfattar och konstruerar sin sociala verklighet. För mikrosociologer är det likaledes av stort intresse att studera hur sociala och organisatoriska strukturer formar individernas sätt att gestalta sina roller och sitt förändringsarbete. I detta perspektiv finns många anknytningspunkter mellan psykologisk och sociologisk forskning.

  Relaterade sökord:
  

  arbetssociologi, arbetslivssociologi, Bernstein, Chicagoskolan (2), förstående beteende- och samhällsvetenskap, kultur, kunskapssociologi, organisationssociologi, Sorokin, socialpsykologi, socialt nätverk, sociometri, språksociologi, strukturfunktionalism, Tönnies, utbildningssociologi.
  

  Etymologi:

  Latin: socius {uttal: såck´iuss} 'kamrat', 'sällskap' + grekiska: -λογία {uttal: låggi´a} 'lära'. Det var den franske sociologen Auguste Comte som införde termen sociologi (franska: sociologie [sɔsjlɔʒi])f ör samhällsforskning och teoribildning om samhälle och samhällsbildning.

  ["Platon","Aristoteles","sociometri","kultur","Jean-Jacques Rousseau","Auguste Comte","Herbert Spencer","Émile Durkheim","Karl Marx","förstående beteende- och samhällsvetenskap","Max Weber","utbildningssociologi","Georg Simmel","socialpsykologi","strukturfunktionalism","social ingenjörskonst","Friedrich Engels","Frankfurtskolan","Talcott Parsons","Robert Merton","arbetssociologi","arbetslivssociologi","Bernstein","Chicagoskolan","kunskapssociologi","Sorokin","organisationssociologi","språksociologi","Tönnies","socialt nätverk"]