Beskrivning
Det so-m i DSM-IV och i ICD-10 kallades somatiseringssyndrom (eng: somatization disorder – diagnos 300.81, respektive F45.0), och som gällde en speciell form av somatoforma syndrom, utmärks – enligt vad som angavs i DSM-IV – av ett mönster av följande återkommande kroppsliga symtom, utan att det finns sjukliga förändringar i kroppsliga organ som kan förklara dessa:
- smärta eller värk i relation till minst fyra olika kroppsdelar eller kroppsfunktioner (huvud, mage, rygg, leder, vid menstruation, samlag, urinering etc)
- minst två icke-smärtrelaterade mag-tarm-problem (illamående, väderspänningar etc),
- minst ett sexuellt eller gynekologiskt problem (sexuellt ointresse, impotens, oregelbunden menstruation etc)
- minst ett pseudoneurologiskt symtom (problem med balansen, förlamningar, sväljningssvårigheter, röstförlust, dubbelseende etc).
Specificeringen var inte lika rigorös och konkret i ICD-10 men det är samma typ av funktionsavvikelser som åsyftades som i DSM-IV.
Ett kroniskt tillstånd, vanligare hos kvinnor än hos män
Somatiseringssyndrom betraktades som ett kroniskt tillstånd som visserligen fluktuerar men sällan försvinner helt.
Det är betydligt vanligare hos kvinnor (förekommer enligt vissa undersökningar hos upp till 2 %) än hos män (med färre än 0,2 %).
Det som tidigare kallats fibromyalgi räknades till detta syndrom och andra liknande syndrom där smärta är ett stort problem.
Skillnaden mellan somatiseringssyndrom och psykosomatisk sjukdom
Somatiseringssyndrom skiljer sig från psykosomatisk sjukdom, som är en verklig kroppslig sjukdom, där psykologiska orsaksfaktorer spelar en väsentlig roll.
Diagnosen kroppssyndrom i Mini-D 5
I DSM-5 saknas termen somatiseringssyndrom. I denna version av DSM ser man symtomen i denna typ av psykisk ohälsa som en störning i sig själva. Det är anledningen till att man har ändrat beteckningen till 'somatisk symtomstörning' eller 'kroppssymtomstörning' (eng: somatic symptom disorder (översatt i Mini-D 5 med "kroppssyndrom", en term som kan verka vilseledande, eftersom det inte är fråga om verkliga kroppsliga besvär).
Diagnosen kroppsbesvärssyndrom i ICD-11
I ICD-11 (2018) infördes termen bodily distress disorder (preliminär översättning i rubriken ovan) för kroppsliga symtom som är besvärande och smärtsamma för individen och drar därför hela tiden till sig uppmärksamhet och leder till upprepade kontakter med hälso- och sjukvården.
Besvären och ängslan minskar inte trots lugnande försäkringar om att det inte finns någon risk för den fysiska hälsan eller att de åkommor som finns skulle vara farliga för hälsan i stort.
Symtomen är i regel flera och varierar över tid. Vanliga besvär är bröstsmärtor, trötthet, yrsel, huvudvärk, ödem, ryggsmärtor, dyspné, sömnproblem, buksmärtor, domningar (eng: numbness), impotens, viktnedgång, hosta och förstoppning.
Relaterade sökord: konversionssyndrom, kroppssymtomstörning, kroppssyndrom, mind-body syndrome, somatoforma syndrom, sjukdomsångest.
Etymologi: Se under somatisering och syndrom.
["konversionssyndrom","sjukdomsångest","DSM-5","DSM>>DSM Diagnostic","DSM-IV","mönster>>mönsteranalys","pseudoneurologiskt","somatoforma syndrom","medicinska tillstånd","somatisering","psykosomatisk sjukdom","syndrom","fibromyalgi","hypokondri","dysmorfofobi","patomimi","Mini-D 5","idiopatiskt smärtsyndrom","smärtsyndrom","Kroppssyndrom","kroppssyndrom","somatoforma syndrom","pseudoneurologiskt.","psykosomatiska","mind-body syndrome","ICD-10","ICD-11","symtom","",""]