Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "språkliga vändningen":

• språkliga vändningen

  linguistic turn [lɪŋˈɡwɪstɪk tɜːn], discursive turn [dɪsˈkɜːsɪv tɜːn]

  Den språkliga vändningen som term och begrepp

  Utrycket 'den språkliga vändningen' kan stå för delvis olika uppfattningar om förhållandet mellan å ena sidan ord och meningar och å andra sidan de fenomen som man syftar på med det man skriver eller säger.

  • I mycket allmän betydelse används det om en förändrad syn på relationen mellan ord och verklighet från uppfattningen att orden beskriver en objektiv verklighet till uppfattningen att verkligheten är fångad av orden vi använder i och därmed formad av de verbala formuleringar som vi har tillgång till och som är begripliga för andra. Detta mer eller mindre oavsett hur mycket man försöker utveckla en terminologi som så bra som möjligt kan användas för att entydigt beteckna de fenomen som forskningen gäller.
  • I en mer speciell och snävare betydelse är det fråga om att vänja sig av med tanken att ord betecknar fenomen som finns helt oberoende av vad vi kallar dem (stol, bord, cykel, sjö, lärka, gullviva, atom, molekyl, cell osv). Efter en helomvändning i vårt sätt att tänka relationen mellan ord och objekt förstår vi att vi uppfinner och använder ord för att ge mening åt det som vi vill kommunicera med andra om. Därför kan det vara svårt att föra meningsfulla samtal i grupper av människor från olika kultur- och språkmiljöer.

  • Många företrädare för den språkliga vändningen betonar att orden får sin mening enbart genom de skillnader som finns mellan dem, deras skillnadskonstruerande förmåga (eng: difference-constructing power) och inte av den verklighet som de används till för att beskriva.
    

  I psykologin

  aktualiseras dessa frågor när vi blir uppmärksamma på hur olika människor och djur som levande varelser beskrivs och därmed uppfattas och tolkas a. om man utgår från att de har sinnesintryck och föreställningar, upplevda drifter och känslor mot b. om man utgår från att allt som finns är nervprocesser och beteenden.
  

  Eftersom ordet "psykologi" betyder "läran om själen", ansåg många behaviorister i början av 1900-talet att de inte kunde använda det ordet för sin forskning. De började i stället använda termer som 'beteendevetenskap' och 'experimentell beteendeanalys' om den forskning som de bedrev i "en psykologi utan själ".
  

  Det har lett till en språklig vändning i psykologin på det sättet att man blivit alltmer uppmärksam på hur ord används och uppfattas.

  Termens historia

  Uttrycket 'den språkliga vändningen' spreds och började användas i vida kretsar efter publiceringen av boken The Linguistic Turn (1967) av den amerikanske filosofen Richard McKay Rorty (1931-2007), där han propagerar för det synsätt som återges i betydelse 1 här ovan.

  Uttrycket skapades enligt Rorty av den österrikisk-amerikanske filosofen Gustav Bergmann (1906-1987) någon gång på 1930-talet. Enligt honom har vårt sätt att uttrycka oss språkligt en helt avgörande betydelse för hur vi uppfattar, tolkar och värderar de fenomen som är föremål för filosofiskt eller vetenskapligt studium.

  Tanken att språket styr vårt tänkande om verkligheten går dock långt tillbaka i filosofins och religionernas historia som när vi i Johannesevangeliets prolog (Joh 1:1-3) läser att "I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud...Allt blev till genom det, och utan det blev ingenting till av allt som finns till."
  

  Den språkliga vändningen kallas också 'den diskursiva vändningen' eller 'den lingvistiska vändningen'.
  

  Den följdes på 1990-talet av bland andra 'den narrativa vändningen', 'den affektiva vändningen' och 'den icke-språkliga vändningen'. Densistnämnda är kopplad till agentisk realism, posthumanism och postantropocentrism), allt mer aktuella från mitten av 2010-talet.

  Relaterade sökord: Dasein, dekonstruktion, differens, diskursiv, empirism, fenomenografi, kognitiv lingvistik, konstruktivism, Jacques Lacan, narrativ teori, paradigm, rationalism, språkspel, textualism.

  ["fenomenografi","empirism","affektiva vändningen","agentisk realism","differens","dekonstruktion","rationalism","diskursiv","Jacques Lacan","konstruktivism","Dasein","paradigm","beteendevetenskap","experimentell beteendeanalys","kognitiv lingvistik","icke-språkliga vändningen","posthumanism","postantropocentrism","Platon","narrativ teori","narrativa","språkspel","textualism"]