Grad av sannolikhet att ett resultat inte har uppkommit på grund av slumpfel.
Statistisk hypotesprövning innebär att man undersöker hur stor sannolikheten är för att de skillnader som man har fått fram, till exempel mellan en experimentgrupp och en kontrollgrupp, uppkommit av en slump.
Om denna sannolikhet är så liten att den uppmätta skillnaden beräknas uppträda på grund av slump mindre än 5 gånger på 100 (vid färre än 5 undersökningar av 100) anses statistisk signifikans föreligga på 5-procentsnivån (p = < 0,05), så kallad signifikansnivå.
Risken är förstås att de stickprov man har tagit ut som kontroll- och experimentgrupp just är sådana som man får vid dessa 5 tillfällen på 100. Om så skulle visa sig vara fallet (vilket man kan få veta om man upprepar experimentet flera gånger) har man gjort sig skyldig till ett typ I-fel: man förkastade nollhypotesen och godtog alternativhypotesen (påstod att skillnaden berodde på den experimentella variabeln), trots att det i själva verket rörde sig om slumpmässig skillnad (vilket man dock inte kunde veta säkert eftersom man bara hade värdet p < 0,05 att hålla sig till).
Vill man gardera sig mot typ I-fel, kan man sätta gränsen för signifikans till exempelvis 1 % (p < 0,01), men då ökar risken att göra typ II-fel, det vill säga att betrakta ett resultat som är signifikant på till exempel 2-procentsnivån som slumpartat, fast den uppmätta skillnaden i själva verket berodde på den faktor man utsatt experiment- men inte kontrollgruppen för.
Särskilt i undersökningar med små grupper (mindre än 150 i varje) måste man vara extra försiktig med att dra slutsatser om hela den kategori djur eller människor som resultaten gäller, även om det blivit signifikanta skillnader på 1-procentsnivån.
Relaterade sökord: klinisk signifikans, konfidensintervall, signifikans, statistiskt säkerställd.
["signifikansnivå","konfidensintervall","statistiskt säkerställd","klinisk signifikans","signifikans","sannolikheten","sannolikhet","slump","hypotesprövning","kategori","nollhypotesen","alternativhypotesen","experimentgrupp","kontrollgrupp"]
Om Psykologiguiden