Engelskpråkig term som försvenskats, besläktad med det svenska ordet 'stryka'.
1. Slag. I transaktionsanalysen (TA) används ordet som substantiv i betydelsen "enhet för uppmärksamhet" i människors kontakt och samspel med varandra, till exempel en blick, en gest, en hälsning när man träffas som gör att den andre upplever sig sedd. Detta har i sin tur gett en betydelse som stroke ofta har som verb, stroking: stryka med handen över något, smeka. Det översätts då till svenska med "smekning".
En stroke kan emellertid även vara negativ, till exempel en avvisande knyck på nacken, en bortvänd blick, en kritisk kommentar. Uttrycket "negativ smekning" används om sådana uttryck för klander och kritik. Grundbetydelsen i TA av stroke är alltså inte 'smekning' utan 'uppmärksammande'.
2. Cerebrovaskulär sjukdom orsakad av infarkt eller blödning i hjärnan.
Beroende på blödningens/infarktens omfattning och utbredning kan patienten bli halvsidigt förlamad (hemiplegi). Vänstersidiga skador ger i allmänhet i varierande utsträckning upphov till språkstörningar. Dessa kan yttra sig som svårighet att förstå talat och skrivet språk (impressiv afasi) parad med oförmåga/nedsatt förmåga att skriva (agrafi/dysgrafi) och räkna (akalkyli). De kan också yttra sig som svårigheter att finna "rätt" ord eller att formulera komplicerade meningar innehållande prepositioner (expressiv afasi). Olika former av perceptionsstörningar är vanliga vid högersidiga skador. Syn- och beröringsintryck kan vara svåra att tolka. Högersidiga skador kan dessutom medföra problem att tolka det sätt på vilket andra människor uttrycker sig (dysprosodi). Det kan med andra ord vara svårt för en strokepatient att avgöra om någon uttrycker sig argt eller ledset.
Inte sällan resulterar stroke i minnesstörningar som rör språkliga funktioner vid en skada på vänster hemisfär. Svårigheter att minnas till exempelansikten och olika ljud som inte kan kodas verbalt uppträder vid skada på höger hemisfär. Känslomässiga förändringar som till exempel lättrördhet, gråtattacker, retlighet och nedsatt tolerans är också relativt vanliga, liksom nedstämdhet.
Erfarenheten visar att det för bästa möjliga rehabilitering krävs omvårdnad, aktivering och återinlärning av förlorade färdigheter redan i akutstadiet. Detta sker på så kallade strokeenheter med tillgång till såväl medicinsk som annan utbildad personal (till exempel kurator, psykolog, arbetsterapeut och sjukgymnast). Härigenom ökar möjligheterna åtminstone för äldre patienter att kunna återgå till hemmet och själva klara av större delen av vardagssysslorna. För patienter i yrkesverksam ålder krävs som regel en mer långsiktig planering av rehabiliteringen.
Relaterade sökord: aktiveringsprogram, ischemisk, neurokognitivt syndrom, tidig stödd utskrivning, återhämtningsterapi.
["aktiveringsprogram","transaktionsanalysen","neurokognitivt syndrom","tidig stödd utskrivning","återhämtningsterapi","gest"]
Om Psykologiguiden